Filmfestivalen visar korta avsnitt av filmer som ännu inte är färdiga - work in progress. Hamnar i ett hav av extrovert filmfolk på Klarabiografen. Känner mig lite bortkommen med cykeljacka och hjälm (som jag gömmer undan så gott det går).
Vid första visningen (Norske Pål Sletaunes Baby Call, med Noomi Rapace i huvudrollen) talas engelska, eftersom en i publiken inte förstod vare sig norska eller svenska. Norsk solidaritet ?
Vid den andra (Kyss mig) kommer samma inledningsfråga - svenska eller engelska ? Återigen en (inte samma) som inte klarar svenska. - Bara en, då kör vi på svenska ! - utbrister Lena Endre. Hon är inte medveten om det som föregått, märker väl publikreaktionen, och mumlar något om we can talk with you afterwords. Och så blir det som primadonnan bestämt, på svenska. Svensk solidaritet ?
Sverige och Svenskarna - work in progress ??
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar