Bilarna rusar förbi, människorna hastar fram , reklamskyltarna trängs, om utrymmet som blir kvar.
Tar den vana högervänstersvängen - från Tjärhovsgatan upp på Folkungagatan.
Där sitter en man i sin rullstol, i ensamt majestät under träden.
En kort sekund , mitt i svängen, känns han igen.
Ögonblicket är som hämtat ur en dikt, av mannen under träden.
Trösterika ord, för oss som hastar, rusar och trängs;
Skäms inte inte för att du är människa, var stolt !
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar