Det pratas mycket om valfrihet. Som något positivt.
Om man bor på Kuba och det bara finns ett tvålmärke, och det dessutom är en dålig tvål, då önskar man sig säkert större valfrihet.
Men om man är vit, frisk, välavlönad man i Stockholm, då finns det för mycket valfrihet.
Tänker jag efter att ha läst helgupplagorna av SvD och DN.
Vit man går inte att göra så mycket åt. Frivillig sjukdom vore att ta i. Frivillig fattigdom ?
Eller glöm-dig-själv-och-lev-bara-för-andra ?
Eller ?
1 kommentar:
Man ska leva med och för varandra.
En vattendroppe sa till de andra dropparna.
Genom att bada tillsammans, håller vi varandra uppe.
Tages originalversion är bättre.
Skicka en kommentar