Äter lunch till Vetandets värld, som har rubriken Ut i det vilda.
Historiker Carl Holmberg gör en indelning av äventyrare, som knyter an till gårdagens fundering.De som söker sig ut i naturen för att tävla, bevisa och bekräfta. Och de som gör det som en flykt från civilisation och konsumtion. De förra finns det gott om, de senare hittar man inte lika lätt. Svante Hysen, som önskar han vore född för 5000 år sedan, har sedan nittiotalet flera gånger lämnat arbete och civilisation för att istället leva ensam i naturen, där han känner sig mer hemma. De berättar han vackert om. Bl.a om hur känslan och intuitionen, tvärtemot livet i civilisationen, leder honom rätt.
Tänker osökt på Cristopher Mc Candless , bilden,( Into the wild av Sean Penn) som hade samma längtan. Hans slutsats blev, att han ville leva i samklang med naturen, men också i ett socialt sammanhang. Tragiskt nog fick han aldrig förverkliga den drömmen.
Det gäller att få ihop hela pusslet. Enkelhet, omtanke, kärlek, samvaro. Och lite tävling ?
Realist, som till skillnad från undertecknad troligen kan göra anspråk på att vara god taoist, kommnenterade gårdagens inlägg:
Jag hävdar att Människor som tävlar har dålig självkänsla.
Man vill visa, titta! vad duktig jag är! jag är bättre en dig.
Jag är beredd att hålla med.
Men - är vissa födda med tävlingsinstinkt ?
Om svaret är nej, så är det hög tid för skrynklarn.
(Tid utförlig diskussion med Realist i samma ämne)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar