Den stora resan

Dumburken börjar nog undra om jag helt glömt bort honom.
Han kanske misstänker att det är grovsoporna nästa.
Nja, inte riktigt än. Nästa tisdag sparkar jag liv i honom för att se " Den stora resan". Tre svenska familjer som får pröva att bo i primitiva stambyar. (SVT 1 8/9 20.00)

Bråk har det tydligen redan blivit. Om att TV-teamet snuvat byborna på skälig ersättning. Holländarna, som varit där i samma ärende, byggde en borrad brunn som tack för hjälpen.
Den svenska snikenheten kommer inte hindra mig från att titta.

Money as debt

Nedan min kommentar på Birger Schlaugs hemsida för några dagar sedan, i en yvig diskussion om klimat, konsumtion och tillväxt.

"Intressant (och nytt för en okunnig fältskär) att följa era utläggningar om skuldsättning.
Men vad är ruta 1 ? Är det inte, nånstans, den enskildes beslut i vilken utsträckning man vill skuldsätta sig ? Eller finns inte (längre) det fria valet ? ...och så är man blixtsnabbt inne på Birgers favorit - de 60 miljarderna på reklam.
Staffan Burenstam-Linder och hans resonemang om effektivitetshöjningskrav på ALLA områden ger (för mig) en rimlig förklaring till varför vi tvingas in i ökad konsumtion. Och ökad skuldsättning. Det låter mer som ruta 1."

Ikväll har jag sett filmen "Money as debt". Den har legat som ikon på datorskärmen en längre tid. I väntan på tillräcklig tid och vakenhetsgrad.
Efter 47 minuters mangling i grundläggande ekonomi är jag verkligen beredd att ta tillbaks ovanstående kommentar.
Our banksystem is ruta 1.

Ordination
En stark kopp kaffe, en skön fåtölj och 47 minuters ostördhet.
A short time for a big change.

TAO (15) Göra det grumliga klart

XV
Forntidens vise ägde fin insikt och djup kunskap,
så djup att de icke kunde bli förstådda
Och eftersom de icke kunde bli förstådda
är detta deras beskrivning:
Försiktiga var de såsom den som övergår vintriga floder
osäkra såsom den som fruktar sina grannar,
högtidliga såsom inbjudna gäster,
undvikande såsom smältande is,
konstlösa som ohyvlat trä,
öppna såsom klyftor,
oklara såsom grumligt vatten.

Vem kan göra det grumliga klart ?
Låt det stå i stillhet, och det klarnar
Vem kan åstadkomma lång vila ?
Låt verksamhet föda vilan till liv
Den som är uppfylld av Tao
tar sig i akt för att uppfyllas av sig själv
Den som tar sig i akt för att uppfyllas av sig själv
står utanför trötthet och förnyelse.


15
Forna tiders förvarna i Tao
var subtila, genomträngande
ofattbara i sitt djup
Eftersom de var ofattbara
nödgas jag beskriva dem
genom deras uppenbarelse

Försiktiga, likt människor som korsar en flod om vintern
Vaksamma, som vore de omgivna av främlingar
Blygsamma, som en gästande
Undfallande, som is på väg att smälta
Enkla, som okarvat trä
Öppna, som dalen
Dunkla, som leriga vattenpölar

Vem kan vänta stilla medan leran lägger sig ?
Vem kan vila intill handlingens möjlighet ?
Den som följer Tao söker inte överflöd
Eftersom han saknar överflöd
blir han ständigt förnyad.


2009
Ormar Bongo satt 41 år vid makten i Gabon, i somras dog han. Den gamla franska kolonin har haft lugn och ro jämfört med grannländerna och valet väcker oro. 41 år vid makten väcker misstankar om " neopotism " och korruption. Men vårt valsystem, där politkerna oavbrutet sneglar på opinionsssiffror, inbjuder å andra sidan mer till kortsigtiga åtgärder än till tålamod att vattnet skall klarna.

Feminizing and humanizing - igen

Åsa ringer från Kungsträdgården och berättar att det är stödgala för Iran. Massor av artister och talare från alla partier.

Rullar ner på Skeppsbron i solnedgång och medvind .
Musiken bultar och de rödgröna flaggorna vajar, tillsammans med några blågula. Mona Sahlin försöker knipa inrikespoltiska poäng på ambassadören. Folk lämnar frivilligt ifrån sig sina Nokiatelefoner (!). Någon knackar mig på axeln. Det är en iransk röntgenassistent på sjukhuset, som jag mötte två gånger på Tranebergsbron igår ( snart blir jag trött på all slump !), som undrar vad jag gör här.
Så kommer hon. Gudrun. Och alla andra de andra talen bleknar. Åsa, som är trött, skiner upp i ett leende.
Genomtänkt, välformulerat, inget svammel. Och lagom mycket Martin-Luther-King- darr på rösten. Om att lyssna på kvinnorna. Som utgör den sociala grundstommen ( i alla samhällen) men som ändå får finna sig i manligt förtryck och manligt våld.

It is all about feminizing and humanizing.

Hembesök

S, otursgubben, gick på en mina igen. Fem dagars intensiv övervakning. Men allt såg bra ut och S ville hem till kompisarna.
Det kändes lite svajigt. Även om han intygade per telefon att allt var väl där hemma.

Gårdagens cykeltur tog sikte på Järvafältet. För var gång blir jag mer och mer förundrad hur vackert, välordnat (på ytan ?) och vänligt det är i segregationens Mecka-dal. ( Rinkeby, Tensta, Hjulsta, Akalla, Husby).

Slumpen var med mig. S satt i högönsklig välmåga på persiska fiket mitt i centrum. Jag blev (förstås) bjuden på kaffe och fick träffa hans kompisar. Det blev lite "sittrond" om mathållningen. Och sen analyserade vi skillnader mellan olika arabfolk.

Kanske inte precis "lean - production" , med återbesök som tar tre timmar ( varav två på cykeln) i anspråk ?
Men spännande.

TAO (14) Undflyende

XIV
Vi skådar, men ser det icke
Det kallas det oförnimbara
Vi lyssnar men vi hör det icke
Det kallas det ohörbara
Vi söker gripa men fångar det icke
Det kallas det ogripbara
Denna trefald drar sig undan våra frågor
och glider samman och blir till ett
På dess yta råder icke ljus,
i dess djup råder icke mörker
beständigt, oupphörligt
kan det av intet bestämmas
det glider tillbaka in i sin intighet
Därför kallas det formlöshetens form
Bildlöshetens bild;
därför kallas det Det undflyende
Du möter det och ser icke dess anlete,
du följer och ser icke dess rygg.
den som kan fasthålla Tao ur det framfarna
till ledning för nuets värv,
han känner all börjans begynnelse,
Taos oändliga räcka


14
Se, den kan ej beskådas - den kallas flyktig
Lyssna, den kan ej höras - den kallas vag
Grip, den kan ej beröras - den kallas försvinnande
Dessa tre låter sig ej granskas
så de förenas i ett

Ett - inget ovan är är mer omfattande
inget nedan är mindre
Ymnighet bortom all beskrivning
Den återvänder till intet
det kallas föremål utan form
skepnad utan bild
dunkel bortom all föreställning
Möt den och du ser dess början
Följ den och du ser dess slut

Bli vid den uråldriga Tao
då förmår du leva i nuet
och lär känna den den avlägsna begynnelsen
Det är Taos obrutna tråd.


2009
Läste i somras "Praktisk kunskap". Som till skillnad från den teoretiska-vetenskapliga är just undflyende. Och ändå högst verklig.
Den s.k slumpen, som ger sig till känna hela tiden, kanske också är uttryck för undflyende sanningar ?

Mjukt underlag

Folkungagatan, Stockholm. Utanför Systemet.

Självupplevt

Kan man över huvud taget uttala sig om det man inte själv upplevt ?

För flera år sedan hade vi en sjukhusdirektör som utsattes för en smärtsam undersökning av urinröret i lokalbedövning . Efter det personliga traumat var rätten till narkos en av de frågor han drev hårdast.

Sven Britton, professor i infektionssjukdomar, var skeptisk till massvaccinering mot svininfluensa (SvD Brännpunkt, 16/7.) Nu har han varit behandlingsansvarig läkare för den unge man som på grund av svåra lungkomplikationer fick flyttas till Aarhus för behandling med konstgjord lunga.
" Att se en ståtligt , tidigare frisk man så snabbt ansättaas av svår lufthunger som inte ett stort sjukhus intensivvårdsresurser kan rå på är omstörtande även för en person med 45 års erfarenhet."
" Trots att så allvarliga komplikationer till den nya influensan ännu så länge är sällsynta menar jag nu att bara dessa få motiverar en allmän vaccinering."

Anna Adielsson sammanfattar på bloggen bl.a sina synpunkter om cykling i Etiopien.
" Som jag skrev redan i ett av mina inlägg från Etiopien, om de primitiva repressalier vi vidtog; ”Detta agerande är troligen inte helt lätt att förstå, när man sitter där hemma under ordnade förhållanden”. Förmodligen borde jag istället ha skrivit; ”Detta agerande går inte att förstå, när man sitter där hemma under ordnade förhållanden”. För det inser jag nu att det inte gör, när jag återigen sitter här nyduschad, utsövd, med välfyllt kylskåp och omgiven av alla tänkbara bekvämligheter."

Tänk på alla stora beslut som tas bakom skrivbord av människor som saknar egen erfarenhet. Hua, hua ?

Eller så är det tvärtom. Egen erfarenhet gör att man blir "känslostyrd" och tappar omdömet ?
Det kanske någon hävdar gäller alla tre exemplen ovan ?

Vårda din ....

Ringvägen i Stockholm.
Det finns mycket man kan vårda.

Lean- production

" Lean production" är ett inneord för att organisationen skall utnyttja sina resurser optimalt. Den negativa tolkningen är att arbetsgivaren skall krama skiten ur personalen. Den positiva är att kunden/patienten får mer valuta för ( de begränsade) pengarna.

För tillfället är kirurgisk behandling av övervikt (gastric by-pass) en storsäljare. Ett standardiserat ingrepp som brukar ta 60 minuter. Igår var det olika omständigheter som gjorde att en av operationerna tog 104 minuter. Trots svårigheterna var vi helt tillfreds med slutresultatet. Gott och väl.

Halvt på skämt, halvt på allvar (präglade av lean-produktions-atmosfären) tänkte vi tanken att någon övervakare (sjukhuschefen) satt vid en skärm och såg förseningen.

- Den sista operationen tog 104 minuter. Vad har du för förklaring ?
- Patienten hade en besvärlig anatomi och vi lyckades inte riktigt med titthålsplaceringen.
- Dina kollegor har aldrig haft operationstider över 90 minuter. Hur förklarar du det ?
- Nästa operation tog 55 minuter......
- Det är inte svar på frågan !
- Nehee... sjuksköterskan var lite ovan och vi tog några extra prover från levern.
- OK. Du har säkert alla möjliga förklaringar. Men du måste förstå att om operationerna tar så här lång så missar vi en operation per dag. Ddet har vi inte råd med. Jag hoppas du förstår vad jag menar ?
- Ja, jo...
- Seså, se inte så bekymrad ut ! Du tar nya tag så blir allting säkert bra. Ha en bra dag !

Gynekologen

För flera år sedan hade vi en gynekolog på sjukhuset. Hon var finlandssvenska, några år över pensionsåldern och den enda gynekologen på huset. Gynekologisk back-up för kirurgkliniken. Rätt tung börda.
En gång fick hon frågan hur hon kunde vara så pigg och orka så mycket.
Det handlar om att inte ta sig själv så högtidligt, blev svaret.

TAO (13) Slå vakt om sitt jag

XIII
Ynnest och onåd leder båda till olust
Ära och fruktan är båda utslag av vårt jag

Vad betyder detta:
" Ynnest och onåd leder båda till olust" ?
Den som mottager ynnest från ovan
känner olust då den kommer
och olust då den går förlorad

Vad betyder detta:
" Ära och fruktan är båda utslag av vårt jag " ?
Vi känner fruktan enär vi tänker på oss själva
Den som icke slår vakt om sitt jag,
vad har han att frukta ?
Sålunda: Den som ärar riket såsom sig själv,
av honom kan styrelsen drivas
Den som älskar riket såsom sig själv
i hans rike kan riket givas.


13
Förmån och förnedring är som fruktan
Välgång och olycka är som människans kropp

Vad menas med
förmån och förnedring är som fruktan ?
Förmån är en högre plats och förnedring är en lägre
Vilken du än vinner så lever du i fruktan
Vilken du än förlorar så lever du i fruktan
Så förmån och förnedring är som fruktan

Vad menas med
välgång och olycka är som människans kropp
Välgång och olycka kommer av att ha en kropp
Utan kropp
hur skulle välgång och olycka kunna finnas

Den som månar om världen som sin egen kropp
kan styra den
Den som älskar världen som sin egen kropp
i hans vård kan den överlämnas


2009
Mycket kan sägas om "egen framfart". Vi tar det liksom för givet. Och det gör oss väldigt sårbara. Just nu påtagligt med alla ungdomar som gör sig illa.

Fråga doktorn

Man kan lita på intuitionen.
Cyklar Folkungagatan fram, skall svänga vänster på Götgatan upp mot Ringens affärscentrum. Mitt i korsningen får jag en ingivelse. Att jag istället ska ta höger och ett varv runt Medborgarplatsen. Säger det t.o.m högt till mig själv.
Solen står lågt och det är fin Medis-stämning. Mitt på torget står ett vitt partytält. "Fråga doktorn" står det på dekalen.
Till saken hör, nu kommer det intuitiva, att jag en längre tid undrat om man inte kan ha någon slags gratis konsultationsplats på stan. Tänkte på det så sent som igår. Och här står den.
Det är Ringens vårdcentral som anlitat en marknadsförare som kläckt iden. Sjukvårdsupplysarna har precis lämnat tältet och kvar är marknadsföraren. Som är nöjd med dagen. Hon är höggravid, utbildad civilingenjör, tidigare marknadsförare på företag inom livsmedel och tvättmedel och nu sedan ett år läkarstudent. - Det är mycket roligare med människor än prylar.
Jo men visst.

Inte sällan får jag höra för egen del att det är "mycket snack och lite verkstad".
Jo men visst.

Smygnasist

Satt på toaletten imorse och lyssnade till en animerad morgondebatt i radion om Aftonbladets artikel om påstådda organstölder. Så hör jag ord som antisemitism och judehat. Och får plötsligt en diffus obehagskänsla. Förstår först inte varför, anklagelser om antisemitism och judehat är väl inte så ovanligt eller chockerande. Så kommer jag på, att jag för en tid sedan på Birger Schlaugs blogg blev kallad "smygnasist". Förstod inte varför. Fick ingen förklaring. Bestämde mig för att förtränga. Men nu på toaletten insåg jag att det misslyckats. Jag var sårad.
Började rota i mitt bloggarkiv. Och ganska snart hittade jag förklaringen ? I bloggen "Read it again". Om obenägenhet att förlåta.
" Jag är offret, du är den skyldige, say no more. -En ofin fråga; är det samma attityd som präglar dagens judar i Israel ?"

- Man ska välja sina ord. Ord kan fastna. Och ord kan såra.
- Jargongen på nätet är rå , men för det mesta hjärtlig. Tål du inte det får du hålla dig därifrån.
- I äktenskapsskolan fick man lära sig att kritik skulle vara konkret, inte svepande. Och riktas mot sak, inte person. Annars kör
man fast.
- Funkar inte så på nätet.

En väv av evig förändring

Sommarstiltjen är över. Chefen är tillbaks, vi sitter i nya möten och får nya direktiv. Fortare, snabbare, mer. Upphandlingsvillkoren som gällde förra veckan gäller inte längre.
För den egna sinnesfriden gäller det att hitta en strategi. Ett s. k förhållningssätt. Så att man inte går omkring och blir upprörd hela tiden. Att knyta i byxfickan är inte hälsosamt. Lever man ut blir det inte mycket energi över till annat.

Bilden. I hisshallen på bottenvåningen på mitt sjukhus finns en pelare. Den är vackert broderad med färger. Och en liten text som i "den rastlösa välfärdsmänniskans" tidevarv känns riktig trösterik.

Taoism ?
Troligen.

TAO (12) Leder vilse

XII
Färgernas femtal bländar människans öga
Tonernas femtal dövar människans öra
Aromernas femtal avtrubbar människans gom
Kappritt och jakt förvildar människans sinne
Kostbara skatter håller människan i ständig ängslan
Därför sörjer den vise för sin invärtes människa, icke för sitt öga
Det senare gynnar han icke men väljer den förra.


12
De fem färgerna förblindar ögat
de fem tonerna dövar örat
de fem smakerna trubbar av tungan
Ritt och jakt gör sinnet vilt
Värdefulla ting leder vilse

Därför leds den ädla människan av vad hans kropp behöver
inte av vad han ser
Han avstår somligt och väljer annat


2009
Vilseledd sa Bill. Vilseledd var ordet sa Bull.
Behov. Inte efterfrågan. Sa Rosengren.

Underprestation

För wanna - be - tao börjar elitidrotten bli en riktig styggelse.
Ursäkta tjatet.

Sportreporter Sven Gustavsson i dagens DN. En s.k Inblick.
" Men vad som oroar än mer är att bara fyra av 20 svenskar lyckades sätta svenska rekord."
" På ett VM ska man åtminstone kunna överträffa sitt årsbästa, helst sitt personliga rekord."
" Att ett lands toppidrottare drabbas så mycket av av skador under en säsong är alarmerande."
" Landslagsläkaren har initierat skadeförebyggande arbete, ett viktigt område som ger resultat först på lång sikt."
" Det var många som underpresterade."

Tala om (för den naive) varför lek -spel och tävlingslusta skall förvandlas till olustfylld varuliknande produktion av toppresultat.

One small step

SVT:s sportredaktion ville sammanfatta sina VM-intryck. Osannolikt i herrarnas stav (glädje), osannolikt i kvinnnornas stav (tårar), androgynt - transsexuellt på kvinnornas sprint och hiskeligt i diskus och slägga. Så långt allt väl. Men vad sa man om Usain Bolt ? Som på ett imponerande sätt (under förutsättning att Jamaica inte fallit för DDR- syndromet som vi också imponerades av när det begav sig) slog världsrekord på 100 och 200 meter. Hans bedrift ville SVT jämställa med, hör och häpna, den första månladdningen 1969. One small step for (a) man, one giant leap for mankind. Hej och hå .
Inte sällan lyckas massmedia hetsa upp och skrämma oss dödliga. Men här undrar jag om de inte sitter i en kommentatorskur med lurar och hetsar upp sig själva.

(Wikipedia: Det har tvistats sedan 1969 om Neil Armstrong sa "One small step for a man" ( som det var tänkt) eller " One small step for man". Det blir ju en viss skillnad i betydelse. Fram till 2006 har man gjort ljud-digital-analyser för att komma fram till att han kan ha sagt " a man", även om det inte hörs. Man har enats om att sätta (a) inom parentes när frasen citeras.
En sak är helt säker. Att ägna sig åt den här sortens hårklyverier är INTE taoism. )

Var aldrig nöjd !

Synkroniciteterna, de meningsfulla slumparna, droppar i jämn takt. Igår satt vi på intensiven och försökte erinra oss namnet på psykoteurapeuten som skriver i par med Åsa - psykiater-deckar- Nilsonne. Utan framgång.
Idag bläddrar jag igenom den femhövdade söndagsuppplagan av DN. Kommer till avdelningen för Kropp och Själ. Lång intervju med - så heter hon - Anna Kåver.
Kåver säger det som man länge haft på känn. Höra bara.

" Glädje är en flyktig känsla. De negativa känslorna - framförallt rädsla och ilska, men också sorg och skam - tycks ha förkörsrätt i vår hjärna. Att vi hela tiden snabbt måste kunna upptäcka och avvärja brister och faror, verkliga eller upplevda, gör att det går långsammare för oss att identifiera möjliga källor till glädje och njutning. Förklaringen är att de reaktionsmönster vi bär med oss en gång utformades för grott - och samlarliv. Det som var viktigt då var att på ett tidigt stadium upptäcka hot. Och systemet kopplas på väldigt snabbt. Vår hjärna är helt enkelt inte anpassad för att ta emot ett "tillfredsställt" tillstånd, menar Anna Kåver.- Den söker hela tiden bristtillstånd. Vilket kan vara en förklaring, tror hon till att västvärlden, som har de flesta basala behov tillfredsställda och ofta lever i överflöd, ändå är så olyckliga som vi faktiskt är. - Hjärnbanorna för de sökmekanismer som skall minska ett bristtillstånd eller avvärja ett hot är så väl uppkörda att de närmast är att betrakta som sexfiliga motorvägar, jämfört med de små skogsstigar som finns för nöjdhet och tillfredsställelse.
Det här utnyttjas förstås av av marknadskrafterna som öser reklam över oss. Reklam som betonar bristerna i vår tillvaro. Men det går inte konsumera sig fram till lycka, visar forskning inom den s.k positiva psykologin, ett helt nytt område inom psykologiforskningen. Vi vänjer oss vid nya saker. När vi levt med det nya ett tag känner vi mättnad, vi tycker att något saknas och hjärnan börjar söka efter mer. Enligt lyckoforskarna är det istället genom olika former av medkänsla som vi kan odla vår lycka - genom att uttrycka tacksamhet, göra snälla saker, lära oss att förlåta och ta hand om vår kropp. Vare sig pengar, konsumtion eller status är förknippade med lycka , enligt de studier som gjorts. Det är däremot förmågan att vara generös, förnöjsam och omtänksam mot andra. - När vi är generösa aktiveras njutningscentrum i hjärnan. Därför är de här förmågorna så oerhört viktiga att utveckla."

Kommer att tänka på "Gryning över Kalahari" där Lasse Berg berättar om om san-folket. En förnöjsam ursprungsbefolkning (de enda människorna på jorden som inte är invandrare!) som tydligen sätter en ära i att vara generösa och inte förhäva sig. Så våra förutsättningar kanske inte är så illa, trots allt. Den lilla skogsstigen är väl upptrampad.

TAO (11) Vad som icke är

XI
Trettio ekrar förenas i ett nav
men av hålet beror hjulets gång
Lera formas till ett kärl
men av tomrummet beror kärlets nytta
Dörrar och fönster öppnar sig i väggen
av tomheten kommer husets gagn
Medel är vad det varande innebär
Det verksamma är vad som icke är


11
Trettio ekrar förenas i hjulets nav
det är hålet i mitten som gör det användbart
Forma lera till ett kärl
det är tomrummet som gör det användbart
Skär till dörrar och fönster på huset
det är hålen som gör det användbart

Därför kommer värdet av vad som är
men nyttan av vad som inte är där

2009
Bra konsultationer är sällan pratiga.

(TAO-verserna numera prydda med bilder från Tour d Afrique, även 1 - 10)

Nålsöga

Image of the week (sciencephotolibrary)
Symbolik ?

Filosofen om klimatet

I Frankrike är det vanligt att man tar hjälp av filosofer för att belysa kniviga samhällsproblem. Kanske ingen dum idé.


" De vetenskapliga frågorna om hur klimatet påverkas av våra koldioxidutsläpp kan för närvarande inte avgöras med säkerhet. De kan definitivt inte avgöras genom debatten i dagstidningarna. Däremot kan vi föra en fruktbar diskussion om hur vi praktiskt skall hantera situationen trots frånvaro av säker kunskap." Skriver filosofiprofessor Folke Tersman på DN-debatt.
Artikeln innehåller just en sådan fruktbar diskussion. Snyggt.

