Igår kväll lyssnade jag på Josefin Brink ,medförfattare till Sälj hela skiten.
Allmännyttan (bostäder, vård och omsorg) privatiseras i en rasande takt, framförallt i Stockholm.
Entusiasterna tror det blir billigare, bättre, tillgängligare och valfriare.
Efter tre års smygprivatisering (dvs utan allmän debatt och trots löften om motsatsen) kan man börja utvärdera.
För sjukvården blir sammanfattningen:
Bättre ? Nej.
Billigare? Nej.
Tillgängligare ? Ja, för lätta åkommor.
Valfriare ? Ja, men till vilken nytta ?
Imorse hade jag bjudit in en privat sjukvårdsentrepenör som förmedlar patienter till vårt sjukhus.
En bra affär för sjukhuset, och för entrepenören.
Spännande att komma från olika världar. Och försöka sitta i den andres stol.
Jag har min vulgärbild av entrepenörer.
Han har sin vulgärbild av politiken.
För honom är valfriheten helig.
För mig är det ömsesidiga beroendet viktigare.
Efter mötet småpratar vi lite . Och blir faktiskt helt överens om att man kan gå genom eld och vatten utan att bli belönad med pengar. Och då undrar jag förstås, varför man skall blanda in vinstmomentet i sjukvården. Med risk för inverse law of care, dvs mest vård till den som minst behöver.
- Det måste finnas !
- Varför ?
- Något annat vore en katastrof !
- Varför ?
Osv.
Till slut landar vi där killar brukar landa. Vi jämför våra tider på Vätternrundan.
1-0 till skattekramaren.
1 kommentar:
Valfrihet
är att tolka BS så att när jag provocerade honom att svara på om vad han tyckte om jag busade på hans blogg så svarade han motvilligt och med ...
Vid ett par tillfällen har det frågats sig som BS också gjorde, varför jag inte som ett komplement skapade en egen blogg.
Denna dag hade jag ett inlägg om en ovanlig (grisaktig kvinna) kvinna. Min inbilskhet gör att jag tror att varför denna bild återigen dök upp, beror på ett inlägg från mina fingertoppar.
Egen blogg? Hur gör jag?
Skicka en kommentar