Translate

Om mig

Mitt foto
Gift med Ewa, pappa till Sofie och Åsa, kirurg på Ersta sjukhus i Stockholm

lördag, november 19, 2016

Why ?


Blev rekommenderad att titta på nya Konstnärsdrömmen i SVT.
Det har jag gjort. Och det ångrar jag.
Man kan bli ledsen för mindre.

Säg den människa som inte känner pressen att hinna med, att prestera, att jämföras med andra, att duga i andras ögon, kort sagt att tävla. Det finns inte, det fanns kanske igår, men inte idag. I bästa fall så lyckas vi skapa kravlösa andningshål, där det faktiskt räcker med att jag själv är nöjd. För mig har måleri varit ett sådant andningshål, och (kanske) just därför blir jag så förtvivlad över det här programmet.

Varför inte ett program om tio amatörer som hittat sin glädje i att måla, och som får chansen att göra det tillsammans med proffs ? Eller varför inte låta dom samarbeta, och hjälpa varandra ? Eller varför inte utforska om proffsen kan ta intryck av amatörerna ? Eller något annat, som inte är på tema utslagning ?
Så länge vi tror att lycka och välgång kräver egenintresse och konkurrens så förblir det en lönlös programidé. Den dag gemensamt och samarbete blir på modet kanske den håller.

BILD. Kolingsborg,  innan det revs.

3 kommentarer:

Onkel Olof sa...

Håller med. Inte bara för att jag är trött på utslagningsprogram, utan även för att konsten och det kreativa ska vara något annat i livet...

Anonym sa...

Passar mitt inlägg ifrån BSs, här?

Det har varit förödande med Kinas underkastelse under
kärnvapenhotet ifrån USA. Och Putin är ledsen för att journalister
inte vågar tro på vad han säger. Och Sverige är en medmördare
i Libyen. Nu krånglar jag till det igen.
Jorden behöver en Mamma och en Pappa som håller sina våldsbenägna barn
i schack. En auktoritet som skapar en andlig övervåning i människorna
och som själv tar ledningen i den.
Och som är gud och som är ett överlägset förnuft
som uppenbarar sig i värden och som just nu tar ledningen.
Från och med nu så kopplas människornas desperata medvetanden till Helheten.
Som är de Små Helheter som har frigjort sig ifrån marknaden och som är de frön som efter vår civilisations hädanfärd kommer att utgöra Framtiden.

Jag som inte är riktigt klok heter.

Roland Lidén

www.olgamagnusson.se sa...

Så sant! Jag grät bitvis, för jag levde mig in i konstnärerna. dina programförslag tycker jag dock låter fina!

//Olga