Femhundra bloggar har det blivit sedan starten hösten 2006.
Tänkt som en dagbok i anslutning till cykling i Afrika. Sen terapi för en (lite) vilsen, bortskämd, grubblande, medelårlders vit man, i en liten bortskämd del av världen.
Firar med att trotsa de goda råden.
Grabbarna på varvet ville ge mig en flaska vin. Inte av generositet. (Det som kan krängas kränger man..). Utan de ville bli av med den.
H hade under charterresan, på rekommendation, inhandlat fem flaskor Vina Maria. Grabbarna på varvet fick varsin pava. Och alla var överens. Vina Maria var inget mindre än gift.
Nu har jag svept mitt exemplar.( Jag är inte i tjänst !) Och tyckte, som väntat, inte att det var så illa.
Man vill ju så gärna sticka ut.
Hick, hick...
(Råkade visst trycka fel på bildknapparna. Den vita kolonibyggnaden på Järvafältet nedanför Tensta kom också med.
Vit man gör så lätt misstag.)
6 kommentarer:
nu blev det lite Förmycket,skriv dagbok isället,verkar mer lämpligt.
För mycket av vad ?
Nej det är inte för mycket. Fortsätt Eric med din blogg jag läser varje dag.
/ Realist
Tänk om vi skulle få till stånd skapande dialoger runt hela vår jord. Synålens öga kanske måste gestaltas först. Vi löser inte världens problem innan vi har utbildat våra motspänstiga elever om och hur problemen ser ut.
Eric, Realist och Jag.
PS! Konflikten löses när vi inser att vi tillhör BIOSFÄREN!
Men en kort tid till, härskar Kapten Konkurs!
Tråkig insikt, att han finns, men att identifiera ett problem kan vara ett sätt att så småningom arbeta fram lösningar.
Jag har inte gett mig. Med starka kamraters stöd, kan ju ett förstånd, som passar vår planet bibringas de flesta och sedan blir för all framtid vår utveckling biodynamiskt anpassad till vår planet. De enda som kan ha något att invända, får naturligtvis komma till tals!
Sen terapi för en (lite) vilsen, bortskämd, grubblande, medelårlders vit man, i en liten bortskämd del av världen.
Ja jag läser också varje dag, så jag tackar för 500 och förväntar mig många blogginlägg till. Först läste jag för att jag googlade på dig som min blivande kirurg (man vill ju gärna veta vem som har ens liv i sina händer), men nu läser jag för att det är intressant, krävande och reflekterande. Tack.
Skicka en kommentar