TAO 76

LXXVI
Mjuk och svag träder människan in i livet
Hård och styv går hon bort
Mjuka och veka är örter och träd i livet
Stela och torra vissnar de bort
Så är det hårda och styva dödens följesvenner
Så är det mjuka och veka livets följesvenner
Därför skall nackstyva härar förlora i strid
Trädet som vuxit sig hårt är moget att huggas
Det starka och stora har sin plats därnere
De milda och svaga hör kronan till.


76
Människan föds mjuk och vek
vid sin död är hon hård och stel
Alla levande växter är böjliga och fyllda av sav
vid sin död är de vittrade och torra

Därför hör det hårda och oböjliga döden till
det mjuka och böjliga hör till livet

Sålunda ska det härdade vapnet splittras
och det oböjliga trädet bryts
Det hårda och starka ska var underlägset
det mjuka och veka ska vara överlägset.