Om 100 år (2)

Så blev det av. Min pappa, Olof och jag bänkade oss tillsammans med 350 andra oroade på ABF för att höra om världen är beboelig om år. Svaret var ja. Men vi får rycka upp oss, om det skall bli en dräglig tillvaro för flertalet.
Professor Jonas Rockström spottade ur sig dystra och skrämmande kurvor, s.k hockeyklubbor, som alla lutade brant uppåt efter 1950. Samtidigt som han försökte sätta fingret på de ömmaste punkterna. Några saker fastnade lite extra.
- Energiproblemet kan lösas i morgon, bara vi bestämmer oss. Det är varken ett kostnads eller kunskapsproblem. Allvarligare med det som inte kan göras ogjort, som utrotning av arter.
- Om miljöarbetet liknas vid en cykeltävling så har vetenskapen tagit den gula ledartröjan, politikerna är rejält avhängda. Men det finns utbrytargrupper som lämnat huvudklungan i jakten på ledaren. Dit hör delar av näringslivet, och engagerade medborgare. Bilden kan snabbt ändra sig om några starka åkare (politiker) med pigga ben (pengar) bestämmer sig för att sluta fega i klungan. Tyskland har åkare med rätt förutsättningar.
- Vissa miljöskeptiker är så onyanserade och okunniga att de inte ens behöver bemötas. Dit hör dansken Björn Lomborg.

En äldre åskådare i publiken fick avsluta frågestunden med kommentaren:

Jag är utvecklingsoptimist. Det är Hans Roslings förtjänst, som visat att kvinnor världen över tagit initiativet, bl.a genom att inte föda fler barn än de kan försörja. Det blir kvinnorna som kommer att rädda världen !
Naturligtvis fick han varma applåder. Inte minst av undertecknad.

Jag är vit medelålders man från en skonad del av klotet. Det rår jag inte för, och kan inte ändra på.
Men mitt leverne och mina värderingar är jag herre över, ingen ska säga något annat !