Tacksamhet

Det var mycket som fastnade när moralfilosof Bengt Brulde hölllåda. Möjligen fastnar det extra lätt när de "mjuka frågorna" avhandlas i vetenskaplig anda ?
Att vi inte blir lyckligare av högre standard (när man väl tillfredsställt basala behov) var inget nytt. Men skönt att få bekräftat, från vetenskapligt håll.
Att människor som skattar högst på lyckoskalan inte jämför sig, det satt fint att höra.
Att vi behöver påminnas om vår priviligierade belägenhet, det värmde extra gott ."Tacksamhetsövningar" har visat sig öka människors välbefinnande.
Att moralfilosofen själv kunde glädja sig ohämmat åt IFK Göteborg samma dygn som Estonia förlist - det visar vilka problem vi egensinniga människor brottas med. (IFK slog Barcelona hemma på Ullevi med 2-1, 1994).
Att "kaffebjudartrixet" fungerar, det gjorde mig riktigt i gasen. (Den som köper en kopp kaffe på fiket betalar även för nästa kund. Den som blir bjuden blir, enligt studien, så inspirerad att också hon vill bjuda de andra, som i sin tur vill bjuda. Kort sagt - New Generosity.)

Tänker igenom dagen som varit. Och har inte svårt att komma på oändligt mycket jag är tacksam över. Mest av allt familjen. Men också alla små glädjeämnen. Som att cykla hem i snömodden, den glada tanten i hissen, det halsonda som kom av sig, den trygga tågresan. O.s.v.
Brulde var märkbart fascinerad av Dalai Lama.