Lotto-vinsten

1.
Vad kan man göra för en Lotto-vinst på 30 miljoner dollar ?
En hel del.

2.
Hur mycket kostar det att rädda en människa från att dö i malaria, diarée, luftvägsinfektion eller mässling ?
Enligt Peter Singer kostar det cirka 300 dollar.(PS)

3.
Hur många människor kan man rädda till livet för 30 miljoner dollar ?
30.000.000 dividerat med 300, det blir ett hundra tusen, 100.000, människor.

4.
Hur många liv har jag räddat under mina 30 år som läkare.
Vet inte, men det räknas inte i tusental.

5.
Kommer Lottovinnaren att rädda livet på 100.000 människor ?
Troligen inte.

6.
Varför inte ?
Vet inte.

LT - debatt

Dagens Läkartidning innehåller två tänkvärda debattinlägg.
Kom tillbaka till mig, Medicin av Karin Stenfeldt. (1)
och Läkarens existentiella kris av Olle Hollertz. (2)
Den förra har den stora förtjänsten att den beskriver glädjen istället för bekymret. Glädjen i att vara nyfiken, lära sig, möta, hjälpa.
Den senare pekar på det faktum att vi hellre styrs av manualer än självständigt tänkande.

Humanistisk medicin ? Absolut.
Lean-health-care ? Tveksamt.

Lydnad, igen

Lena Andersson har varit i Syd-Korea för att lansera sin bok Duck City.
Sammanfattningen av intrycken blev ; (DN)

Välbekant alltsammans. Gunnar Ekelöfs modernistiska credo, ”Det som är botten i dig är botten också i andra”, är egentligen det enda man behöver komma ihåg när man reser och lever.

Kanske något att tänka på när man hör om Bjästa. Det kunde lika gärna varit på-platsen-där-jag-bor.
Som Folke Tersman skriver i sin bok Tillsammans :

Vad studierna visade var inte att människan är ondare än man trott 
utan snarare att hon är mer påverkbar.

Den som är optimistiskt lagd tar fasta på att somliga faktiskt står emot.
I Stanley Millgrams berömda lydnadsförsök från 60-talet var de flesta försökspersonerna beredda att utdela livshotande elektriska stötar för att vara försöksledaren till lags. Men det fanns också dom som vägrade.

- Det är absolut nödvändigt för experimentet att vi fortsätter.
- Jag hör vad ni säger men jag kan inte förstå varför experimentet 
  är viktigare än denna människas liv.
- Vävnaden får inga bestående skador.
- Det kanske är er åsikt. men han (eleven) vill inte fortsätta och 
  det är honom jag tar order ifrån.
- Ni har inget val, experimentet måste fortsätta
- Kanske om vi var i Sovjetunionen. Men det här är Amerika.

!!

Lydnad:
1, 2, 3, 4

Vissa dagar...

Vissa dagar innehåller mer ljus än andra. Trots dimma, mistlur och släckta lampor.
Idag var en sådan dag.

Goda män

På DN;s familjesida uppmärksammas att Torbjörn Pettersson , ordförande för Afganistankomittén, fyller 50.
– En drivkraft för mig är att göra världen lite bättre än den var när jag kom till den. Jag vill förstå och förklara, och är nog en ständigt grubblande altruist.
Kommer att tänka på ett Debattprogram i vintras , apropå att någon högt uppsatt och ansedd person (militär?) ertappats med sexuella övergrepp (koppleri?). En av de kvinnliga debattörerna ville varna för vad hon kallade goda män. Bakom en altruistisk fasad döljer sig en skröplig varelse. En fasad som kanske i inte i första hand är avsedd att dölja, utan snarare ett uttryck för kompensation, gottgörelse och en inre kamp.
Tror förstås inte att detta gäller Torbjörn Pettersson. Men av och till undrar jag om det gäller mig själv. Varför så mycket prat om godhet och rättvisa. Taoism ? - Nej, knappast.

Journalisten Andreas Ekström brottas med samma frågor i sin nyutkomna bok Googlekoden. Om företaget som skänker en procent av omsättningen till sociala projekt och vill leva efter slagordet Don´t be evil.
- Kan man bli så imponerad av företagets goda gärningar att kritiken och granskningen mildras ?
- Ja, det är jag övertygad om. Jag försöker hela tiden utvärdera min känsla för Google.
(Fria tidningen)

(Julevangelium)

Earth hour

Ungefär hälften av lägenheterna mittemot släcker ner när klockan slår 20.30.
Även gästerna på restaurant Därmed Pasta får nöja sig med stearinljus.
En timme utan elbelysning är förstås en försumbar energibesparing, men gesten känns inte obetydlig.


Efter tio minuter under fotogenlampans sken tröttnar ögonen. Man blir påmind. Det är bra.
Zero 1-1+1

Kontroll, kontroll, kontroll

En gång om året kallas jag till en hudcancermottagning. Det handlar om att ligga steget före, eftersom jag är ljushyad, full av födelsemärken och ärftligt belastad. Varje år brukar det vara någon prick som faller i onåd hos den energiske hudläkarn.
I år fick jag skämmas. Pricken som han pekade ut förra året hade jag helt glömt bort att avlägsna. Men till den energiske doktorns förvåning såg den nu alls inte farlig ut. Den kunde gott sitta kvar.

Kommer att tänka på förnöjsamma, tålmodiga patienter från landet som man av och till träffar. Som kanske inte precis hänvisar till om Gud så vill, men som ändå kan ta med ro och inte kräver att allting skall ske nu meddetsamma.
Det vore ju ett alternativ till leanhealthcare, köp-sälj och vårdgarantier. 10 miljarder för utbildning i tillit och tålamod.

12 edsvurna....

Till en början var alla rörande eniga om att lean healthcare och humanistisk medicin går hand i hand.(läxa)
Men efter en stund inställde sig en del kritiska frågor. En av medlemmarna i vår grupp, hade tidigare blivit behandlad för bröstcancer. Vi fick intrycket att hon utsatts för en felfri behandling, som snabbt levererats i en anständig arbetsmiljö med stor vana och hög produktivitet. Full pott alltså. Ändå verkade hon djupt missnöjd. Det var någonting som saknades i bemötandet.
Kanske är det så, när man sätter alla klutar till att hushålla med resurserna, att det är ännu viktigare att se individen. Ännu viktigare med humanistisk medicin.
Lean-health-care kan öka säkerheten i vården och spara pengar, och kanske öka trivseln för de som arbetar. Men har egentligen inte gett patienterna någon ökad makt.
Min egen erfarenhet av ett alltmer slimmat flöde av överviktsoperationer, är att intresset successivt sjunker för enskilda patienter.

Kommer (förstås) att tänka på Göran Rosenberg. Att det är skillnad på att möta efterfrågan på en marknad, och att tillfredsställa grundläggande behov.
( Plikten, profiten och konsten att vara människa)

Tacksam

Fick till en rejäl vurpa i kväll med cykeln på Folkungagatan , landande med vänster axel och vänster höft.
Det var en stark och omedelbar känsla av tacksamhet när jag kunde konstatera att axeln inte var ur led.

Och lite senare är det lätt att komma på allt annat jag är förskonad ifrån.
( Zero 1-1+1)

Punkten

Klotet i går morse.






På presenningen står ett telefonnummer, idag fick jag kontakt med B.
Klotet föreställer en "punkt". En svart punkt, gjord i något kolmatrial.
Projektet har arbetsnamnet " Tankens början, meningens slut " (?). En TV-dokumuntär om folk som tror de kan påverka vädret....
B är i Italien när han svarar, för att träffa människor som kan framkalla hagel.

Plötsligt känner man sig väldigt normal.

Grönt klot

Dammtorpssjön söndag eftermiddag,
Nån som vet vad som döljer sig ?

Civilsamhället

Förändringar kommer underifrån.
Den här kommentaren på Birger Schlaugs hemsida är tänkvärd (BS):

Enligt Human Development Report från 2000 deltar omkring var femte person i världen i en formell organisation i det civila samhället.

Det är civila organisationer som fått igenom resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet i FN, och som desutom ser till att de implementeras.

Det är en enda (liten) civil organisation som fick media att ställa frågor till Reinfeldt om mänskliga rättigheter i Ryssland vid statsbesöket nyligen - det ledde till flera debatter.

Civila organisationer står för i princip all tidig varning och konflikthantering lokalt i konfliktområden. Civila organisationer är de som jobbar med biståndsmedel och ser behov och konsekvenser av fattigdom och konflikter som sedan används för att sätta press på politiker.

Civila organisationer är de som fått media att skriva om Nato-övningar i Sverige.

I Ryssland nu i helgen fick civilsamhället igenom förhandlingskrav med makthavare under flashmoben i Kaliningrad.

Civilsamhällets representanter blir ideligen kallade till allehanda rundabordssamtal och debatter för att ge expertis inför politiska beslut i EU, på UD och andra myndigheter.

Vid sidan av Köpenhamnstoppmötet pågick parallella möten i civilsamhället med opinionsbildning etc.

Allt detta bygger på handlingsplaner och strategier och en väldans skicklig samordning. Men till skillnad från partier och företag så är det inte i civilsamhällets organisationers intresse att synas själva, utan att driva sakfrågor - därför är så mycket av de resultat de driver igenom "utan avsändare" i media. Kanske är det därför många tror att civlsamhället är mer eller mindre obetydligt? Trots att vi sedan några år bara faktiskt renatv har ett globalt civilsamhälle, med bl.a. klimatfrågan som en av de största sakfrågorna. Jag tror inte att vi ens skulle debattera den annars.

Politiker, skriver Rebecca Solnit, ratificerar bara förändringar.

Människor får upp dem på dagordningen och driver igenom dem.

Annelie

Epistaxis (näsblödning)

Synkronicitet (S):
Blev häromdagen tillfrågad, i min egenskap av legitimerad läkare, om det finns ett samband mellan näsblod och stress. Nej, något sådant kände jag inte till.
När dr Magnus - lean - Lord (L)igår skulle illustrera vantrivsel och dåligt medinflytande sa han att folk kommer till jobbet med näsblod, och går hem med näsblod. Hoppsan.
Frågar bänkgrannen, som viskar att ibland kan näsblod bero på stress.
??

En liten tur på nätet visar att "folk", dvs icke legitimerade läkare, kopplar ihop näsblod och stress, något som den medicinska expertisen inte vill kännas vid när man går igenom bakomliggande orsaker till epistaxis.
Till slut hittar jag en uppgift från Malmö, där man listar att försämrad hemostas (blodstillningsförmåga) kan bero på fibrinolytisk (nedbrytning av fibrin) aktivitet orsakad av bakterier eller stress. Se där.

Botkyrka

Sista avsnittet i Humanistisk medicin handlar om Lean Health Care. Idag fick vi oss en inledande duvning av Magnus Lord från Lund. Om vådan av att låta sjukvården styras av stordriftstänkande. I jämförelse med andra verksamheter är vi helkassa på kvalité, leveranstid, arbetsmiljö och produktivitet. För vissa parametrar kommer vi upp i 80% fel (800.000/1.000.000), 3000 patienter dör i onödan (?), resursslöseriet är enormt och personalens delaktighet i beslut ligger lågt. Lord hade lösningen. Ständigt förbättringsarbete, flödestänkande, vaksamhet på fel, utjämning och tydliga överenskommelser.
Vi har fått i hemläxa att utröna vad lean har med humanistisk medicin att göra. Det är värt en funderare.

Hundratals gånger har jag bara cyklat förbi, mer fokuserad på träningen än historiska sevärdheter, men idag stannar jag till vid Botkyrka k.a från 1100-talet. Kyrkvaktmästarn är klar med dagens begravning och visar gärna runt. Altarskåpet från 1500-talet är sagolikt. Tänka sig att människor vandrat samma kyrkgång för nästan tusen år sedan.
På kyrkdörren varnas för tjuvar, motorväggen dånar i bakgrunden, Bauhaus möbler grinar i diset och liten Nasse vaktar på grinden. Hur det ligger till med kvalité, leveranstid, arbetsmiljö och produktivitet är han (förhoppningsvis) ovetande om.

Nyhet ?

Hur går det egentligen till när nyhetsredaktionerna väljer ut en nyhet ?
Förstnyheten i morse, som jag nu hört tre gånger, är att sverigedemokraternas huvudbudskap i valrörelsen kommer att bli minskad invandring, hårdare straff och mer pengar till pensionärerna. Följt av Jimmie Åkessons vänliga stämma, som förklarar varför. Obehagligt. Men vad är det som är nytt ?
Idag skall vår egen doktor A sitta i Malous morgonsoffa, efter tio, och förklara varför kirurgisk behandling av övervikt är så framgångsrik. Snacka om nyhet.

