Visiting Professor

Läste i somras en artikel om det missvisande att stirra sig blind på BMI. Fetma är bara farlig om det sitter på fel ställe. Och det är t.o.m så att är man tilltagen över midjan så skyddar ett högt BMI !
Författare var bl.a professor emeritus Calle Bengtsson från Göteborg. Som följt ett tusental kvinnor och deras hälsa sedan 1968.
Idag gästades vi av denne charmige professor, som sannerligen höll tungan rätt i mun.
Han kunde leverera ytterligare hett stoff från sitt digra material. T.e.x att förhöjt kolesterol inte påverkar kvinnors hälsa, vilket däremot förhöjda s.k triglycerider gör. Men mot förhöjt kolesterol finns det dyra läkemedel att erbjuda, mot triglyceridförhöjning gäller bara bättre kost och motion. Bengtsson menade att läkemedelsföretagen alltför mycket sätter agendan.
Allra intressantast var kanske uppgiften att vikten hos kvinnor under den här perioden endast ökat med några kilon. Samtidigt som de blivit tre centimeter längre. Det kan man inte kalla fetmaepidemi, var professorns slutsats. Kanske handlar det mer om våra attityder och föreställningen att alla skall se ut som mannekänger ?

Det blev full pott för Calle Bengtsson. Någon ersättning för resa, uppehälle och föredrag ville han rakt inte ha.
Finns det fortfarande sådana människor ?

Kinesisk framfart IV

Det är kineserna vi har att tacka för tron på balans mellan Yin och Yang. Balans mellan värnande och erövring. Balans mellan kvinnligt och manligt.
Nu har kineserna, precis som världen i övrigt, låtit Yang härja fritt.
Men de gamla insikterna är nog inte glömda.
Eller ?

BILD: Lao Tzu

Kinesisk framfart III

Är det miljön som står på tur för den kinesiska beslutsamheten ?
Blir det Kina, i kraft av sin diktatur, som kan ta de nödvändiga drastiska besluten som de västliga demokratierna inte förmår ?
Eller kan man, likt mångårige miljödebattören Lester Brown, hoppas på att även vi förmår:

Koldioxisutsläppen måste minska med 80% fram till 2020. Det kommer att kräva en världsomspännande mobilisering med samma hastighet om det handlade om krig.
När de stigande havsnivåerna blir tydligare så kommer människor att agera.Det påminner en del om om när berlinmuren föll 1989. Det fanns ett utbrett missnöje i många år som engagerade många människor på lokal nivå och så plötsligt inträffar en en politisk revolution som förändrar allting. Vi är på väg mot en sådan vändpunkt, då allt sker.

Vad säger man ???

Kinesiskk framfart 1
Kinesisk framfart 2

Kinesisk framfart II

Kina har kommit fram till att den privata framfarten inom sjukvården inte slagit så väl ut. Står det att läsa i Läkartidningen:.

År 2007 drog man i en regeringsrapport slutsatsen att framgångarna med Kinas sjukvårdssystem under planekonomitiden berodde på den dominerande rollen som den offentliga sektorn då spelade. Vidare konkluderade man att de marknadsbaserade reformerna sedan 1980-talet lett till att rättvisa, jämlikhet men även investeringsbenägenhet minskat i hälsosektorn till följd av att man låtit marknaden råda alltför oreglerat.

Nu satsar man 124 miljarder dollar på tre år inom offentlig sjukvård. Med bl. a en basal sjukvårdsförsäkring för 90 % av befolkningen.

Vad säger man ??

Kinesisk framfart I

Den kinesiska regeringen och dess folk har alltid respekterat de afrikanska folkens rätt att välja sina egna sociala system. Kinas stöd och bistånd till Afrika har aldrig och kommer aldrig att kopplas till några politiska villkor
berättar den kinesiske premiärministern Wen Jiabao (DN).
Under de senaste fem åren har Kinas direktinvesteringar i Afrika ökat från 491 miljoner dollar till 7,8 miljarder dollar under 2008, enligt officiell kinesisk statistik.

Vad säger man ?

Jorden de miste

Per Landin landar också i slutsatsen att man kan låta den feodala kvarlevan vara. Appropå Björn af Kleens bok om adelns ägor.

Ur demokratisk synvinkel är adelns egendomar en feodal kvarleva. Man kan med rätta diskutera EU-bidragen till gods-
ägare och storbönder, liksom frågan om friköp av historiska arrenden. Men det är inte säkert att det blir bättre av att
ägarna genom skatter drivs från sin egendom. Eller av att gårdarna säljs till högstbjudande. Risken är stor att avdankade Skandiachefer och ministrar lägger beslag på hela klabbet, att det blir jaccuzzi av änkenådens gemak och Secu- ritaslarm i stället för betande kor. Många slottsherrar hör ihop med sin egendom, precis som en hantverkare hör ihop med sin verkstad. Det kan fi nnas ett värde i det, hur odemokratiskt det än låter.

BILD: Erstavik fideikomiss

Naturskyddsföreningen 100 år

Den gamle mannen skyndar in på Ersta konferens där man firar Naturskyddsföreningen 100 år.
- Har ni något speciellt tema, hinner jag fråga.
- Vi skall dra upp riktlinjerna för de närmaste hundra åren säger han och plirar.
En grannlaga uppgift vill jag lova.

Hållbar medicin

Hållbar utveckling, hållbar livsstil och hållbar fred har man ju hört . Men hållbar medicin var något nytt.
Linn Getz heter en radikal norsk doktor som vågar sticka ut.
Ur Läkartidningen.
Hon anser att medikaliseringen har gjort att tidigare vanliga problem klassas som sjukdom. Tillsammans med allt riskfokus inom medicinen är hon rädd för att människor får en misstro till sjukvården. De ser hur till synes friska individer sjukförklaras och sedan inte får någon bot. Exemplen är många på utredningar för huvudvärk, muskelsmärtor och mag ont som inte leder någonvart. Hon tar ett exempel med en äldre kvinna, som slussats runt i sjukvården.

– Hon går till läkare för att hon mår dåligt, får fem–sex förebyggande läkemedel som inte är inriktade på det hon sökte hjälp för och har en välbeskriven medicinsk journal på ett biologiskt plan. Men hon får ingen reell hjälp. Ingen frågar henne om var i livet hon befinner sig, säger Getz.

Hon är även negativ till utvecklingen med allt fler program, riktlinjer, checklistor och screening och önskar att någon tar ansvar för helheten. Hon ser numera delar av sjukvården som en fragmentiserad byråkrati – som är på väg åt fel håll.
.
Linn Getz skulle passa bra på kursen i Humanistisk medicin.

Domino i Berlin

Dominospelet i Berlin kändes allmängiltigt. Faller en faller alla.
Inte så sällan handlar det om att falla in i kören.
Rädd för att inte vara med i gemenskapen.

Tony Samuelsson, som skrivit Jag var en arier, säger:

Jag kan bara konstatera att vi alla har nazismens värderingar inom oss som en möjlighet som vi måste välja bort. Samma sak gäller rasismen. Den är en del av vårt tänkande.

TAO (39) Underdånig

XXXIx
Dessa är de som av ålder ägde Enheten:
Himlen fick Enheten och med den sin klarhet
Jorden fick Enheten och med den sin fasthet
Andarna fick Enheten och med den sin kraft
Dalarna fick Enheten och med den sin fullhet
Alla väsen fick Enheten och med den sitt liv
Konungar och furstar fick Enheten och med den sin höghet bland folket

Så blev de alla vad de blev

Om himlen icke ägde klarheten störtade den samman
Om jorden icke ägde fasteheten skakade den sönder
Om andarna icke ägde kraften tynade de bort
Om dalarna icke ägde fullheten tömdes de ut
Om konungar och furstar icke ägde högheten snavade de och fölle

Därför har de högburna sitt fäste i det ringa
och de upphöjda har sin grundval i det låga
Och detta är skälet varför konungar och benämner sig själva vi värnlösa, vi ovärdiga, vi ärelösa
Är det då icke sant att att de har sin rot i det ringa ?
I sanning, vagnens isärtagna delar gör ingen vagn
Bättre än att ljuda som jade
är att skramla som sten.


39
Dessa ting från uråldrig tid nådde helhet:
skyn blev hel och därmed klar
jorden blev hel och därmed fast
gudarna blev hela och därmed mäktiga
dalen blev hel och därmed ymnig
de tiotusen tingen blev hela och därmed livskraftiga
furstar och konungar blev hela
och styrde världen
alla reste sig ur ett

Vore inte skyn skulle den rämna
vore inte jorden fast skulle den sjunka
vore inte gudarna mäktiga skulle de tyna bort
vore inte dalen ymnig skulle den torka ut
vore inte de tiotusen tingen livskraftiga skulle de förgås
vore inte furstar och konungar de styrande skulle de störtas

Ädlingen måste ha det underdåniga till rot
det höga måste ha det låga till fundament
Furstar och konungar kallar sig
okunniga, föräldrarlösa, ovärdiga
Är det inte att ta underdånigheten till sin rot ?

Delarna för sig gör ingen vagn
Så sträva ej efter jadens glans
utan var som gråstenen.


2009
Den som predikar underdånighet 2009 blir nog illa sedd.
Men vi finner oss däremot, undergivet, i att leva efter normen "var aldrig nöjd".
Stenudd:
Det som skiljer Lao Tzu från lejonparten av alla tiders tänkare är att han understryker ödmjukheten och mildheten som ett ideal även för härskarna. Ja, han blir på så vis en av mänsklighetens lätträknade förespråkare för matriarkat, kvinnostyre, kanske inte i könslig sak men i innehåll. Han beskriver också på flera ställen texten Tao som en moder

"Jade" - den gröna stenen skattades högt i det antika Kina. Lao Tzu använder den på flera ställeni texten som exempel på överflöd, rikedom och prakt.
BILD: Trafikstockning i Etiopien.

Skarpnäcksvägen 9 november

Cyklar i det gråmulna vädret på Skarpnäcksvägen.
Över telefonledningarna hänger skor. Någon har sagt att det betyder narkotika till försäljning ?
Strax innan Skogskyrkogården står en gran. Ingen märkvärdig gran. Men, ungefär som dofter kan göra, framkallar den en reptilsnabb association. Nämligen granen på tomten hos min farmor och farfar. Inte så hög, ganska bred.

Hjärnan är en märklig tingest. Som bara Martin Ingvar förstår sig på.

Utan förväntningar

Den lilla boken av Lars Björklund är bland det finaste jag läst.
Vackert, mänskligt och användbart.
Grundtemat är att våga, modet att vara där utan förväntningar och krav. Och modet att ingenting göra.
I det mötet finns framtiden, möjligheterna och hoppet.

Om brådska:

Själva livet kan inte vara bråttom. Det rör sig i samma takt hur vi än beter oss. År läggs till år utan att vi kan göra något åt det. Vi bygger upp en förväntan att vi ska hinna så mycket i livet. Och det hänger på oss om det ska bli något eller inte. Inifrån ökar kravet på att förverkliga livet. Men kanske går det att säga: Det är tillräckligt. Du räcker till. Du får finnas. Livet förväntar sig ingenting av dig. Du får det som en gåva .

Taoism ?
Jo !

Snälla pappa

I godmorgonteven intervjuas barnen på Fars dag om hur de vill att deras pappa skall vara.
Snäll, rolig, omtänksam, snäll, hjälpsam. Och snäll.

Varför säger dom inget om duktig, framgångsrik, en som tjänar mycket pengar, en som kan köpa mycket saker ?
Det som betyder så mycket.

Återanvänd leopard

Mamma är mycket för det där att inget skall gå till spillo.
Nu hade hon inhandlat nya "pantalonger". Och undrade om jag var intresserad av att överta de gamla.

Ja, varför inte ?
Helt klart lite annorlunda jämfört med mina andra långkalsonger.

MIN cykelplats

Vi har ett överfullt cykelförråd på gården. Där står min kärra och mountainbiken.
Jag har vant mig vid att platsen bredvid kärran finns kvar när jag kommer tillbaks efter en cykeltur. Det har liksom blivit min plats.



Häromkvällen, när jag var sen, trött och sur och skulle ta ut cykeln ur förrådet, stod en ny hyrestgäst och avvaktade med sin cykel.
- Va fint, då blev det en plats ledig säger han glatt.
- Jaha, jo...det blev väl det.... jag brukar stå här...men jag kan ju inte hindra dig......
Så tar ha sig en titt in i förrådet.
- Den här kärran, skall den verkligen stå här ?
- Du, det är min kärra. Och den ska stå här. (Den rör du inte din jävel, tänker jag).
Han låter sig inte avskräckas utan rullar in sin cykel bredvid min kärra.
- Du kanske kan få in din cykel också, det finns lite plats över här.
Jag kokar av ilska och cyklar därifrån.

Sen skäms jag förstås för min primitiva reaktion.Vadå MIN cykelplats ?

Fernissan sitter löst.

KPA-besked

Det är något kusligt med pensionsbeskeden som trillar ner i lådan. Som om det handlade om den slutgiltiga domen.
Kuvertet från KPA får ligga till sig några dagar i brevkorgen. När så allt känns i ordning, lugnet har infunnit sig, är det dags att sprätta.
Med stora bokstäver står det överst: Din framtida pension är viktig. OK.
Sen får jag veta att min tjänstepension blir 401 kr/månaden.
Uups. Det låter lite ynkligt, t.o.m för en tagganerare.
Sen hittar jag en folder till. Där står det att jag skall få 12.422 kronor i månaden, från januari 2020.
Det låter betydligt bättre. Klart över existensminimum.

Jag pustar ut. Så farligt var det inte.

Good enough

Kay Pollack gästade godmorgonteven. Det handlade om tankens kraft. Själv gick Pollack en kurs i självinsikt för många år sedan. Efter åtskilliga lager social fernissa kom det fram en tanke som var mallen för allt han tog sig för.
I am not good enough.

Sen dess har han tagit upp kampen mot det här mantrat. Inte bara för sin egen del, utan det har blivit föreläsningar, böcker och filmen Så som i himlen.



Stina Oscarsson från Oriontatern regisserar en fiktiv rättegång om klimathotet på MR(mänskliga rättighets)-dagarna nästa vecka på Stockhomsmässan. "Humanity on trial". En hearing, 20 år fram i tiden, om konsekvenserna av klimatförändringarna. Spännande. (17/11)
DN artikeln om MR-dagarna avslutas, appropå not good enough;
Som konstnärlig ledare för Orionteatern arbetar Stina Oscarson med detta genom att driva existentiella budskap i texter och pjäser.
–Vi möts ständigt av bilden att det finns en enda sanning och att allt ska vara perfekt. Det gör att vi aldrig blir nöjda och hela tiden drivs till att konsumera mer. Vi måste skapa alternativ till konsumtionslivsstilen och egoism. Och jobba för gemensamma värden.

PDF

Provkör DN och svenskan några månader som PDF. Tre månader för en hundring.
Visserligen kan man bläddra sig fram, men då syns bara delar av sidan, så jag väljer att sakta skrolla sidan ner.
Det blir långsamhetens lov. Fastnar för notiser jag annars hoppat över. Även reklamsidorna tvingas jag nu fästa blicken på. På DN sjunker skrollninghastigheten till hälften på annonssidorna ? Är det möjligt ?
Men annars är det sig likt. Det är inte det högljudda som fastnar, utan det lite udda.
Göran Skytte lever i en from värld utan homo-äktenskap (SvD),
Karin Thunberg lovordar gemenskapen och uppriktigheten i tvättstugan (SvD),
Lena Andersson slår ett slag för fantasin och behovet av inlevelse (DN).

TAO (38) Dygd

XXXVIII
Den stora dygden utger sig icke för dygd
Däri ligger dess dygd
Den ringa dygden släpper aldrig av på sin dygd
Därför brister dess dygd
Den stora dygden söker icke verka
och ser intet skäl att verka
Den ringa dygden är verksam
och finner skäl att verka
Den stora människokärleken är verksam
men söker intet skäl
Den stora rättfärdigheten är verskam
och finner alltid skäl
Den stora anständigheten är verksam
Finner den intet gensvar
så kavlar den upp ärmarna och brukar våld

Där Tao förlorat träder sålunda dygden istället
Där dygden gått förlorad träder människokärleken i stället
Där människokärleken gått fölorad träder rättfärdigheten istället
Där rättfärdigheten gått förlorad träder anständigheten istället
Anständighet är uttunnandet av hjärtats tro och heder och begynnelsen till till upplösning
Predikandet är Taos förgängliga blomma och början till dårskap
Den upphöjde håller sig därför till det solida och icke vid det uttunnade
Han stannar inför frukten, icke inför blomman
Han avvisar den senare och väljer den förra.


38
Den fullkomliga dygden är ej dygdig
och är därför dygd
Den ofullkomliga dygden håller fast vid dygden
och har därför ej dygd
Den fullkomliga dygden gör ingenting
lämnar ändock ingenting ogjort
Den ofullkomliga dygden gör allting
ändock återstår mycket att göra

Den fullkomliga välviljan handlar utan syfte
Den fullkomliga rättrådigheten handlar med syfte
Den fullkomliga ritualen handlar
men då ingen bryr sig
höjer den armarna och tvingar sig på

Därför, när Tao går förlorad kommer dygd
När dygd går förlorad kommer välvilja
När välviljan går förlorad kommer rättrådigheten
När rättrådigheten går förlorad kommer ritualer
Ritualer är slutet för trohet och uppriktighet
och förvirringens begynnelse

Att känna framtiden är Taos blomma
och dårskapens begynnelse
Därför vilar den i sanning stora
på det som är fast och ej på det vaga
håller sig till frukten och ej till blomman
Sålunda avstår han det senare
och tar det förra till sig.


2009
En tung inledning på den andra delen av Tao te ching. Som handlar om Te, dygden.
(Vers 1-37, Tao - Vägen.)
Man känner sig lite generad och avklädd. Dygd som inte utger sig och framhävs är svårsmält 2009.

Tacksamma återbesök

För åtta år sedan opererade jag två unga kvinnor samma vecka för tjocktarmscancer. De låg på samma vårdsal och stöttade varandra. Varje halvår kommer de på återbesök, samma vecka. Sen går de ut och firar.



Efterkontroller brukar upphöra efter några år. Men vi har, som det heter, gjort ett undantag.
Nu senast kom vi att prata om oron som infinner sig vid varje återbesök. Men samtidigt, säger F, så tycker jag om att komma tillbaks hit till sjukhuset och bli påmind om den hjälp jag fått.

Det var en ny aspekt på återbesök. Passar inte riktigt i "lean-production" (?).

David Gottlieb

David Gottlieb avled den 30 oktober.
Hamnade av en slump på hans fina blogg för några månader sedan. Den har säkert glatt och stärkt många.

Peder af Geijerstam

Peder af Geijerstam, 25 år och från Södermalm, är nyligen hemkommen från en årslång cykling till Peking.
Han blir intervjuad i P1. Grejerna står fortfarande huller om buller i den lilla lägenheten vid Skanstull, får vi veta.
Jag har prenumererat på hans reserapporter under året. Peder verkar ha ett avspänt förhållande till sitt cyklande. Knappt ett ord om mil, bedrifter och svåra umbäranden. Utan bara glädjen i att vara på resande fot och träffa fantastiska människor.

( Men annonsören till föredraget vill förstås locka med mil och bedrifter. Och P1-reportern frågar förstås om mil och faror. Men dagboken handlar mer om "slumpmässiga möten" )

Jorden de ärvde

Jorden vi ärvde diktade Evert Taube. Och menade nog, kan man tro, att jord kan ingen enskild äga.

Jorden de ärvde heter en bok av Björn af Kleen. Om fideikomiss och enskildas rätt att ärva jorden,som vi (alla) ärvde.

Den är oupphörligt intressant, skriver Nina Björk i sin recension.

Precis som med monarkin är det lätt att ta avstånd, av principiella skäl, men inte lika självklart att förkasta.

Det svider mer när Eva Joly berättar hos Skavlan att mäklarna i NY har 140 miljarder dollar i arvode på ett år, samtidigt som u-landshjälpen totalt i världen är på 100 miljarder.

(Det finns en trevlig antologi om konsumtion och klimat, med bl. a Lasse Berg, som heter Jorden vi ärvde.)

Rädd för att dö ?

Läxläsning i Fittja. Intrycket håller i sig. Man är trött när man kommer dit, och pigg när man åker därifrån.
Å tog sig an en flicka i åttan som skulle ha matteprov. Å erinrade sig bra knep från sin gamla mattelärare, om procenträkning,"större än" och division. Det kom visst väl till pass. Dom såg så nöjda ut, båda två.
Själv hamnade jag i en grupp som tillsammans skulle skriva om Bilens historia. Vi diskuterade hur man framställer el, hur fort man kan åka med en el-bil och liknande. Men M (14), som vill bli pilot, ville höra vad jag trodde om vaccinet. Och sen undrade han om jag sov om nätterna när jag opererat. Och om man har lättare att få tjejer när man är kirurg. Och om jag var rädd för att dö. Svarade så ärligt jag kunde. De andra hakade på, jag försökte kontra med motfrågor. Det blev väldigt högljutt, och bibliotikarien fick tysta oss några gånger.
Kanske är det något fel på mig, men mer livsbejakande miljö har jag svårt att tänka mig.

Multitasking

Hörde ett inslag på P1 som handlade om s.k multitasking.
Att göra flera saker på en gång. Och kanske framförallt - att inte göra någonting ordentligt.
Lyssna på David Meyer !

Marcel Duchamp var nog på rätt spår.....

Känslobaserad patolog

Har länge vurmat för inutitiva intelligens. Nu har jag visst fått en själsfrände.

Patologiproffessor F brukar vid våra gemensamma sammankomster komma i skymundan för sin mer extroverte kollega. Men idag var F ensam föredragande. Och då fick vi höra häpnadsväckande utläggningar om hur mycket patologiutlåtanden, mikroskopiundersökning av sjuklig vävnad, grundar sig på intuition och känsla. Han skilde på patologer som var analytiskt inriktade och kollegor som var mer inspirerade av "gestaltpsykologi" ? Själv hörde proffessor F tydligen till den sista kategorin.
I de lugnaste vatten.....

(Wikipedia:
Gestaltpsykologi (av tyska: gestaltpsychologie) är en psykologisk inriktning som menar att människan behöver förstå saker som helheter och som försöker beskriva sådana helheter utifrån deras gestaltkvaliteter.
Skolan uppstod som en reaktion på reduktionistiska skolor som behaviorism och strukturalism under devisen "helheten är mer än summan av delarna", och har haft sin största betydelse inom perception och problemlösning genom insikt.)

Travel to teach

Senaste numret av Svensk Kirurgi har utbildning som tema.
Kollegorna i Svedala har efter åtskilligt funderande tagit fram ett mycket ambitiöst utbildningsprogram för välfärdslandet.
Från USA rapporterar en ung svensk kirurg om det stentuffa amerikanska utbildningsklimatet, där t.ex handledarna utan pardon får sparken om de inte håller måttet. Amerikaner ber aldrig om ursäkt för, eller försöker släta över, att (kirurg)livet handlar om konkurrens. Bara de dugligaste går vidare.
Kirurgen Peter Andersson åkte till Rwanda för att undervisa i kirurgi vid sjukdomar i tjocktarmen.
Skandinaviska läkare stöttar med hjälp från WHO utbildning i Rwanda. Sedan 2007 är danska Globale Laeger och dess underavdelning Travel to teach (TTT) ansvariga för verksamheten.
Rwanda har en befolkning på 9,4 miljoner, medellivslängden är 46 år och dödligheten för barn under fem år är 20 %.
Bristen på utbildad personal är stor. Högst 15 formellt utbildade rwandiska kirurger finns. På 9,4 miljoner människor !

Travel to teach er et olönnet, humanitärt projekt der arbejder med utveksling af laeger mellem Afrika och Skandinavien.

Peter Andersson avslutar lite yrvaket och filosofiskt:
Man får slutligen en stor insikt i att kirurgins väsen speglad i patienter och kollegor är detsamma överallt eftersom människor är mycket lika varandra men att villkoren för yrket ännu är mycket olika.
Jo, så är det.

Rädda om rädslan

Försäljaren utanför Systemet på Folkungagatan hjälpte mig att hålla cykeln medan jag lastade på flaket med öl på pakethållaren. (Tänkt att släcka törsten på kollegorna i morgon efter jobbet.)
Klart man gengäldade med att köpa senaste numret av Situation Stockholm.
Där finns en intressant intervju med statsvetaren och proffessorn i socialt arbet, Hans Swärd.
 Jag köpte Situation Stockholm idag. Men tjejen som sålde tidningen såg väldigt ren och proper ut, inte alls som en hemlös. Jag blev nästan lite misstänksam." 
För en hemlös person räcker det inte med att vara hemlös, han eller hon måtste också spela rollen som hemlös på ett sätt som stämmer med de förväntningar som allmänheten och myndigheterna har.
Då jag intervjuat hemlösa händer det ganska ofta att de beskriver hemlösheten som ett val.....Säger man hela tiden att man gjort felaktiga val är det väldigt svårt att stå ut. Det blir ett enormt hot mot ens innersta kärna.
Trots att de hemlösa befinner sig mitt i samhället uppfattar de ofta att de är osynliga. Genom att inte låtsas om att de finns markerar vanligt folk att de inte har något gemensamt med "dom där". Enligt Hans Swärd handlar det om sofistikerade försvarsmekanismer som vi människor tar till när vår självbild hotas. För det finns en fara att komma för nära. När vi börjar tänka på "dom" som "oss" och när Främlingen plötsligen känns bekant kräver vårt samvete att vi agerar.
- Många av oss har dubbla boenden, lägenheter och sommarstugor. Samtidigt finns det mer än 18.000 människor i Sverige som är hemlösa. Hur kan vi stå ut med en sådan konstant ojämlikhet och ändå sova gott om natten ? Jo, helt enklet genom att avsäga oss ansvaret och lägga skulden för problemet hos någon annan, i det här fallet hos den hemlöse själv.

EN TEXT

Dagens referat från boken om (bl.a) Marcel Duchamp.
Tidigare referat.









Hela Duchamps liv utgör en stor och mångbottnad TEXT.
EN text som innesluter en estetik, en etik och en teori om kärleken.

Detta kan leda till en lätt yrsel eller bävan. Idag tycks vi leva ett antal olika liv under vår tid här på jorden. De livslånga projekten och de sammanhängande liven gynnas inte av tempot och de snabba förändringsprocesserna i dagens globala samhälle.

Ett livslångt sammanhållet projekt kräver av projektmakaren makt och kontroll över sitt eget liv.
Duchamp tog sig denna makt. Han arbetade och skapade för sitt och sina vänners nöjes skull.
Inte av plikt och inte av av beställning från marknaden.

Duchamp gick sin egen väg, långsamt och koncentrerat, nyfiken och äventyrslysten, öppen för det nya.
Duchamp gick sin egen väg, mitt i samhället. men några steg före.

BILD: Bottle dryer t.h

Subkulturer

De små klisterlapparna på stan är en värld för sig.
Vem gillar Christer Pettersson ?

Vällingby City

Det har varit si och så med motionerande på sista tiden. Så när solen höll sig framme på den lediga eftermiddagen var det hög tid för en tur över Tranebergsbron.
Stannade till i Vällingby centrum. Och blev ännu mer varse än förra gången hur harmoniskt man kunde bygga på femti-talet. De låga byggnaderna med nästan organiska oregelbundenheter och avbrott smälter in i omgivningen och blir ett med trädens höstfärger.
Kontrasten mot den gigantiska rosa-röda skapelsen från 2008 är magstark .
Efter den s.k ansiktslyftningen 2008 kallas Vällingby centrum istället för Vällingby City.

1. Utvecklingen har gått framåt, vilket de flesta inser och jag tillhör en missanpassad minoritet.
2. Utvecklingen har gått framåt, vilket bara ett fåtal inser, dvs jag tillhör en missanpassad majoritet.
3. Utvecklingen har inte gått framåt , vilket vi bara är några få som inser, majoriteten är lurad.
4. Utvecklingen har inte gått framåt, vilket de flesta inser, dvs minoriteten har fått sin vilja igenom.

??

Modet att ingenting göra

Idag var höjdpunkten hittills på kursen i Humanistisk medicin.




Lars Björklund, mångårig sjukhuspräst, föreläste om tröst och hopp.
I all välmening försöker vi trösta genom att förringa, eller säga att det ordnar sig, eller hänvisa till hur bra det varit. Den som tömt bägaren och tappat meningen har ingen nytta av det.
Våga istället gå in och se den andres verklighet, hör vad hon säger, och svara på det.
Se och bekräfta. Lyssna och bekräfta.

Lars Björklund verkade ha en oändlig källa av goda exempel.
Hans föreläsning på 45 minuter är värd hela kursen.

Med oss fick vi boken han skrivit:
Modet att ingenting göra, en bok om det svåra mötet.

TAO (37) Av sig själv

Tao är städse overksamt,
dock lämnar det intet ogjort
När konungar och furstar lärt att hålla sig därvid
skall världen förbättras av sig själv
Om i sin förbättring den griper till handling
må den då hållas tillbaka genom det namnlöst enkla
Det namnlöst enkla är utan begär
och ur frihet från begär kommer vila
Av sig själv kommer världen till frid.


37
Tao är evigt utan handling
dock lämnas inget ogjort
Om furstar och konungar fogade sig i detta
skulle de tiotusen tingen forma sig själva
Om de formar sig själva och begär vaknar
avfärdar jag dem
med det okarvade träets namnlösa enkelhet
Det okarvade träets namlösa enkelhet
är friheten från begär

Utan begär råder stillhet
och världen rättar sig själv


2009
En fin avslutning på den första boken av Tao te ching. Här tycker jag Alf Henriksons tolkning är helt klockren. Skarpt och vackert på en gång.
BILD Diskbaljor i Etiopien.

Shamanism

Mina vänner berättade att igår hade de varit på ett femtiårskalas där jubilaren inte längre var den vanliga gamla jubilaren, utan istället en ny slags människa som kallas för shaman, vilket betydde att det även vara andra människor på festen, förutom jubilaren, som också var shamaner, vilket inte var helt lätt vare sig för mina vänner eller för shamanerna , eftersom det faktiskt inte ÄR helt lätt att konfronteras med människor som har helt andra uppfattningar än man själv.
Vi ägnar en god stund över mitt köksbord åt att försöka förstå vad som egentligen hände på kalaset.
Är shamanism bara något för extremt självupptagna ?
På nätet läser vi:
”En shaman reser, med hjälp av sina kraftdjur och andehjälpare, till andra delar av verkligheten (andevärlden) för att hämta kraft och/eller information tillbaka till den här delen av verkligheten i något helande syfte.”

Ja, varför inte ???

Vårdandets konst

Vår lärobok i Humanistisk medicin är inte så lättläst. Men den vinner.

Kanske kan man tala om att vissa vårdare har ett kliniskt gehör - en känsla för vad som ligger bakom och vad som behövs just i den aktuella situationen.

Kanske är godhet den avgörande drivkraften för god vårdkonst.

