onsdag, september 08, 2010
Antanas Mockus
Tänk om vi också kunde begåvas med seriösa och fantasifulla politiker. Som i Colombia.
I somras bjöd parkteatern på Det omätbara, en bejublad enmansföreställningen med Jonas Kruse. En skön uppgörelse med den individualistiska farsoten som härjar.
Ett inslag handlade om den enastående borgmästaren i Bogota. En f.d matematiker och filosof som gett sig in i politiken, för att utmana invanda föreställningar om hur man kan tackla samhällsproblem.
Nu dyker samma borgmästare upp i Fria tidningens ledare. En politisk konstnär, en konstnärlig politiker, kanske känner han Vaclav Havel. Som vågar agera utanför boxen. Som inser att fantasi och respekt tillsammans kan bära långt.
I Colombia handlar det om att skruva sig ur en våldsspiral, därför driver han kampanjer i konflikthantering; överväg istället för mord en käftsmäll, istället för en käftsmäll en knuff, istället för en knuff en förolämpning…För att komma tillrätta med trafikdödligheten ersatte han, framgångsrikt, de korrupta poliserna med mimare !
En fågel värjer sin bur.
Det är det enda den kan göra
om den tillhör en gammal burfågelsläkt
och inte vet av någon annan uppehållsort.
Den öppna dörren
är då inte en utgång till friheten
utan ingång för katten.
Fågeln har rätt i att det betyder
katastrof om katten kommer in i buren,
men om den fria fågelns möjlighet att klara sig utanför buren
vet den ingenting.
(Elin Wägner)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag är Kapten Jag, vid flyget.
I natt befann jag mig vi sidan av förarplatsen i ett stort flygplan. Oj vad mycket instrument det var, väldigt, väldigt många knappar vred och rörliga siffror var det. Vilken utmaning för en Homo Teknikus Sapiens.
Men då hände något märkligt.
Långsamt förvandlades jag till en Apa.
Någon flygtur blev det inte.
Apan rätar på ryggen!
Apan söker sin flock.
Flockarna arbetar för att sprida den parasoll som bland oss, kallas för Apornas Klotförstånd, under vilket, Apsamhällen får bildas, verka och utvecklas.
Medan Bina dör och pollineringen upphör, så berättas det frejdigt från regeringen och från Tidningar, Radio och TV att vår ekonomi är sund. Vår Ekologi får sällan någon egen tid. Att den som inte får någon uppmärksamhet tynar bort, tänker inte många på!
Om Doktorn är galen, och patienten lider av brist på Sapiens, då går de illa.
Eller: ”Om ledningen ideligen sätter upp fingret i luften, för att utröna folkets vilja, samtidigt som de med hjälp av storkapitalets pengar manipulerar folket vilja, så kommer detta folk icke, att i tid, ställa om till en hållbar framtid.”
Det förstånd som ändå finns i världen, måste hjälpas fram, men för många blir det för sent!
Det går illa och frågan är, kan illa stoppas innan det, alltför illa går?
Obegränsad tillväxt, på en begränsad planet är inte möjlig!
Konkurs eller?
Skicka en kommentar