TAO (20) Ensam

XX
Förkasta din lärdom och du blir fri från din grämelse
Skillnaden mellan jaha och jaså, hur betydelselös är den icke !
Skillnaden mellan gott och ont, hur ringa är den icke !
Vad människorna frukta är förvisso värt att frukta

Ack, ännu är gryningen fjärran !
Människorna i världen glammar,
de glammar såsom firade de en fest,
ja, såsom vandrade de upp till ett utsiktstorn om våren
Jag ensam är stilla, såsom en som ingen syssla äger,
såsom ett nyfött barn som ännu icke lärt att le,
utomstående såsom en som icke äger något hem
Människorna i världen har nog och övernog, jag ensam är
såsom en utstött
Ack, mitt hjärta är såsom en dåres, dunkelt och förvirrat
Mängden är klarögd, av ljus är den full
Jag ensam är mörk och förstämd
Mängden är klyftig och tillitsfull
jag ensam är beklämd

Tröstlös är havens oändlighet
På drift mot ett mål som jag icke vet
Människorna i världen fyller alla en uppgift,
jag ensam är oskicklig och bondsk
Jag ensam är olik alla andra människor
och tyr mig till Den Stora Modern och söker di.


20
Ge upp lärdom och dina bekymmer är över
Vad är skillnaden på ja och nej ?
Vad är skillnaden på gott och ont ?
Man måste bäva för vad andra bävar för
Ack, barbari ! ska det aldrig ta slut ?

Andra människor fröjdar sig vid oxens offerfest
som på väg till terrassen om våren
Blott jag står tvehågsen, ger inget tecken
Likt ett nyfött barn innan det lärt sig le
Ömklig är jag, som saknade jag ett hem att gå till
Andra har mer än de behöver, blott jag är försummad
En dåres sinne har jag, begriper ingenting
Andra människor ser klart, blott jag hålls i dunkel
Andra människor är skärpta, blott jag är tafatt
driver som vågorna på havet
utan riktning, utan vila

Alla andra är upptagna, blott jag är sysslolös som tiggaren
Blott jag är annorlunda
jag när av den stora modern


Stenudds kommentar.
Den tjugonde versens vemod ger en annan dimension åt Tao te ching än de övriga versernas rakryggade predikningar. Inte så att den därför behöver vara resultatet av en annans hand, utan mera att den visar hur mänskligt den hand är som nedtecknat Tao te ching.

Den här versen var ju rätt väl tajmad med intrycken från igår.

(Bilden. Sudan. Japanen har varit ute på cykel i 2 år. Han känner sig inte hemma någonstans...)