Behov kontra efterfrågan

Ett långt inlägg, utan bild.

Upphör inte att fascineras av frågan om vården skall styras av behov eller efterfrågan. Somliga vill betona behovet, andra efterfrågan. Två färska debattinlägg belyser de olika synsätten.
Göran Rosenberg skrev den 19 augusti i DN-. Igår var det Timbros tur på Brännpunkt i SvD. " Svensk sjukvård kan lära av USA."

Rosenberg:
Tanken att vård kan betraktas som en vara på marknaden vilken som helst, och vinstdrivna vårdproducenter som potentiellt lukrativa investeringsobjekt vilka som helst, och vården som vår nästa exportindustri efter bilarna, har på kort tid fått stort genomslag i debatten. Med vinsten som drivkraft ska vårdköerna avskaffas, vårdkostnaderna sänkas och vårdkvaliteten förbättras.Inget av detta är dock nödvändigtvis sant. Köerna kan bara avskaffas om tillgången på vård styrs av efterfrågan, men i ett offentligt och solidariskt finansierat vårdsystem är det inte efterfrågan som styr utan behovet. Behovet bestäms av medicinska bedömningar och prioriteringar inom ramen för vad den offentliga finansieringen tillåter, efterfrågan bestäms av vad kunden/patienten vill och kan betala för.
I ett efterfrågestyrt vårdsystem kan den som är rik efterfråga mer vård än den som är fattig, i ett behovsstyrt system gäller andra fördelningsprinciper. Den som pläderar för att efterfrågan i högre grad ska styra tillgången på vård pläderar i praktiken också för att den offentliga och solidariska finansieringen i högre grad ska ersättas av enskilda plånböcker och försäkringar.

Arwedson och Idergard från Timbro, apropå den omdebatterade amerikanska sjukvårdsreformen:
Däremot bör amerikanerna inte snegla på den svenska sjukvårdsfinansieringen, där det offentligas dominans begränsar möjligheten att omsätta människors behov till efterfrågan (min kursivering), och med en åldrande befolkning kommer att framtvinga en med tiden allt hårdare ransonering av vård.

Hur skall man förstå de här helt olika synsätten ? I princip finns väl två tänkbara förklaringar ;
1. Skilda analyser och tolkningar av fakta och prognoser.
2. Skilda värderingar.
Jag har fått för mig att det i huvudsak handlar om det sista. Men det är inte självklart.

Upprinnelsen till Göran Rosenbergs "uppgörelse" med vinstdriven sjukvård ( som utmynnade i boken Plikten, profiten och konsten att vara människa) var när han bevittnade vad den åstadkom med hans döende svärfar.
Återigen, för vilken gång i ordningen, får det självupplevda en avgörande betydelse för vilken ståndpunkt man intar.

Återigen, för vilken gång i ordningen, saknar man debatten. Där man lyssnar och bemöter.

Hua, hua vad långt det blev ....