TAO (10) Den största dygden

X
Den som med sin själ omfattar Enheten
han håller sig vid Tao beständigt
Den som behärskar sin livskraft och når fram till saktmod,
han är såsom ett nyfött barn
Den som tvår och renar sin inre syn
han strävar mot felfriheten
Den som älskar folket och leder riket
han styr utan att handla
Han öppnar och stänger porten till Himlens rike
Är han icke den gåtfulla moderns like ?
All kunskap kan han förstå
Har han bruk för vetande då
Att skänka liv, att ge näring
att frambringa men ej besitta
att verka men icke behålla,
att leda men icke behärska,
detta är den förborgade dygden


10
Kan du förmå din själ att omfamna alltet
utan att den flyr dig ?
Kan du samla din livsanda
och bli foglig som ett nyfött barn ?
Kan du rena din egen spegling
och bevara den fläckfri
Kan du älska människor och härska över riket
och förbli en okunnig ?
Kan du öppna och stänga himlens port
och spela det kvinnligas roll ?
Kan du förstå allt i de fyra väderstrecken
och ändå gör ingenting ?

Att föda och nära dem
bära utan att äga dem
vårda utan att kuva dem
lyfta utan att styra dem
detta är den största dygden.


2009
19,19 sekunder på 200 meter. Helsida igen. Att förorda saktmod och ovetande är inte riktigt inne. Att icke-handlande kan vara den bästa handlingen är oss helt främmande. Att frivilligt avstå från mer detaljkunskaper är faktiskt att häda.
Men när hetsen tar ut sin rätt åker vi på retreat, blir sjukskrivna, tröstäter och tar Cipramil.

Kassabok återfunnen

Man ska ju träna sig på att gå miste. Om saker, hälsa och annat förgängligt.
Men visst blev jag glad att återse den, min lilla svarta anteckningsbok. Där jag plitar ner ideer, infall och vart pengarna går.

Tog en stor stark på Göteborgs centralstation och skrev några rader i den lilla svarta. Där på bordet blev den kvar.
Från tåget fick jag tag i världens vänligaste människa som på bruten svenska förklarade att den svarta anteckningsboken skulle de ta väl hand om. Idag låg den i hallen i ett vitt kuvert. Tack snälla rara.

Så här det hela tiden. Saker går snett. Sen ordnar det upp sig. Och det kommer något annat gott ut - tack vare att det gick snett.
Det är åtminstone helt säkert taoism.

TAO sammanfattar

Stora nyheter i den undre världen. TAO-vers rubriken innehåller numera versnummer OCH kort strof ur versen. Stort.
" TAO: vers 8 liknar vattnet "

Vinsten med vården

Skönt att Göran Rosenberg tar till orda med jämna mellanrum.
Och säger det som egentligen är så självklart. Att sjukvård skall styras av behov. Och inte av efterfrågan.

10.58 09.58 08.58

" Usain Bolt tog sprinterlöpningen till en ny nivå i söndagskvällens VM-final" stod det i undertexten till helsidesbilden på förstasidan i DN. Världsrekordet sänktes från 09.69 till 09.58.
Donald Lippincott var nitton år när han fick åka till Stockholm (under förutsättning att han själv kunde betala resan) för att vara med i de olympiska spelen 1912. ( Min farfar, sjutton år 1912, som var uttagen till gymnastiktruppen fick däremot inte lov att åka för sina föräldrar...). Den gänglige amerikanen satte i försöken världsrekord med tiden 10.6. Kanske var det 10.58 ? I finalen kom han trea. På 200 meter blev det silver.
En sekund på hundra år. Med hjälp av allt, ALLT, som vetenskap och modernt samhälle kan mobilisera. Raffinerad kost, utstuderade träningsmetoder, superutvecklade material, obegränsade träningstider och sannolikt otillåtna medel för att ytterligare höja prestationsförmågan. En sekund på hundra år.
1. Jag är inte imponerad. Varför inte 08.58 ?
2. Jag tycker det är synd. Att elitidrott inte fick fortsätta som amatöridrott.
2. Jag är helt säker. På att Johan Esk, och alla andra rekordnördar, har missat poängen. Tjusningen med idrott är KAMPEN. Inte tiden. Man mot man, kvinna mot kvinna. Eller bara kampen mot sig själv.

Både Svd och DN har i upphetsningen räknat ut hur Bolt skall kunna pressa tiden ner mot 09.40.
Så här håller vi på. På alla fronter. Inte minst med våra barn. Som svarar med att göra sig själva, eller andra, illa.
Till vilken nytta ? Till vilken glädje ? Ett svenskt världsrekord kanske kan betala notan ?

Låt Tyson Gay och Usain Bolt springa i fladdriga shorts, i skymningen efter jobbet, på någon gammal kolstybbsbana. Det skulle gå lite långsammare. Men kampen och spänningen skulle vara densamma.

Taoism ?

Känsloladdat i Halmstad

Halmstad är värd för årets kirurgstämma. Där Tylösand erbjuder Sveriges vackraste kongresslokal.
Eftersom jag firtar med miljön och mår illa när X 2000 lägger ner sig i kurvorna blir det sammanlagt 13 timmar på intercitytåget. Som stannar i bl.a Herrljunga, Vårgårda, Törreboda, Kumla och Sundbyberg. SJ:s prissättning är som Nordpolen. Isen flyter omkring och man vet aldrig var man är. I det ögonblick jag beställde min resa var tillgång-och efterfrågeläget sådant att man var välkommen att åka första klass till samma pris som i "folkvagnen".
Vilken tur, säger ni !
Hur kan ni veta det, säger jag ?
I första klass kan man sträcka på benen, läsa Svenska Dagbladet och smaka på färsk frukt. Men i första klass det är tyst. Och kallt. Kallt på golvet och kallt i luften. Det här är inte tåg som tåg ska va´. Tar med mig svenskan och flyttar in till dofterna, tjattret och värmen. Ordningen återställd .

Behållningen i år var att träffa en gammal chef - en av de bästa jag haft. För ett halvår sedan fick han stroke. Nu tar han sig mycket långsamt fram med käpp. (Han lyckades med målsättningen - kirurger behöver mål - att lära sig gå före barnbarnet). Men han är på plats, huvudet och talet är också med. Det är gripande. Och på något sätt stärkande och trösterikt.

En behållning till.
Arrangörerna i år ville inte ha någon känslobaserad friåkning utan evidens-professor Nordenström (min kombatant från Umeå) fick scenen för sig själv. Bl.a fick vi höra en mycket bra genomgång av kollega S om evidens/bevis-läget inom tjocktarmskirurgin. Behållningen då ? Jo, att professor Larsson, som jag alltid uppfattat som oemottaglig för annat än det som siffror kan visa, reser sig och säger
- Jo, jag undrar. Finns det inte en risk att vi missar något ? Det finns ju det man kallar "tyst kunskap" - tacit knowledge. Som inte låter sig mätas. Var kommer det in i det här ?

Han fick förstås inget svar. Men kanske sådde han ett frö ? Professorer gör större intryck än cyklister.
Efter seminariet fick jag en pratstund med professor L. Vi utbytte lite tankar och böcker.
Och jag blev återigen påmind om att man aldrig skall döma människor.

Balansakt

Den schweisiske affärsmannen ( med klar böjelse för det icke-värdsliga) satt försjunken tjugo minuter på gräsmattan. Till sist hade han hittat jämviktsläget. Den lilla runda stenen balanserade på den stora runda stenen.
Och där stod den hela kvällen och hela natten.
Taoism ?

Cool it

Inte så påhittigt och kanske inte ens enligt bloggreglerna. Att kopiera kommentarer från en annan hemsida. Men så fick det bli:

" Anonym sa...
....
Tao är knappast balans genom att inbilla sig att det redan finns balans, att folk ska lugna ner sig så blir allt bra. (Det ger möjligen egocentrisk balans.) Tao är en uppmaning: handling kan (åter)skapa balans, men då krävs det jordnära perspektiv. Att klaga på dem som polemiserar med att själv skicka ut en klagan över huvudet på dem är inte särskilt konstruktivt.

13 augusti, 2009 07:25

Eric Secher sa...
...
07.25 Som jag uppfattar taoismen så erbjuder den en möjlighet som vi inte ofta beaktar. Nämligen att inte fäkta och vifta så mycket, att inte ha ett sånt förtvivlat behov av hävdelse. Saker och ting kan ordna sig ändå. Lite tillspetsat kan man kanske sammanfatta att icke-handling också är en slags handling. Inom medicinen kan detta många gånger vara en synnerligen klok hållning. Behovet av ständig aktivitet, många gånger ren klåfingrighet, med nya mediciner, cellgiftsbehandlingar eller operationer gör inte sällan mer skada än nytta.
Men om man uppfattar situationen som akut så kan naturligtvis den här hållningen uppfattas som opassande, ansvarslös och t.o.m cynisk.
Vet inte om jag hävdat att det "redan finns balans" som du skriver. Däremot tycker jag att vi i större utsträckning skall betrakta oss som biologiska varelser. Biologiska varelser har medfödda, inneboende behov och begränsningar och strävar hela tiden efter balans. Jag tycker vi avlägsnar oss för mycket från det synsättet och betraktar oss som maskiner utan inneboende behov och begränsningar.
Du fnyser åt tanken att vi skall "lugna ner oss". Jag tycker inte det är ett så dumt förslag :)

Bulle

Bulle ligger några mil söder om Fribourgh och några mil norr om Montreux och en och halv timmes bilresa från Geneve i landet där kvinnor fick rösträtt på 70-talet.
S trivs i London men älskar pojkvännens Bulle. Jag förstår henne. Det är vackert och det är mänskligt.

Schweiz som kvinnofälla ? Je ne sais pas.

Nästan äkta

NÄSTAN ÄKTA . Så heter ett framgångsrikt galleri på Södermalm.
Kinesiska studenter målar av original från van Gogh, Strindberg och Zorn. Den livlösa kopian säljs för 2000 kronor.
Galleristen menar att framgången beror på ett "ökat konstintresse". Tveksamt. Ett stort intresse för det nästan äkta, det kan jag hålla med om.
Jämför med den skickliga kopian som till och med kännaren tar för original. Det låter kanske märkligt, men jag föredrar det. Åtminstone ett stort intresse för det äkta.

Idag fyller pappa 80. På riktigt. Grattis !

TAO ( 9) När verket är gjort

IX
Spänner du bågen för fullt blir den fortare slapp
Slipar du eggen för skarp blir dess livslängd knapp
Hallen som fylls med jade och guld kan ingen vakta
Ur högmod med ära och rikedom gror undergången sakta
Att vandra sin kos när verket är gjort
sådan är Himlens väg


9
Bättre att hejda i tid än att fylla till brädden
En skarpt slipad egg blir snart slö
Ett palats fyllt av guld och jade kan ingen försvara
Med stolthet burna rikedomar och titlar bringar fördärv

Att dra sig tillbaka efter förättat värv
det är himmelens tao


2009
Should we stay or should we go ? skriver Claes Arvidsson i dagens SvD angående svenskarnas tvekan att hjälpa till i Afghanistan. Vi klamrar oss fast, vaktar vårt guld, och har på kuppen blivit obenägna att offra oss för andra.

Släpp taget - om pumpen

I ett femtontal år har jag haft samma handpump till cykeln. Förutom att den till skillnad från andra små pumpar är väldigt effektiv kan man med några enkla grepp konvertera från vanlig ventil till bilventil.
För några år sedan gick fästet till ramen sönder och pumpen har istället fått ligga i botten på ryggsäcken, då någon ny av samma typ inte finns att få tag i.
På sista tiden har det varit mycket punkteringar och till min stora ledsnad kunde jag idag konstatera att pumpen inte längre låg i ryggsäcken. Jag har troligen förlagt den i något dike. "Det var verkligen olyckligt" skulle grannarna sagt. "Hur vet ni det ?" skulle jag kunnat säga ...
Tog mig till CykelCity på Kocksgatan. Gör en omständig utläggning om vilken bra pump jag haft och hur obenägen jag var att köpa någon man skall stå en halvtimme för att fylla slangen...Expediten går lugnt fram till en stor korg överfylld av små pumpar som just kommit in. Exakt den sort jag haft !! Med fäste till ramen och allt.
" Det var ju verkligen bra" kanske grannarna säger.
" Hur vet ni det ?" Säger jag numera ...

Wu - Wei

Wu - Wei - släpp taget - kanske kan kallas taoismens huvudprincip.

En gammal man levde tillsammans med sin son i en övergiven fästning högst upp på en kulle. Deras enda värdefulla ägodel var en häst.
En dag sprang hästen bort. Grannarna kom för att visa sin medkänsla.
- Det var verkligen olyckligt, sa de.
- Hur vet ni det,  frågade den gamle mannen.

Nästa dag återvände hästen och hade då med sig flera vildhästar. Den gamle mannen och hans son stängde in dem bakom porten. Grannarna skyndade över. 
- Det var verkligen bra, sa de. 
- Hur vet ni det,  frågade den gamle mannen. 

Nästa dag försökte sonen rida en av vildhästarna, föll av och bröt benet. Grannarna kom över så fort de hört nyheten. 
- Det var verkligen illa sa de. 
- Hur vet ni det, frågade den gamle mannen.

Dagen efter kom armen förbi och tvingade alla byns män att bli soldater för att kämpa i ett krig långt bort mot de nordliga barbarerna. Många av dem skulle aldrig komma att återvända. Men sonen kunde inte följa med, för han hade brutit benet.

Livet går vidare

Götgatan.
När "morfar" på permobilen kom upp på krönet gjorde han några ärevarv, till "barnbarnets" stora förtjusning.
Osvenskt ?

TAO (8) Den som liknar vattnet

VIII
Bäst är den som liknar vattnet
Vattnet vederkvicker alla ting
och motsätter sig icke
Det intager lägsta platsen som föraktas av alla
Däri står det Tao nära
Så söker han för sina bopålar vad lågt är,
i sina tankar vad djupt är,
i sina gåvor vad kärleksfullt är,
i sitt tal vad sant är,
i sin styrelse vad fredsällt är,
i sitt arbete vad skickligt är,
i all sin verksamhet den rätta tiden
Emedan han icke sticker upp,
därför är han utan fel.


8
Det högsta goda är som vatten
Vatten ger liv åt de tiotusen tingen
och utmanar dem ej
Det flyter på platser som människan skyr
och är sålunda nära Tao

I val av läger, slå dig ner där du vill förbli
i tanken, gå på djupet
i möte med andra, var försonlig
i tal var uppriktig
i styre, håll god ordning
i värv, visa duglighet
i handling, akta tidpunkten

Den som inte utmanar är därför utan fel



2009
Nog är det något speciellt med vatten. Vi betalar det dubbla för en sjötomt. Strandskydd är en het potatis."Nära havet vill jag bo" sjunger Ulf Lundell. Inte så självklart varför.
Vattnet och havet väcker känslor. Av tillhörighet ? Av helhet ? Av respekt ? Av försonlighet ?
Men att inte sticka upp eller utmana ? En hädisk tanke när tillväxtmani råder.

Stockholmskunskap

Skeppsbron, inte långt från Slussen. Snyggt att bilden smälter in i stenen.
Vem föreställer det ?

Klokskap anno 1969

"Streck i kanten" fortsättning.
Kan inte erinra mig när jag senast läste något så klargörande. Skrivet för 40 år sedan. Av en moderat. Häftigt!
"Den rastlösa välfärdsmänniskan. Tidsbrist i överflöd - en ekonomisk studie " av nationalekonomen Staffan Burenstam Linder. Som var rektor för Handelshögskolan och handelsminister i den första borgerliga regeringen.

Boken är skriven under studier i USA och blev en internationell framgång, översatt till elva språk.
En bok befriad från "jag-vet-bäst-och-skall-rädda-världen". Och från ensidiga indelningar i goda och onda, profitörer och utnyttjade. Utan enbart knivskarp iaktagelse och analys. T.o m reklam får här en rationell förklaring, vilket (också) känns befriande. Det är faktiskt rationellt, enligt SBL, att vara irrationell ( att påverkas av reklam) eftersom det spar tid (som vi har ont om) jämfört med om man skall försöka fatta helt rationella beslut i alla de valsituationer vi ställs inför.
SBL driver tesen (och leder i bevis ?) att ökad produktivitet MED NÖDVÄNDIGHET innebär att effektiviteten måste öka på alla områden. Inte, som vi gärna tror, att effektiv varuproduktion skapar förutsättningar för en massa fri tid. Istället blir tiden den stora bristvaran.
Förutom huvudtesen om tiden som bristvara ("tidsjakt kan vara lika förödande för mänsklig tillvaro som tradionel hungerpiska") är det ett återkommande tema att tidigare tänkare och ekonomer, som Marx, Stuart-Mill, Keynes, Galbraith faktiskt trodde att människans materiella behov kan tillfredsställas. John Stuart Mill:
"the best state for the human nature is that in which, while no one is poor, no one desires to be richer, nor has any reason for fear of being thrust back by the efforts of others to push themselves forward". (!)
Här kunde jag stanna. Men väljer att vara riktigt långrandig - det är den här boken värd - och återger ytterligare några citat.

I nutida öron har John Stuart Mills uppfattning om stagnationens välsignelse en underlig klang. Allt tal om konsumtionsmaximum förkastas som "idealism" eller "utopism", begrepp som numera har fått en negativ underton till följd av sin "opraktiskhet". De människor som säger sig betivla möjligheten av behovstillfredsställelse är säkert uppriktiga. Men de är också fientligt inställda till blotta tanken. Detta är kanske mer förvånande. Vi har kommit att ogilla den slutgiltiga framgången. Medlen har blivit målen. Missnöje med de materiella villkoren betraktas som en sporre i livet. Våra förhoppningar och ambitioner förknippas med materiellt "framåtskridande". Strävandena att skapa ekonomisk tillväxt har medfört nya värderingar och "vested interests". Behovstillfredsställselse framstår som ett verkligt hot, inte bara som ett ekonomiskt-politiskt problem."

Vår ekonomiska analys tillåter oss endast att föreställa oss en allmänn välståndsökning utan alla interna spänningar.Ett skäl till att den erforderliga analytiska ramen ännu inte skapats kan också mycket väl tänkas vara att folk har varit ovilliga att röja väg för tankar som leda till den slutsatsen att det ekonomiska framåtskridande, just genom att lyckas så väl,skulle ha undnaröjd behovet av sin egen fortsättning. Tanken på framåtskridande, f.n detsamma som ekonomisk och tekniskt framåtskridande - utgör som J Bury påpekat "the animating and controllling idea of western civilization". För att skydda oss mot eftertankens kranka blekhet undviker vi att fortsätta oss i den belägenheten att vi tvingas erkänna att detta framåtskridande skulle kunna vara ett tillfälligt medel snarare än ett evigt betående mål. Ingen ifrågasätter värdet av tekniska landvinningar, inte ens om de innebär ett hot mänsklighetens fortbestånd. Hur kan vi då vänta oss att någon skall ifrågasätta värdet av en mindre riskabel ekonomisk tillväxtprocess?

Ett land måste ha en hög tillväxt för att göra sig gällande i den s.k "tillväxtolympiaden". Detta förfäktas av många och är naturligtvis i sig självt sant. Men det förklarar inte varför det över huvud taget kommer till stånd någon sådan tävlan mellan länderna. Den fråga vi har att besvara flyttas bara ett led bakåt. På samma sätt brukar man ibland säga att det behövs ekonomisk tillväxt för att ge utlopp för individernas dådkraft…. men hur riktig än denna iakttagelse kan vara, förklarar inte heller den varför det är just inom ramen för ekonomiskt framsteg som man skall få utlopp för dessa krafter. Dessutom kan det inte förklara varför tillväxtintresset ökar.

Den som behöver rationella argument för att sticka hål på "bubblan" får god hjälp av Staffan Burenstam Linder.

Natt i N.Y

Alyssa Boysen och Michelle Ludwig, elever på Joffrey Ballet School, övar i fontänen på Washington Square den varma New York-natten mellan 3 och 4 augusti (DN).
Det finns så mycket man kan göra....skulle kunna göra...

Streck i kanten

Brukar sätta lite streck i kanten när jag läser "icke-skönlitteratur". Ett streck för väsentligheter, två streck för avsevärda väsentligheter, tre streck för avgörande väsentligheter. I den senaste boken jag tagit mig igenom blev det 187, 32 respektive 7 sådana markeringar. Det är värt några citat. En annan dag...

TAO (7) Icke söker sitt

VII
Himlen är evig och jorden består
varför är himlen och jorden evigt bestående ?
Emedan de icke satt livets mål i sig själva
Därför kan de bestå
Alltså sätter den vise sig själv i andra rummet,
och se han vinner främsta platsen
Han förnekar sitt jag, och se,
därför blir det bestående
Är det icke emedan han icke söker sitt
som han kan fullkomna sig själv ?


7
Himmelen är evinnerlig och jorden varaktig
De är evinnerliga och varaktiga
för att de inte lever för sig själva
Därför lever de länge

Sålunda ställer sig den ädla människan sist och blir den främsta
han glömmer sig själv och bevaras
Är det inte för att han försummar sig själv
som han får sin vilja fram ?


2009
Dagens Schlaug-blogg (och alla förstasidor för den delen) handlar om landshövding Marianne Samuelsson på Gotland som fick sparken för någon form av egennyttigt beslut. Bloggen har hittills 47 upprörda kommentarer.
Av detta kan man dra slutsatsen att vi överlag är goda taoister som menar att "den som försummar sig själv skall leva länge".

En glad gubbe ?

Bild från "Keynes barnbarn".
Att lägga hela pusslet är inte så lätt.
Helhetstänkande - en gammal fin specialitet i österland...

Tao-comments

- Verserna är faktiskt obegripliga för en modern läsare
- Inte troligt att vi har något att lära av en kines som levde för så länge sedan. Det är för mycket som skiljer.
- Är inte det här skrivandet om att "icke hävda sig" bara ett nytt sätt hävda sig ?

- Nog låter det gammaldags och lite högtravande. Kanske är vi väldigt ovana att läsa icke-prosa ?
- Då faller alla religioner platt till marken.
- Kanske.

Keynes barnbarn

Den har legat till sig ett tag. Men nu blev det sträckläsning. "Keynes barnbarn" (2006) av samhällsforskaren Christer Sanne. Lättläst, nyanserat, realistiskt. Och upplyftande.
Utgångspunkten är (förstås) att vår nuvarande livsstil inte är långsiktigt hållbar. Sen följer en grundlig genomgång, med historiska tillbakablickar, av vårt förhållande till behov, välstånd-välfärd-livskvalite, arbete och konsumtion.
Ett nyckelbegrepp som återkommer är "back-casting": att utgå från det önskade framtida tillståndet och redovisa vad som krävs för att nå dit ( i motsats till prognoser, forecasting, som visar vart utvecklingen bär).
Sanne tycker vi är lite korkade som inte utnyttjar ökad produktivitet till att jobba mindre.
Boken avslutas med en "bukett förslag som anknyter till bokens analyser" och "Ett manifest för att sluta slösa".

I mitt nuvarande tillstånd uppfattar jag tveklöst Sannes verk som tillämpad taoism . Lugnt och fint, mitt på vägen

( Boken är kanske någonting för trätobroder Michael Carnefors. Som inte tror att det finns någon "lyckoforskning" och är så uppgiven vad gäller våra möjligheter att ifrågasätta vår nuvarande livsstil.)