Jonas K

Någon enstaka gång imponeras man av sin egen förmåga.
Det står en man i yngre medelåldern på Akademibokhandeln och slår in sina nyköpta böcker. Passerar snabbt, på väg till humanioradisken för att köpa nyutkomna "Magkänslans anatomi", ser honom bara bakifrån. Och ändå; är det inte Jonas Karlsson ? Jo, det är Jonas Karlsson. Är det "magkänsla" månne ?

När jag lite senare betalar i kassan börjar inslagningen bli färdig, vi lämnar butiken samtidigt, jag faller inte för frestelsen att säga något insmickrande, följer honom med blicken när han korsar gatan in på John Wall.
Konstaterar, med förnuftet, att jag på den där minuten fått en ganska fyllig bild av Jonas K. Där bara en bråkdel kan kläs i ord. Som "lugn", "metodisk", "vänlig uppsyn", "harmonisk" ?

Efter den lilla intuitiva incidenten känns det om möjligt ännu mer angeläget att sätta tänderna i "Magkänslans anatomi", recenserad i dagens SvD.