Läser Cecilia Hagens krönika i Expressen om vårt vidlyftiga flygande.
Och lägger den bredvid funderingarna om Vill - Bör - Kan.
Vi flyger kors och tvärs för att vi kan.
Och för att vi vill.
Bör glöms bort.
Bör blir enkelt när man inte kan.
Men att vilja och kunna det man inte borde är en utmaning.
Som kan lösas på ett (?) av två (?) sätt :
- Man tvingar sig, och har massor av karaktär.
- Man laddar "bör" med så mycket tillfredsställelse att det inte blir
någon uppoffring.
Det senare har förstås större förutsättningar att lyckas..
Jag har flera långväga cykelresor på gång. Att ta sig dit utan flyg skulle kosta åtskilligt och ta massor av tid i anspråk. Cecilia Hagen har tydligen bestämt sig för att det får kosta (tid och pengar), annars får det vara. Hennes inställning är en "rövspark" (Onkel O), som jag vill/bör/kan ta på allvar.
Oberoende av hur andra gör ..
Cecilia Hagen
9 kommentarer:
Man gör sina val, och sedan är de gjorda...
Nja, i Sverige är vi bortskämda med att man kan ångra sig ..
Man ångrar sig inte. Man gör ett nytt val...
OK då :) Men om det nya valet är det förra valet ?
Tänker väl i första hand på val som handlar om "bör", när man ger efter, och sen får en "rövspark", och ångrar sig/gör ett nytt val.
Till skillnad från val som handlar om vill och kan, när man bejakar sina önskningar och förmågor.
På tal om det här så hittade jag ett litet uttalande från en gammal zen-mästare:
"Vägen till Satori (upplysningen) är enkel
sluta välja"
Så kan det också sägas :)
Kan bara instämma.
Problemet är när den rätta känslan inte infinner sig, det är då man börja lägga i vågskålarna, till ingen nytta.Bättre att bara vänta, tills den kommer.
Det händer att man känner sig tvingad att välja, sen känns det fel, då brukar jag ångra mig ..
Om vi tre organiserade alla öar
då skulle vi utgöra en Arkipelag
och kunna motstå de krafter som
vill kolonisera oss fysiskt och
andligt och utgöra ett busfrö som
skulle kunna gro och växa och göra framtiden möjlig.
Det är inte att välja när Vi
inte har något annat val.
Men vi kan ju vänta till efter
tredje världskriget också.
Men då finns det ingenting att välja på.
Eller ...
Roland,
Det skall väldigt, väldigt, väldigt mycket till innan man med got samvete kan säga att man inte har något val, kan inte komma på ett enda bra exempel.
Ärligare då att erkänna sin rädsla eller feghet.
Att andra följer med strömmen är ingen ursäkt.
Nu håller vi på att skriva fast varandra ...
Men vi måste nog, ge oss tid till skapa lärjungar också.
För annars så har vi Ju, inga att gå i täten för. :-)
Roland
Skicka en kommentar