Man ska ju träna sig på att gå miste. Om saker, hälsa och annat förgängligt.
Men visst blev jag glad att återse den, min lilla svarta anteckningsbok. Där jag plitar ner ideer, infall och vart pengarna går.
Tog en stor stark på Göteborgs centralstation och skrev några rader i den lilla svarta. Där på bordet blev den kvar.
Från tåget fick jag tag i världens vänligaste människa som på bruten svenska förklarade att den svarta anteckningsboken skulle de ta väl hand om. Idag låg den i hallen i ett vitt kuvert. Tack snälla rara.
Så här det hela tiden. Saker går snett. Sen ordnar det upp sig. Och det kommer något annat gott ut - tack vare att det gick snett.
Det är åtminstone helt säkert taoism.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar