Translate

Om mig

Mitt foto
Gift med Ewa, pappa till Sofie och Åsa, kirurg på Ersta sjukhus i Stockholm

fredag, april 15, 2016

Träning




jag tränar mig på att inte bry mig så mycket om vad andra tycker
jag tränar mig också på att inte bry mig så mycket om mig själv

när träningen är över 
är jag helt slut

16 kommentarer:

Onkel Olof sa...

Men om du koncentrerar dig på att inte bry dig om dig själv så är det klart det tar energi.
Vore det inte bättre att bara släppa taget. Om du tänker på dig själv så kanske det är att vara du, och det har vi andra ingen rätt att lägga oss i...

ERIC SECHER sa...


konflikten gick tydligen inte fram (:

Anonym sa...

De flesta drivs till tankeverksamhet genom att reagera känslomässigt på något, därmed blir tanken känslostyrd, aldrig rent mental. Varje tankeform härrör från impuls av något mer eller mindre själviskt begär, känsla och fantasi. Sällan kommer tankeformen från verklig intuition.

Tankeform som utgår från själviska begär, känsla, fantasi skapar en tät mur hos individen och blir därmed starkt rotad i egna auran. Desto mer uppmärksamhet dessa tankeformer får desto mer växer de och som följd kan det leda till att individen blir fanatisk inför sina egna idéer och därmed utestänger sig själv från en mer nyanserad bild av verkligheten.

Eftersom tankeformer sprids till andra är det av största vikt att förstå vad det är som skapar tankeformen. Allt för att kunna rikta energin rätt och inte tvinga på andra något som innebär att energin - det som delges - är felriktad. Den som skapar tankeformen är ansvarig för sin skapelse och var och en är ansvarig för det som förs vidare. Därför är formen som byggts individens egen skörd. Detta gäller alla tankar och handlingar, goda som dåliga.

Uppmärksamheten bör riktas på egna personligheten för att bli medveten om egna tankar, känslor och handlingar utgår från själviska motiv. När begären försvinner lättar dimman och då byggs annan tankeform som kan få sitt uttryck.

Christer

ERIC SECHER sa...


Olof,
Förlåt ett snorkigt svar ovan.
Å ena sidan en önskan att var osjälvisk, å andra sidan inte ständigt försöka vara andra till lags. För mig har det blivit en konflikt. Vilket det inte skulle vara med mindre konflikträdsla, med mer självkänsla (!).
Vet inte riktigt vad det är jag ska släppa taget om. Jag är så här, det får duga ?

Christer,
Tycker det är svårt med begreppen.
Upplever att jag har större glädje och nytta av känsla än tanke. Och, framför allt, känns det bra är det sällan/aldrig själviskt.
För mig är känsla och intuition besläktade, kanaler som kommunicerar med mitt omedvetna. Många gånger har det malt i det tysta (inga ord, inga tankar) och plötsligt har beslutet kommit till mig.
Uppmärksamhet mot den egna personligheten, absolut. Tyvärr är nog risken rätt stor att jag sitter fast (i det här jordelivet..) med dålig självkänsla och överdriven konflikträdsla.

Anonym sa...

Eric.

Självkänsla är en sak. Självtillit är något annat. Lita till sig själv innebär att inte sitta fast i rädslor.

Christer

Anonym sa...

Eric.

Läs gärna hela kapitel 22 i boken "Med livet som Insats" skriven av Krister Lind.

ERIC SECHER sa...


Ska bli.

ERIC SECHER sa...


Christer,

Nog är de syskon. Mer självkänsla (att känna sitt värde, oberoende av prestationer och andras uppfattning) ökar tilliten och minskar rädslan.

Är inte säker på att man når dit tack vare "massor av tålamod och målmedvetenhet". Mer dragen till det som återkommer i tidigare kapitel, att lyssna till "hjärtats röst". Och släppa taget, som OO nämner. Minsta bemödande. Uppriktig och intuitiv, som ett barn.

Konkret. För att öka självkänslan och minska rädslan tror jag mer på "miljöbyte" än fåfänga försök att "utforska mig själv". Typ; tankar för dagen 9 april.




Onkel Olof sa...

Jag tänker inte ta upp tråden mer, kom på att den krävde ett väldigt långt svar.
Tror vi kommer tillbaka till frågan, och då ska jag formulera mig på ett bättre sätt...

ERIC SECHER sa...


Olof,
Jag väntar med spänning :)

Anonym sa...

Eric.
Självkännedom handlar om att komma underfund om hur begär och känslor yttrar sig. Deras orsak, deras verkan och hur hen riktar dem.

Utforska sig själv - hur hen själv fungerar - ger svar på varför hen reagerar på visst sätt, varför andra reagerar som de gör etcetera. Den som har självkännedom har goda förutsättningar att förstå varför när "miljöbyte" sker.

Christer

ERIC SECHER sa...


Inget ont om självkännedom. Lätt, i jämförelse med självkänsla och självtillit.

Anonym sa...

Eric.
Om jag tolkar ditt inlägg 19 april, 2016 rätt anser du att självkännedom är lätt i jämförelse med självkänsla och självtillit.

Självkännedom handlar om att "utforska mig själv". Om nu det är lätt blir jag glad och tacksam om du vill förklara för mig vad det är för krafter som verkar i till exempel energifältet där känslorna tar sin form.

Christer

ERIC SECHER sa...


Självkännedom kanske inte behöver handla om att utforska sig själv, utan bara om att faktiskt veta hur man fungerar och reagerar i olika situationer.
Jag vet t.ex (alltför väl) att jag reagerar med starkt obehag i situationer som kräver ledarskap, jag känner också stort obehag av att presentera mig (allra helst sittande..) för okända människor, men har inga problem att uppträda eller hålla tal inför hundratals, osv,osv. Jag vet väl hur jag reagerar i olika situationer (självkännedom), och lever med en kompakt känsla av att inte duga utan att prestera (dålig självkänsla), och upplever påtaglig rädsla i situationer som jag borde vara bekväm med (dålig självtillit).

För att återgå till inlägget, jag har en önskan att bry mig mer om andra än mig själv men samtidigt inte ständigt försöka vara andra till lags, något som tar på krafterna om man inte är tillräckligt tung i botten.

Anonym sa...

Eric.

Tack för ditt svar.
Under en tid har jag följt din blogg från och till och upplever dig som en godhjärtad person som bryr dig om andra. Det är en fin egenskap. Var nöjd med dig själv och inse att du duger!

Christer

ERIC SECHER sa...


Tack Christer !