Translate

Om mig

Mitt foto
Gift med Ewa, pappa till Sofie och Åsa, kirurg på Ersta sjukhus i Stockholm

måndag, november 16, 2015

Som andra




Det kanske är dags att tänka om.

Vi skördar gärna frukterna av globaliseringen när vi förlägger vår produktion där arbetskraften är billig, obekymrat handlar vi varor från länder vars befolkning tvingas arbeta under förhållanden vi själva aldrig skulle acceptera, att svensktillverkade vapen går till aggression och inte försvar bekymrar oss föga, o. s. v. Samtidigt förväntar vi oss att det våld och den oro som finns där ute aldrig någonsin skall drabba oss. Att vi själva skulle ha någon skuld i det våldet och den oron är oss fullständigt främmande.
Ohederligt, kan jag tycka.

Nej, det går inte längre att tro att just jag skall vara förskonad, det går inte längre att ta avskärmningen och tryggheten för given. Istället får jag precis som så många andra människor i världen vara tacksam för varje dag jag har mitt hem och min familj, tacksam för varje dag som präglas av tillit och kärlek, och inte av våld. Och kanske framförallt, kunna stå pall den dag det inte är så.

Jag vill vara orädd, lika orädd som terroristen.


att inte hålla fast vid det man uppnått 
utan släppa som om det vore en lek
som en fiskare som kastar tillbaka i vattnet


den som vill behålla skall mista.
den som kastar bort skall vinna


Inga kommentarer: