När jag kommer med swebussen från landet och kliver in på Cityterminalen och möter horder av människor som trängs och stressar så kommer den där känslan jag bestämt mig för att inte känna och jag reagerar på ett sätt jag bestämt mig för inte reagera på. Jag blir rädd, och vaksam. Så mycket för det snacket.
Men så lätt får det inte vara. Nu sätter jag vinterdäck på cykeln och ger mig ut i min stad, på mina gator, och gör ett nytt försök ta befälet över mina känslor. Vore pinsamt om man vore ett så lätt byte för de som vill skrämmas. Vilka de nu är, egentligen ..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar