Vill gärna inleda 2012 med att korrigera sista inlägget från 2011.
- Den lilla sjön som fryser först i Nacka heter Dammtorpssjön. Grannsjön, Söderbysjön, kräver några frostnätter till.
- Bortskämd, och priviligierad, men glöm det där med överklass. Har aldrig (uppvuxen i nästan Djursholm är ingen inträdesbiljett), kommer aldrig, vill aldrig !
- Att våga, inte när andra tvekar, utan när jag själv tvekar.
Idag var jag på cykeltur, utan skridskor. Passerade Dammtorpsjön, som under den kalla nyårsnatten blivit ytterligare några centimeter tjock. Och nu fanns det folk som vågat sig ut.
Vände hemåt, lagom som det började småregna, och hämtade grillorna. Gav mig ut på isen, med dubbar, snöre och pikar. För varje skär hade jag känslan att isen skulle brista. Stannade, och såg hur folk obekymrat åkte lite längre bort. Förnuftet sa: - Du kan lugnt åka vidare. Känslan sa: - Vänd.
Jag vände. Väl uppkrupen på land igen var jag lite full i skratt. Och nöjd med beslutet.
Så den lilla uppmaningen ovan får väl kompletteras:
- Att våga göra det jag innerst inne känner att jag vill göra.
- Att våga avstå det andra gör, när det känns fel.
(När jag lämnade sjön kom en pappa skrinnandes med sin cirka 8 åriga dotter. Vad tänkte han ?)
1 kommentar:
Kan det vara så att om tror på det riktigt starkt, så håller isen bättre?
Skicka en kommentar