Såg den här affischen lite varstans på Söder idag.
Meningen är väl att förbipasserande skall fylla i efter behag ?
Får skylla min oförmåga på den gipsade armen.
Även om det inte är hela förklaringen..
Statsminister ?
Mig själv ?
Lycklig ?
Snäll ?
Frisk ?
Arg ?
Rik ?
- ?
?
11 kommentarer:
Förståndigare!
Bli? Jag är.
Varför futurum när det finns presens.
AK
AK,
Jag är. Jag var. Jag kommer att vara/bli.
Jag är kluven. Jag var klok. Jag kommer att bli vis ?
Man måste få drömma ? :)
Förstås. :-) Men vår förmåga att mentalt vistas till så stor del i då och sen är ett av våra stora gissel. Vore himla skönt med en här och nu-hjärna. :-)
AK
AK,
Håller med !
Men, betyder det att vi skall sluta bekymra oss ?
Om t.ex klimatmodeller :)
Tvärtom, vi skulle inte behöva några klimatmodeller. :-) Vår mindre komplexa natur skulle ju inte klara av att skapa miljövidriga samhällen.
Och ja, vi skulle sluta bekymra oss för det som Kanske kan komma att hända. Teaterscenen i våra huvuden är så fylld med orosföreställningar som aldrig går upp för visning. Helt i onödan alltså. Tänk om jag gör bort mig... tänk om jag blir arbetslös...osv... I Ljust och Fräscht säger Henrik Schyffert att han önskar han vore en ko. O jag höll innerligt med. :-)
AK
AK,
Bra svar !!
Jag var visst med på tv nyss. Typ. :-) Den här frågan var nämligen på agendan i kvällens Sommarpratarna och tydligen jobbas det på att vi ska kunna slippa hjärnans påfrestande framtidsteater.
AK
Jätteintressant ! Ska verkligen kolla in.
Känns smickrande att du har mina gamla inlägg åtanke, framför TV;n :)
Haha, är fascinerad av tankens kraft - på gott och på ont - så dylikt prat hänger med en stund. :-)
AK
Spännande, spännande. Bra program, och bra bra programidé, den håller.
Berörd, betänksam, besviken ..
Berörd av alla gripande livsöden.
Betänksam mot Åsa Nilsonnes sätt att förenkla och generalisera. Visst, människan skiljer sig från andra djur genom sitt medvetande, och förmåga att förutse. Det skapar oro, eller t.o.m existentiell ångest, men det har ju samtidigt skapat vår överlevnad. Men det har också försatt oss i en komplex livssituation, som kräver ännu mer förutseende. En ond cirkel, som du var inne på. Klimatfrågan blir ju, återigen, ett talande exempel, vi är tvingade att försöka förstå vad vi ställer till med.
Och i det här sammanhanget, det skulle ju vara närmast ett hån att säga till de andra fyra deltagarna att de inte skulle oroa sig så mycket. När mamma super, eller har fått stroke, när transplantationsenheten inte hör av sig, när kroppen inte längre lyder.
Besviken, att den enda som inte bjöd på sig själv var doktorn.
I början av programmet talade Fridolin kort om arbetslivet, att alla förväntar sig att man skall pressa sig till det yttersta, att det i hans (politiker)kretsar närmast är en svordom att hävda något annat. Det kanske är där skon klämmer, inte hur många timmar vi jobbar (som du varit inne på), utan hur vi jobbar. Om jag går till mig själv, jag har inga problem att jobba mer än full tid i Västervik (där man inte har köp-sälj i vården) men kan känna mig utmattad redan efter några timmar i vårt system.
Och sen den oundvikliga frågan, varför gör vi " på detta viset " ? Jag kan bara ett svar : vi är lurade.
Och sen nästa fråga, vad kan jag göra, i det systemet. Mitt svar , ganska lite.
Och nästa tanke. Varför inte hoppa av, helt och hållet … Roland Paulsen .. medborgarlön ..
Men, som inlägget Innan-och utanför berör, hoppar man av måste man hamna i en ny gemenskap som känns rätt, som känns vedertagen, annars är man förlorad.
Oj vad långt det blev ..
Skicka en kommentar