Nog styrs jag hellre av godhet än av belöning. Om det är möjligt.

Zero - trial

Kompisarna har investerat i lägenheter för så många miljoner att man baxnar.
Stort så man nästan går vilse, och naturligtvis bästa läget i stan.


Jag blir inte upprörd, känner inga antipatier och får ingen lust att ifrågasätta. Utan vi har bara en trevlig grabbkväll med råbiff och rödtjut.
Men hemkommen möts jag i hallen av den nya ryggsäcken. Skänkt av en gammal diakonissa i källaren. Och får en plötslig ingivelse.
Jag lägger ner tältet, sovsäcken och liggunderlaget i ryggsäcken och marscherar tillbaks ut i mörkret. Sätter upp tältet på en plan grässlänt och kryper in. Har pannlampa och godnattsaga med mig. Vaknar klockan 4 av tandvärk och får gå tillbaks upp till lägenheten för att ta nya värktabletter, sen somnar jag om.
Det kändes väldigt lyxigt att komma in i värmen klockan sex och ta en riktigt varm dusch.

Det låter förstås helt knäppt. Och ganska barnsligt.
Men jag tror faktiskt på back - to - basic.
Och jag tror faktiskt på 1+1-1+1-1, istället för 1+1+1+1+1. (Zero).
Och tycker faktiskt NÖDSTOPP är en bra ide.

När smärtan släpper

Hörde för flera år sedan någon definiera " lycka ".
Det är det korta ögonblicket när smärtan släpper..
Efter en riktig holmgång med en misslyckad rotfyllning och sprängande värk kan jag bara hålla med. Det är verkligen lycka, det där korta ögonblicket.


Och så blir jag påmind om hur förskonad jag varit från värk.
Till skillnad från andra, som tvingas leva med den varje dag .

Handen

Den är fin i dagsljus, men den är enastående på kvällen.
Minnesstatyn på Katarinavägen över stupade svenskar i spanska inbördeskriget.
Det är bara någon enstaka bil eller buss som passerar efter midnatt, och den öppna handen träder fram i strålkastarljuset.
I mörkret och lugnet blir protesten synlig.

(På väg hem från grabbfesten)

Tack !

Även denna dag kunde bjuda på några synkroniciteter.(se)

Gick ner till källarförrådet för att inventera tillgången på ryggsäckar. Det var inte så välbeställt som jag trodde.
På väg ut lyckas jag skrämma en äldre diakonissa som står hukad över en massa bråte som skall slängas. Vi språkar en stund, på gotländska, hon vill veta allt om vår överviktskirurgi. Medan vi pratar, får jag syn på en ryggsäck som står gömd bakom en dörr. Hon bubblar på och jag sträcker mig diskret efter ryggsäcken.
- Den där är min.
- Å förlåt, då skall jag inte ta den, jag trodde den var slängd.
- Nej, jag fick den av en kompis för många år sen. Men jag behöver den inte, du kan ta den.
- Å, tack så mycket.

Gillar att slänga, blir lätt ivrig, det händer att värdepapper slinker med.
Nu hade jag rensat ordentligt bland tidningshögar och lösa papper, kassen var i det närmaste full.
Så behövde jag ett löst papper, att riva till små bitar som bokmärken i humanistläroboken. Gick till lådan med nya vita ark, men vände, av någon anledning, ut till hallen och kassen med pappskräp. Överst i kassen låg ett presentkort värt 500 kronor på Kajsa Varg, som jag fått samma dag.

Tack så mycket snälla Slumpen.

Det goda samtalet ?

Sjukhuschefen gav en lägesrapport.
Det gav en ökad insyn i en värld som verkar präglas av ryckighet och brist på långsiktiga mål. Alla aktörer letar efter kortsiktiga vinster och det är ingen hejd på kreativa lösningar för att sno åt sig fördelar på andras bekostnad. Just nu slåss man om kö-miljarden, ett påhitt som tydligen inspirerat till fiffel med väntelistor och kö-tider.
Optimalt resursutnyttjande, lean-production, är uttrycket på modet. Vi fick veta att vi har överkapacitet (alternativt att kapaciteten inte nyttjas fullt ut ) och att våra kostnader ligger för högt, bl. a för läkare. Det sista är svårt att förstå när man är schemalagd varje timme, har en ordinär lön och av och till jobbar helt gratis.

Det var ett lågmält samtal, det fanns någon slags outtalad förståelse för att vi sitter på olika stolar.
Om man skulle önska sig något:
- Att sjukhuschefen vistades en längre period på golvet, för att få insyn i skillnaden mellan vård som löpande band och vård som strävar efter att leva upp till värdegrunden. (se)
- Att beställaren av våra tjänster vore mer intresserad av kvalite än pris.

TAO (36) Lämna kvar

XXXVI
Det som skall dragas samman
måste först vidgas ut,
och den som skall försvagas
måste först bli stark
den som skall störtas ner
måste först höjas upp
och det som skall tagas bort
måste först bli givet
Detta är det hemliga ljuset
Svaghet övervinner styrka
Fisken bör icke tagas upp ur dammens djup
och ländernas skarpa vapen bör lämnas kvar
där ingen kan se dem.


36
Det som skall krympas måste först vara vidgat
Det som skall försvagas måste först vara stärkt
Det som ska överges måste först vara upptaget
Det som skall berövas måste först vara berikat
Detta kallas att förstå det fördolda
Mjuk och svag övergår hård och stark

Fisken kan inte lämna de djupa vattnen
och lands vapen bör ej visas upp.


2009
Känns som en tung vers .Ligger nog mycket i att man kan förstå värdet i att avstå först när man haft i överflöd. Den utshoppade känner befrielsen att slippa konsumera. Den som aldrig upplevt överflöd känner tvärtom en frestelse i att "vidgas". Läs: u-länder inkl Kina, Indien, Brasilien, Ryssland.

Utan telefon

Dagens Marcel Duchamp. (se)

För Duchamp var livet inte uppdelat i arbete och fritid.
Livet var en helhet vars aspekter genomströmmar varandra.
Duchamp valde sitt eget tempo. Han tog sig tid, arbetade i sin egen rytm, rökte sin pipa, gjorde ingenting, andades.
Han valde avskildheten för att tänka i sitt eget tempo.
Han valde samvaron med vännerna i samtalets tempo.
Han tillät sig lyxen att ingen telefon ha.

Affärsmässig

Vissa dagar är mer hektiska än andra.
Blev väckt klockan 02.30. Inte för att jag var jour men det var min patient som mådde dåligt. Vi kallar det för PAL-system, patient-ansvarig läkare. Ett system som gynnar läkare och patient. Vår nuvarande arbetsgivare däremot tycker att det stör planeringen. Det är lättare att slimma en verksamhet om vem som helst kan ta hand om vilken patient som helst. De kvalitativa vinsterna väger lätt.
Däremot har väl arbetsgivaren inget emot att jag ställer mig och opererar fyra timmar mitt i natten utan att få ett öre betalt ?
Men jag får skylla mig själv. Brukar ju skryta med att jag så gärna vill ge !
Efter frukost och två ordinarie överviktsoperationer blev det cykel och pendel till Södertälje och Humanistisk medicin. Vår lärare var tagen. Maken hade haft en mindre stroke i helgen och hon befann sig i ett rus av tacksamhet att det inte gått värre, tacksam att det var en alldeles vanlig vardag tillsammans med sina älskade humanister.
Sov gott på pendeln tillbaks, prima blodpudding med lingon i lägenheten, cykel till tandläkaren där jag fortsatte sova medan han ägnade två timmar åt att rotfylla.
På TV såg jag sista avsnittet av Den stora resan. Beklämmande, pinsamt och inspirerande.
I morgon träffar vi sjukhuschefen. För att lyssna till det senaste om affärsmässighet.
Om modet står mig bi kanske det åtminstone blir någon fråga om det icke - affärsmässiga.

Självkännedom

Vi har hemläxa i Humanistisk medicin.
Att läsa sida efter sida om vårdandets konst frestar på. Varje påstående följs av en gardering eller en reservation.
De hundra sidorna avslutas dessutom med att utövandet av vårdandets konst måste vara omedelbart och bortom allt teoritiserande..
Ett kärt tema på kursen är vikten av självkännedom, en förutsättning om man vill bli duktig i vårdandets konst.
Igår fick jag chansen till ökad självkännedom. Så här löd nämligen en anonym kommentar på Birger Schlaugs hemsida:

förvånas ständigt över sechers tolkningar som verkar som att han känner sig hotad ständigt och jämt. birger (eller någon annan) kanske inte försöker övertyga någon, bara säga vad han tycker.


I tur och ordning blir jag: förvånad, ledsen, sårad, förbannad, undrande, sårad igen, förbannad igen, mer undrande. Och till sist självkritisk. Kan det ligga nånting i vad han/hon skriver ? Hotad kanske inte riktigt träffar (?), men handen på hjärtat, nog har jag försökt sticka ut och göra mig lite märkvärdig, kanske rentav försökt imponera på storbloggaren. Så istället för att stämma in i hurraropen, som jag för det mesta vill göra, har min narcissistiska störning levererat skruvade anmärkningar ?


(Kärt ämne.Narcissus, 30 december 2006.)

Trött, trött, trött

Många människor gör frivilliga insatser utan ersättning, volontärerna blir fler.
Men när hörde man någon säga; det här förslaget gynnar inte mig, men jag stöder det ändå ?

Nina Björk träffar som vanligt mitt i prick, nu i DN:s Söndagskrönika:

Det politiska blir inte längre en dröm om ett visst samhälle, utan en dröm om min egen plats i ett visst samhälle. Utrymmet där politik är att vilja någonting inte för min skull utan för din krymper.
Då är det inte längre om en gemensam framtid som vi drömmer; inte längre på olika tankar om hur en gemensam värld bör se ut som vi röstar. Då handlar allt om mig. Om den verkligen lilla människa som i så fall är jag.

Eller för att tala med Göran Rosenberg; vi har en rubbad balans mellan plikt och profit. I snart sagt varje situation är det tillåtet, korrekt, och t.o.m förväntat, att tillämpa profitmoral.

Det goda samtalet

Har lyssnat på Aschberg, Adaktusson och Skavlan. Och undrar om det blivit inne att INTE tränga in folk i hörnet och förnedra dom. Som Janne Josefsson gör.
Istället tittar man lite nyfiket på intervjuobjektet, som kanske sagt en riktig groda, och går vidare till nästa fråga.
Vilken respekt, och vilket förtroende, för tittaren.