Har lyssnat på Aschberg, Adaktusson och Skavlan. Och undrar om det blivit inne att INTE tränga in folk i hörnet och förnedra dom. Som Janne Josefsson gör.
Istället tittar man lite nyfiket på intervjuobjektet, som kanske sagt en riktig groda, och går vidare till nästa fråga.
Vilken respekt, och vilket förtroende, för tittaren.
2 kommentarer:
Respekt för tittaren? Beror nog på vilken sitution & vad det handlar om, samtalet.
Janne Josefsson gör bra i att ifrågasätta & han kan det.
Värr var det med "Rakt på med KG Bergström" där var det inte rakt på. Utan han slutade fråga när det började brännas & det är inte att respektera vad man utger sig för att vara.
Robert Aschberg är ju oxo lite rakt på i "Grannfejden". Det är när han går in som det brukar bli lite fred när han talar om var skåpet ska stå någonstans.
Grannfejden förresten kan man se vilka konstiga Människor det finns.
Undrar om det bor en streber i dem?
/ Realist
Det här sättet att intervjua "känns" taoistiskt, mer yin-raffinerat och mindre yang-aggressivt, minsta bemödande, den som har något att dölja röjer sig med uppsyn och kroppsspråk, allting behöver inte kläs i ord, senast såg jag Aschberg intervjua adelsfamiljen, det handlade om finare människor, istället för att skjuta som JJ skulle gjort, lutade han sig tillbaka och skrattade lite,och det lämandes ett stort utrymme för tittaren att ha sin egen uppfattning, adelsmannen såg lite snopen ut....
Skicka en kommentar