söndag, mars 21, 2010
Civilsamhället
Förändringar kommer underifrån.
Den här kommentaren på Birger Schlaugs hemsida är tänkvärd (BS):
Enligt Human Development Report från 2000 deltar omkring var femte person i världen i en formell organisation i det civila samhället.
Det är civila organisationer som fått igenom resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet i FN, och som desutom ser till att de implementeras.
Det är en enda (liten) civil organisation som fick media att ställa frågor till Reinfeldt om mänskliga rättigheter i Ryssland vid statsbesöket nyligen - det ledde till flera debatter.
Civila organisationer står för i princip all tidig varning och konflikthantering lokalt i konfliktområden. Civila organisationer är de som jobbar med biståndsmedel och ser behov och konsekvenser av fattigdom och konflikter som sedan används för att sätta press på politiker.
Civila organisationer är de som fått media att skriva om Nato-övningar i Sverige.
I Ryssland nu i helgen fick civilsamhället igenom förhandlingskrav med makthavare under flashmoben i Kaliningrad.
Civilsamhällets representanter blir ideligen kallade till allehanda rundabordssamtal och debatter för att ge expertis inför politiska beslut i EU, på UD och andra myndigheter.
Vid sidan av Köpenhamnstoppmötet pågick parallella möten i civilsamhället med opinionsbildning etc.
Allt detta bygger på handlingsplaner och strategier och en väldans skicklig samordning. Men till skillnad från partier och företag så är det inte i civilsamhällets organisationers intresse att synas själva, utan att driva sakfrågor - därför är så mycket av de resultat de driver igenom "utan avsändare" i media. Kanske är det därför många tror att civlsamhället är mer eller mindre obetydligt? Trots att vi sedan några år bara faktiskt renatv har ett globalt civilsamhälle, med bl.a. klimatfrågan som en av de största sakfrågorna. Jag tror inte att vi ens skulle debattera den annars.
Politiker, skriver Rebecca Solnit, ratificerar bara förändringar.
Människor får upp dem på dagordningen och driver igenom dem.
Annelie
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
I en mörknande värld, så plockar Du oftast fram möjligheterna.
Det kanske är det som är möjligheten.
Hoppet bör hållas vid liv också och kärleken också.
Jag bli ofta glatt överraskad av dina djupa insikter och, som jag ser det, din trots allt, attityd.
Attityd och världsbild, blir allt viktigare.
Samtidigt känns behovet av att njuta av livet och naturen och här och nu allt viktigare.
Intellektuellt så går det naturligtvis inte ihop, men intellektet behöver väl inte vara på hela tiden.
Skicka en kommentar