Läser DN på nätet från andra sidan Nordsjön. Från den här multi-kulti-staden där urinvånarna verkar vara i minoritet. Det känns som integration. Men jag kan ha fel.
Avstår från detaljerna om styrkemannen som vann Lets dance. Någonting måste ju ha blivit fel.
Hoppar även uppslagen om Carl Bildt och uppropet för Dawit Isaak. Vill inte bli alltför upprörd så här på semestern. Håller förstås tummarna för aktionen, bara jag slipper att återigen bli påmind om hur ögontjänande dagens offentliga är. Har i P1 under året hört utrikesdepartementets presskontakt snorkigt avvisa (vanliga) människors vädjan till ministern att handla. Men nu kanske det passar. Inte för att engagemanget ökat eller för att något i sak förändrats. Utan för att det vankas poltiska poäng.
(Asch da, nu blev jag visst upprörd i alla fall...)
Då känns det bättre att bli bekräftad angående gårdagens fundering kring återgivandets svåra konst. Aftonbladet har en fattigblogg som upprör. Ett försök från journalistiken att vara någonting mer än "gäst hos verkligheten". Synnerligen intressant !
Sen blir jag som vanligt glad när det går vägen för C harlotte Kalla. Långsamt börjar förväntningarna på henne att anta rimliga proportioner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar