Två och halv timme film brukar vara rätt mastigt, allra helst om "ingenting" händer. Två och halv timme vanlig händelselös vardag är inte så mycket att säga om, det får man ta. Men på bio skall det hända. Trodde jag, innan vi såg Another year (Medan åren går) av Mike Leigh (även Vera Drake).
Tanken slår mig, hur oerhört indoktrinerad man (jag) är av amerikansk händelsedramaturgi. Ständigt inställd på starka motsättningar, förvecklingar, tvära kast, och tydliga budskap. Svart och vitt, ont och gott.
Det tar någon halvtimme innan jag ställer om mig, och kan uppskatta att följa det engelska medelålders paret, med familj och vänner. Att bara vardag kan vara så sevärt.
Ska det betyda att det egna livet inte heller är så meningslöst ?
Taoism ?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar