Vad ska folk säga ?

Å ena sidan, å andra sidan .. ambitionen att låta alla synsätt komma till tals komplicerar tillvaron, hur mycket lättare blir det inte om man håller fast vid en sanning ?
Å ena sidan fortsatt kamp för jämställda villkor mellan män och kvinnor, å andra sidan tacksamhet över det vi uppnått. Å ena sidan mesta möjliga frihet för enskilda, å andra sidan hänsyn och anpassning till andra. Å ena sidan rätten att yttra sig, å andra sidan förbudet att förtala. Å ena sidan straff, å andra sidan förlåtelse.

Eftermiddagens film om hedersmoral -Vad ska folk säga - blev en riktig prövning, som knyter an till senaste veckans inlägg. Kanske bidrar det till att jag ger den 4/5. Det är tempo, det är gastkramande, gripande, upprörande, och fruktansvärt välspelat. Och lämnar mig i ett mindre inferno av ouppklarade ställningstaganden.

Det ligger närmast till hands, med stöd av t.ex Katerina Janouch, att kräva av den pakistanska familjen, som kommit till Norge för att barnen ska få bättre utbildningen, att de lämnar sin hederskultur hemma. Det duger inte att slira på det kravet. - Ni får ta seden dit ni kommer, punkt slut.

Men, som vanligt, kan även det här till synes självklara problematiseras.
1.
Att skicka familjen tillbaks till Pakistan/alternativt aldrig släppa in dom, betyder att vi slipper se och slipper känna ansvar för deras ojämställdhet. Det man inte ser far man inte illa av, det gäller ju även vårt flygande och vår västerländska överkonsumtion, som orsakar skador utom synhåll.
2.
Dom har sin hederskultur, vi har vår. Janouchs direkta anledning att skriva boken om hennes traumatiska 2017 var delvis förlorad inkomst, men framförallt upprättelse för förlorad heder. Och de förlag och bibliotek som stängde dörrarna var rädda om sin. En pakistanier hade inte blivit lika kränkt över ett sådant individuellt misslyckande så länge familjen inte behövde skämmas ?
3.
Den pakistanska familjen försöker inte förstå och ta hänsyn till vår syn på individens rätt att själv bestämma. Men vilka ansträngningar gör vi för att förstå deras mer kollektivistiska synsätt ? Spontant känner vi (förstås) att det finns ingen anledning, dom har helt enkelt fel. Men är det så enkelt ? Är inte den ensamma västerlänningen en rätt sorglig uppenbarelse ?
4.
Vi kan rösta på SD, förbjuda och ta avstånd, med eller utan rasistiska förtecken. Men vi kan också vara toleranta och tillåtande, men samtidigt tydliga och ärliga. Det skulle t.ex betyda att de kuratorer och andra som blir varse vad som sker i den pakistanska familjen talar ur skägget och inte ger sig förrän man etablerat en dialog med familjen om den totala kulturkrock som uppstått.

8 mars
Åsiktsfrihet