Åh vilken fasa !

Kristoffer Ahlström har verkligen skrivit en enastående bok, Magkänslans anatomi, om förnuftets begränsningar. Hans budskap om människans tankemässiga tillkortakommanden uppfattar jag inte som något direkt angrepp mot andra förmågor. Snarare visar han, lättfattligt och roande, hur vi kan trimma och tygla vårt begränsade förnuft. Han själv verkar skrämmande begåvad, och skulle säkert kunna kartlägga känslans, intuitionens och erfarenhetens möjligheter och begränsningar lika förtjänstfullt.
Och frågan är om han inte också ringat in svaret på frågan om terror, svininfluensa och klimathot ?
Liksom kommentar X gjorde igår, på ren känsla ?

Riskforskare talar om affektregeln. Affekt är en typ av värdeladdad utvärdering, positiv om den är kopplad till ett gillande, negativ om den är kopplad till ett ogillande. Eftersom dessa affekter ofta är ett resultat av omedvetna processer träder de in och färgar våra riskuppfattningar långt innan vi hunnit reflektera över situationen. Våra affekter går också hand i hand med vår upplevelser. Vi ser inte ett hus, vi ser ett "fint""stökigt" hus. Känslans "tysta viskning".
….
Dessa exempel illustrerar också en av de mest avgörande faktorerna när det gäller våra riskuppfattningar: fasa. Pandemier, teroristattacker, våldsbrott och huggtänder har alla en dramatisk effekt som gör att vi inte kan motstå den fruktan den inger. Faktum är att den mest tillförlitliga metoden för att förutse våra riskuppfattningar är att avgöra i vilken mån situationen är katastrofartad, ofrivillig, okontrollerbar, dödlig, eller orättvis. En av fem ger upphov till en viss fasa, men inte nödvändigtvis en skyhög upplevd risk. Läs: rökning (dödlig). Fyra av fem ger upphov till en avsevärt högre grad av fasa och - via affektregeln - en hög upplevd risk; läs: pandemier (katastrofartade, ofrivilliga, okontrollerbara och dödliga). Då alla faktorer förekommer tillsammans, såsom i fallet med terrorism, huggtänder och många typer av våldsbrott, närmar sig vår fasa kokpunkten och våra riskuppfattningar en sannolikhet som gränsar till det bergssäkra, oavsett vad kall statistik säger om hur troligt det är att drabba oss. Siffror är ointressanta då känslans tysta viskning övergår i ett tjut.

Och var hamnar då "klimathot" i denna skattning ?
Katastrofartat:  Inte än - 0,25 poäng
Ofrivilligt: 0 poäng
Okontrollerbara: Inte än - 0,25 poäng
Dödlig: Inte nödvändigtvis: 0, 25 poäng
Orättvist : Förvisso, men inte så det stör: 0,25.
Totalt: 1 poäng, högt räknat. Inte värre än rökning. Inte konstigt att det går trögt i Cancun ?

Vilka knep skall då den ta till som är övertygad om att vi borde känna mer "fasa" för klimathotet ? Definitivt inte genom att mata på med mer siffror och statistik.

När Sofie och Åsa var små läste de sagan om Bella och Gustav. Favoritfrasen ur boken var " Åh vilken fasa, sa Bella ! (eller var det någon vuxen som sa det ?) Sofie berättade hela sagan, samtidigt som hon åt blodpudding med händerna (bara pappa hemma) - och allt finns förevigat på en obetalbar video.