Jämlikhetsanden - igen

Ibland förstår man redan efter första sidan att " det här är bra". Den känslan infinner sig med Jämlikhetsanden. Om det beror på stilen, tonen, språket, Göran Rosenbergs recension eller bara vetskapen att den bygger på 25 års grundliga studier vet jag inte.
" En fantastisk bok vars slutsatser kan få djupgående konsekvenser" som det står på omslaget.
Det kanske inte är helt kört att komma ur den marknadsliberala hegomin vi idag befinner oss i, där begrepp som tillväxt, personlig utveckling och marknadsrationalitet har invaderat hela vårt sätt att föreställa oss världen .
Jag skall läsa den långsamt, och med eftertanke. För att bli bättre på att strida för det som egentligen är självklart. Eller som Göran Rosenberg avslutade:
När var och en anses ha sig själv att tacka/skylla för sin status i samhället, och den enes orättvisa därmed blir den andres rättvisa, förlorar ojämlikheten sina spärrar och begreppet rättvisa sin mening.
Det behövs knappast några tabeller för att bevisa att ett sådant samhälle är sämre för alla, rika som fattiga, inte heller för att övertyga oss om att jämlikhet och social rättvisa fortfarande är ideal värda att kämpa för.

Det handlar kort sagt om ett kollektivt dilemma... (KD)

Kollektivt dilemma

Folke Tersman redogör utförligt i sin bok Tillsammans om det som kallas prisoners dilema.

Anta att två personer, Karl och Ada, begått ett brott tillsammans. De grips av polisen och placeras i olika celler. Där ställs var och en inför valet att att erkänna eller neka, och de måste bestämma sig innan de vet vad den andra beslutat. De får dessutom veta att om båda erkänner får de tre år var i fängelse. Om den ena nekar och den andra erkänner så belönas den som erkänner genom att ge denne ett år, medan den som då nekar får fyra år. Om båda nekar kan man inte fälla dem för brottet utan bara för mindre förseelser, och de får sitta två år var i fängelse. Efter fängelsetiden kommer de att utvisas till var sitt land vilket innebär att det är osannolikt att de träffas igen.
Om båda eftersträvar att få kortast möjliga fängelsestraff så är det förnuftigast att erkänna; Om den andra erkänner så innebär ett nekande fyra istället för tre år, om den andre nekar innebär ett nekande två år istället för ett år. Om båda gör det som är förnuftigast, för var och en, väljer de alltså att erkänna. Och får tre år var. Om båda nekat hade de fått två år (!)
Så att trots att var och en i en grupp handlar rakt igenom förnuftigt i strävan att för egen del få det så bra som möjligt så ger det tillsammans upphov till ett resultat som är sämre för alla i gruppen jämfört med om alla skulle handla annorlunda. Ett kollektivt dilemma.

Tersman menar att den här typen av kollektiva dilemman kännetecknar många fällor vi trillar i. Typ Köpenhamnsmötet.

Folke Rydén

Kontraster i Berzeli.
På fotot till höger syns Folke Rydén, som väljer lämplig inspelningplats för att berätta om skövlingen av regnskog på Borneo.

Helena Jonsson

Undrar hur hon mår nu för tiden, Helena Jonsson.

Jens Assur

Har tid hos rotfyllningsexperten klockan åtta. Min telefontid börjar klocckan nio, men det bekymrar inte experten som dricker kaffe i godan ro tills klockan blir åtta och femton. Så jag hinner bläddra lite i vad det påkostade väntrummet kan erbjuda.
Bl.a 100 sätt att rädda världen, och ett musikmagasin om legenderna Crosby, Stills, Nash and Young, som lagt sina trätor och egon bakom sig och återförenats 2008.
Rotfyllningsexperten försöker lugna mig med P3 Morgonpasset i bakgrunden. Mellan ilningar och borrningar hör jag att de pratar Hunger. Det är fotograf Jens Assur som gästar studion för att berätta om sitt projekt. Som inte handlar om Hunger i betydelsen att lida brist, utan i betydelsen att aldrig vara nöjd, att alltid vara hungrig på mer. Kort sagt hela idén med vårt konsumtionssamhälle, att aldrig vara nöjd.
Jag blir förstås sen till telefontiden, men är väldigt nöjd med att roten äntligen är fylld. Och nöjd med att det finns de som ger sig på vårt missnöje.
Morgonpasset
Blogg
SvD
(Jens Assurs storstadsbilder visas på Kulturhuset från den 28 maj )

Ingen tar skit

Ingen tar skit i de lättkränktas land heter David Eberhards senaste bok från förra året. Den blev inte alls samma hit som I trygghetsnarkomanernas hemland. Man kan undra varför, för skillnaden är hårfin. Det är lika spretigt och vårdslöst skrivet, och det är lika gott om tänkvärda provokationer. Om framförallt rädsla och överdrivet beroende.
Han skulle nog inte gett sig på Anna Odell ?

Cirklar och räta linjer

Jenny Diski har ett alldeles eget sätt att se på världen. Tidigare har jag läst På tunn is om en resa till Antarktis. Sitter nu med inledningen till Främling på tåg. För att omedelbart drabbas av ett riktigt struptag på västerländskt tänkande.

Det finns två slags slut: den tillfredsställande cirkeln som slutar där det började, och den räta linjen som slutar med en punkt. Vi är benägna att tro att våra liv som den senare, världen som den förra. Det finns en hel del konstgrepp, konst om ni så vill, som använder sig av cirkeln och på så sätt för den räta linjen till dess önskvärda slut:punkten blir en omskrivning för den fullbordade cirkeln. Med hjälp av konstgrepp blir cirkeln till det dolda mönstret bakom den räta linjen. Det ger utdelning. Det är som om våra hjärnor är inställda på den våglängden, vi letar efter fullbordan på precis samma sätt som vi lyssnar efter den sista tonen i en symfoni.

Tretton år gammal tog hon sin tillflykt, från skola och hem, till Circle Line i London. Varv på varv, utan början, utan slut, försjunken i böcker av Somerset Maughan, Edgar All.an Poe, Nevil Shute och Margaret Mitchell.
Den här tågresan har en liknande form, men istället för att omringa Londons stadskärna följer den USA;s gränser.

Peepoo

4 av 10 männsiskor i världen saknar toalett, 15 000 dör dagligen i diareesjukdomar (D) Så det är svårt att tänka sig ett mer klockrent u-landsprojekt än arkitektprofessor Anders Wilhelmssons nedbrytningsbara avföringspåse, PEEPOO, som nu testas i allt större skala. (Lördagens DN, ingen länk,men här)
Avföringen samlas i den lilla påsen som avgiftar sitt innehåll, och blir till gödsel på några veckor. Häftigt.

Marsis

En sista skidtur på Mälarisen. Redan när jag klev på vid Norr Mälarstrand surrade helikoptern i luften. Bron över till Lilla Essingen var fylld med åskådare.




Brandkåren hade precis fått upp en kvinna ur vattnet som överskattat marsisen. De återvände sen till vaken och hämtade upp hennes skidor. Hyggligt.

Hunger

Det är inte lätt att förstå. Varför hyggliga människor inte bryr sig.
Idag har jag fått höra om osannolika resor i orörd snö, om guidade turer i sagolika viltreservat, om bekymmer att välja den mest optimala lägenheten. Hyggliga människor som vill ta för sig av livet, som knappast har för avsikt att göra andra illa.
Men samtidigt, och det visas hela tiden i rutan, kämpar miljoner människor för sin överlevnad. Det går inte ihop.
Själv är jag inte mycket bättre. Men det är inte för sent.
Ser fram emot Jens Assurs utställning Hunger på Kulturhuset 28 maj.

(Peter Singer)

Korrespondenter

Tittar igenom de sju första avsnitten av Korrespondenterna på SVT Play.
Somligt fastnade mer än annat.

Landgrabbing betyder att utländska bolag, eller länder, nyttjar mark i fattiga länder. I Etiopien odlar Saudarabien grödor som exporteras till hemlandet, samtidigt som Etioperna får livsmedelsbidrag från internationella hjälporganisationer.
I Brasilien odlas soja på enorma arealer, soja som exporteras till väst för att bli djurfoder.
Bonden från Madagaskar försöker förklara vilket övergrepp det vore om utländska investerare övertog det jordarv han förvaltar från sina förfäder.
15.000 människor dör dagligen av diareesjukdomar, vilket är fler än i HIV, tuberkulos och malaria. Det saknas toaletter, tvål och socker-saltlösningar. Naturligtvis en baggis att lösa - om viljan och vinstintresset fanns.
3500 dör per dag i trafikolyckor. I Gent är det bilfritt sen tio år. Succé förstås.
London lever med ett avloppsystem från 1800-talet, åtskilligt hamnar rakt i Themsen, roddarna vittnar om flytande avföring och akuta infektioner.
Lika snuskigt blir det när svenska Rymdbolaget o handelsminister Ewa Björling säljer utrustning för upptäckt av båtflyktningar - till Libyen. Bojkotternas och sanktionernas tid är förbi. Som kontrast får vi höra en sympatisk f. d (vit) handelsminister i apartheidregimen tillstå, utan omsvep, att det var bra att världen drev igenom handelssanktionerna mot hans regim på 80-talet.
Det ser mörkt ut för Afganistan. " Västerlandet har klockan, men talibanerna har tiden ".

Ensamt isflak

Västerbron.

Blinda

Ett äldre blint par på Gotlandsgatan.
Det är halt, det går långsamt, men det går.

Marcuskyrkan

Hundratals gånger har jag cyklat genom Björkhagen och förundrats över den märkliga kyrkan, mellan björkarna.
Den här gången stannar jag till och går in. Där sitter pastor Mats och förbereder mässan.
- Men va roligt, det kommer i alla fall en !
- Öh, jag ville bara titta in
- Klart du skall gå i mässan. Du behöver vila en stund.
- Öh, nej jag behöver inte vila, jag är ute och motionerar.
- Det är fastan vet du. Vi ska prata om Judas. Var han en skurk, eller kanske bara ett offer ? Det är intressant.
- Jo det är intressant. Populärt det där med offer... (jag läser precis Ingen tar skit av David Eberhard, men det säger jag inte)
- Du är välkommen en annan gång. Det här är ditt hem.
- Jaha...tack så mycket.
Går ut bland björkarna och tar en bild i skymningen på den vackra Marcuskyrkan, som onekligen fått själ genom den vänliga pastorn.

Vad kostar skjortan ?

Hur mycket skall man bry sig ? När man ändå inget gör. När man ändå inget kan göra. Eller snarare, det gör ingen skillnad. ?

Ser Korrespondenterna på SVT 2. ( SVT Play!) Om klädindustrin i Bangladesh och Indien. Globaliseringen i sin prydo, där jakten på den billigaste råvaran och den den billigaste arbetaren leder till förorenad miljö och utsugning av människor.
Minon är sömmerska i Dacca. Hon arbetar 12 timmar om dagen, 7 dagar i veckan för 300 kronor i månaden, 1000 kronor behövs för att klara mat och boende. Samtidigt hävdar HM, GAP m.fl att de betalar anständiga löner.
Gormail är 49 år och har jobbat 30 år som bomullsodlare. Han tvingas bespruta sin odling med gifter som redan knäckt hans hälsa och gjort grundvattnet otjänligt.
Salina, en indisk fullblodsaktivist, jobbar för Asia Floor Wages som försöker hjälpa arbetarna att organisera sig fackligt, vilket förstås är deras enda chans. Fackföreningar är tydligen en FN-stadgad mänsklig rättighet och en laglig rättighet i Indien, men verkligen ser annorlunda ut.
Skjortan på HM kostar egentligen inte 100 kronor. Den kostar en väldig massa - i mänskligt lidande.

Jag räknar till 12 bomullsskjortor i garderoben. Hur många behöver jag - egentligen ? Vad skulle hända, egentligen, om jag bara hade två ? Och även om jag hade bara en vit och en rutig, skulle det göra någon skillnad för Minon och Cormail ?

Sämst i klassen

För närvarande håller vi lite extra utkik efter upplysningar om Ghana.(Å)
Svd har ett uppslag kallat efterbörsen. Idag handlar det om de svenska volontärerna Michaela och Erik, som engagerat sig i den ghanesiska byn Buduatti.
Nu samlar de pengar bl.a till ett skolbygge.
Det handlar inte o att känna sig som en bättre människa. När man har varit där finns inget alternativ, man vill hjälpa dom. För fyra hundra kronor i månaden kan vi till exempel anställa en lärare, säger Michaela.
I faktarutan om Ghana, ett av Afrikas mest välordnade länder, står det att 40 % av befolkningen saknar tillgång till sjukvård, var femte invånare saknar tillgång till vatten och vart fjärde barn är undernärt.

I högerkolumnen på samma uppslag får Leif Petersen ordet i en Till Sist-krönika. Krönikören framhåller att Sveriges BNP-utveckling under 2009, trots låga räntor, placerar oss i strykklass tillsammans med Grekland, Lettland och Rumänien, och slagna av krisländer som Spanien, Portugal och Litauaen. Låter illa.
Sneglar tillbaks på faktarutan om Ghana. Utebliven tillväxt betyder att vi får nöja oss med det vi har. Sjukvård till alla, vatten till alla och inga undernärda barn. Är det så illa ?

Jämlikhetsanden

Den här sidan har tagit till sin uppgift att rapportera när Göran Rosenberg tar till orda.
NU har Göran Rosenberg tagit till orda. (DN)
Om hur man med statistisk och tabeller kan mala sönder föreställningen att ökad ojämlikhet är bra för alla ( Sin mest jordnära formulering har detta argument fått i det så kallade hästskitsteoremet; ju mer havre till hästen desto mer mat till sparvarna.).
Boken som Rosenberg refererar till heter Jämlikhetsanden, skriven av brittiska socialforskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett.

Cykel(o)tur

Tvekar inte en sekund. Att kalla detta konst.
(Götgatsbacken - Högbergsgatan)

Hundbajspåsar

Vid sidan av klädstrecket på Lundagatan (X) står nu en snögubbe, som bjuder på hundbajspåsar.
Jag tror det är en konstnär i farten.

Vinterskrud

Den är så gudomligt vacker, den här vintern.
Känns overkligt när folk sitter på Riddarfjärden och grillar.

Där vi trampar

Fria tidningen fortsätter sin serie Tillväxt till varje pris. Denna vecka Jan Gustafson-Berge, praktiskt engagerad i miljöfrågor sedan 1978. Bedriver kurser och experimentell verksamhet kring vardagsekologi, självförsörjning och överlevnad. (blogg)

Hur vettigt och långsiktigt hållbart är det med ett samhälle som bygger sin existens på ständigt matriell tilväxt ?
Minsta lilla produkt är i dag en del av ett komplext och globalt nätverk. Resurser och råvaror för dess tillverkning hämtas från olika deler av jorden med påföljande miljökonsekvenser. Material och varor transpoteras kors och tvärs över hela världen. Marknadsföring och förpackningsindustri kräver ytterligare resurser och transporter. Hela processen orsakar avfall i alla led som ska hanteras på olika sätt. Varje människas konsumtion påverkar förhållanden över hela världen för människa, djur och miljö. Vi som bor i den " rika världen" står dessutom för en oproportionerligt stor andel av konsumtionen. Våra individuella ekologiska avtryck är alldeles för stora den här planeten. Där vi trampar dör livet !

Alla, nästan alla, vet att det är så det förhåller sig. Den stora knäckfrågan blir, att alla, nästan alla, säger:
Det gör ingen skillnad att just JAG ändrar mitt beteende.

JGB sätter sitt hopp till den kritiska massan. Dvs att när den lilla förtruppen blir tillräckligt stor börjar den stora massan röra på sig. Inställning till rökning kanske är ett bra exempel. Det är inte svårt att föreställa sig en liknande attitydförändring till biltrafik i städer. Om tio år kanske vi blir lika upprörda av en bil i stan som en rökare på krogen.

Kärlek

Hon opererades för ett halvår sedan. Efter operationen har allt gått snett. Inte sådana där komplikationer som kirurgen får ta på sig, utan allt annat. Så det har inte blivit som det var tänkt, med mat och dryck varannan timme. 55 kilo ner på ett halvår är för mycket, på tok för mycket. Då tappar man håret, humöret och orken.
Vi diskuterar fram och tillbaks i telefon, jag blir inte riktigt klok på var skon klämmer. Och inte alls klok på vad jag ska föreslå.

- Vill du prata med dietisten ?
- Nej.
- Vill du prata med forskningssjuksköterskan ?
- Nej.
- Vill du prata med kuratorn ?
- Nej verkligen inte !
- Vad vill du att jag gör ?
- Att du lägger in mig i två dagar, så att jag blir ompysslad av
snälla sjuksköterskor. Jag vill ha kärlek.
- I två dagar ?
- Ja, i två dagar.

Blygsel

Det finns naturligtvis ett oändligt antal möjligheter att slå sig i slang. Det brukar inte bli så mycket med det. Kan skyllas på tidsbrist, men är oftare blygsel.
Hemkommen från en fin skidtur på Sickla-och Järlasjön är vi två som samsas på den lilla träbryggan för att pusta ut. Skrapar av skidorna, tar av jackan, sätter på en torr tröja, och sneglar lite på den andre.
- Fin dag idag.
- Jo...
- Spåren var bättre på på Järlasjön
- Jo...
- Ska vädret stå sig ?
- Jo...
För det mesta brukar jag ge mig (av) efter ungefär tre sådana (meningslösa) fraser. Men vi blev stående i solen.
Tjugo minuter senare hade jag fått en efterlängtad lektion i vallning, tips om fina spår i skogen och lite inblick i livet som frisk, svensk pensionär.

Slavinna i vinterljus

Negerslavinnan, som jag inhandlade i Dol de Bretagne i somras, fortsätter troget att tillhandahålla Non-Stopp. Somliga är mer sugna än andra..


.Hon gör sig bra när marssolen sveper in i rummet.
Även den rostiga, något tveksamma, prydnaden i fönstret kommer till sin rätt.

Behovsbaserad medicin (BBM)

Bas är det som är längst ner, som det ovanför vilar på. Utan basen, utan grunden - ingen byggnad.
Om vi säger evidens-bas-erad medicin så betyder det att vården vilar på vetenskaplig grund.
Känslobaserad medicin vill ha med evidens och vetenskap, men grunden består av erfarenhet, intuition och helhetstänkande.

Mycket av det vi gör i vården tillfredsställer nog vårdaren mer än den vårdade. Nya (kostsamma, plågsamma) undersökningar för att stilla diagnostikerns nyfikenhet, mer än patientens oro.
Kan man mynta ett begrepp - en bas - som i större utsträckning utgår från patientens behov ? En ordning som också innebär att ersättningen är kopplad till i vilken utsträckningen behovet tillfredsställs ?

Nu får vi betalt per prestation. Betalt får vi vare sig det tillstöter komplikationer eller patienten är missnöjd. Ett system som lätt leder till överproduktion, och som inte främjar kvalitet.
Hur många galloperationer som utförs utan att patienten blir bättre vet jag inte, men det är många.
30.000 kronor i ersättning för en genomförd galloperation. Varför inte undanhålla 15.000 i väntan på utfallet ?
Dags för behovsbaserad medicin ?

Mansrollen

DN har inlett en serie kallad Män gråter inte. (DN). Dagens rubrik griper onekligen tag; Att vara deprimerad ingår inte i mansrollen.
En vårdscentral i Kolmården har uppmärksammat att vården är mer lyhörd när det gäller kvinnor, jämfört med män, för att kroppsliga symtom kan maskera depression .
Kan inte låta bli att undra hur mycket av allt hävdelsebegär som kanske är uttryck för depression.
Artikeln tipsar om Montgomery Åsberg depression rating scale (MADRS).

Klädsträck

Vi var flera som stannade till och fotograferade det här klädstrecket vid Högalid igår.

Barnens blöta vantar på tork, alldeles på riktigt ?

Eller det senaste från Konstfack ?

Vällingby - igen

Upphör inte att fascineras över Vällingby Centrum. (V)
Byggnaderna från femtitalet är kulturminnesmärkta, men frågan är om inte hela folkhemskänslan också borde skyddas på något vis.
På vägen dit satt jag på cykeln och tänkte på synkronicitet, meningsfull slump.
Utanför den lilla söta bokahandeln vid torget ligger några pocketböcker för 26 kronor styck.

En av dom heter Slump och synkronicitet - om meningsfulla sammanträffanden i våra livshistorier, av Robert H Hopcke. Hoppsan !
Det blir en lång fika på Waynes coffee.