Translate

Om mig

Mitt foto
Gift med Ewa, pappa till Sofie och Åsa, kirurg på Ersta sjukhus i Stockholm

fredag, januari 15, 2016

Per Bauhn


Tänkvärd läsning 

Men :
Att kvinnor missgynnas och utnyttjas, skulle det vara en självklar del av stamkulturer ?
Att människor utanför gruppen/klanen/stammen uppfattas som fiender, är det så självklart ?
Lika rätt för alla "stammar", kan det vara lösningen ? (För att inte bagatellisera det faktum att verklig empa-sympa-ti visar vi bara de vi ser i ögonen.)
Naiv igen ?


10 kommentarer:

Onkel Olof sa...

Kanske har vi överlevt lite på vår försiktighet med.
Det skulle förklara en del misstänksamhet...

ERIC SECHER sa...

Jo.
I individsamhället är alla fiender ?

ERIC SECHER sa...

..
därför behövs lagar ?

Onkel Olof sa...

I individsamhället hinner man nog inte alltid fundera på fiender. Man har ju nog av sig själv

ERIC SECHER sa...

Det är sant.

Anonym sa...

Hej Eric! Vad sägs om detta?

"Vad är egentligen det som ofta kallas ”främlingsfientlighet”?
Främlingsfientlighet är ingen mänsklig idé, det är ingen politisk ideologi. Den inneboende uppfattningen om att individer ifrån andra folkgrupper är annorlunda är lika gammal som mänskligheten själv.
Att politiska ledare genom mänsklighetens historia har försökt att antingen underblåsa eller kväva denna inneboende gruppkänsla förändrar inte dess ursprung eller funktion.

Ytterst sett är det som ofta kallas främlingsfientlighet en slags försvarsmekanism för en folkgrupp. Den verkar sammanhållande men också livsnödvändig för gruppens fortbestånd.

Det är lätt att kunna tycka idag att rasism är överspelat i moderna samhällen och politiska idéer som att mångkulturella och mångetniska samhällen är någonting vi kan bestämma oss för att skapa och sedan använda olika integrationsprogram som ett verktyg för att få detta att fungera.

Det är då viktigt att komma ihåg att ”främlingsfientlighet” alltid varit själva den mänskliga mångfaldens förutsättning. Utan denna vilja till eller känsla för åtskillnad och gränsdragningar hade ingen folkgrupp mer än hunnit uppstå innan den skulle blandats ut och förgås igen.

Världens stora huvudgrupper; svarta, vita och asiater och dess alla undergrupper av folkslag uppstod inte över en natt. Det har tagit naturen tiotusentals, om inte miljontals år att berika jorden med den mänskliga mångfald vi har idag. En mänsklig folkgrupps födelse har alltid varit beroende av en avgränsad geografisk plats. För de olika folkgruppernas födelse och dess fortsatta bestånd har alltid "främlingsfientlighet", mer riktigt betecknat ”främlingsskepticism” eller ”främlingsförsiktighet” varit en förutsättning.

Principen eller den mänskliga grundfunktionen är precis densamma som hos individer. Den individ som inte är skeptisk eller försiktig inför något som för individen är okänt eller i alla fall tillräckligt främmande kan i längden inte överleva. Denna instinkt finns i stort sett hos alla levande varelser på jorden och är djupt rotad."

Christer


ERIC SECHER sa...


Christer,

Kan inte låta bli att inleda svaret med att citera Harari, ur boken Sapiens.

" … Detta är nyckeln till förståelsen av vår historia och psykologi. Tills helt nyligen låg Homo stadigt parkerad i mitten av näringskedjan. Under miljontals år jagade människor smådjur och samlade vad de kunde hitta, medan de hela tiden jagades av större rovdjur. Det var först för 400.000 år sedan som flera människoarter regelbundet började jaga större villebråd, och först de senaste 100.000 åren - under Homo sapiens uppgång - som människan tog språnget upp i toppen av näringskedjan.
Det spektakulära språnget från mitten till toppen hade enorma konsekvenser. Andra djur överst i pyramiden, som lejon och hajar, hade under miljontals år mycket långsamt utvecklats i riktning mot den platsen. Därmed kunde ekosystemet utveckla kontroller för att hindra lejon och hajar att ställa till med alltför stor förödelse. När lejonen blev dödligare blev gasellerna snabbare, hyenorna bättre på att samarbeta och noshörningarna ilsknare. Mänskligheten däremot, steg upp till toppen så snabbt att ekosystemet inte hann anpassa sig. Och människorna lyckades inte heller anpassa sig. De flesta rovdjur på planeten är majestätiska uppenbarelser. Miljontals år av herravälde har fyllt dem med självförtroende. I jämförelse framstår sapiens som en diktator i en bananrepublik. Vi, som nyligen var underdogs på savannen, är fulla av farhågor och ängslas över vår ställning, vilket gör oss dubbelt så grymma och farliga. Mycket historiskt elände, från blodiga krig till ekologiska katastrofer, är en följd av detta alltför snabba språng."


Bandet kan inte backas, så vad gör vi i en globaliserad värld med vår kunskap, vårt herravälde, våra farhågor och vår ängslan ?
Min egen förhoppning är att jag som individ, vi som kollektiv, trots allt kan välja. Välja att besinna oss, välja att leva på jordens villkor, välja att inte låta mig/oss skrämmas av det som är annorlunda, välja vilken "varg jag/vi göder". Föra vårt medvetande till ett högre plan kanske någon skulle säga ..

På tåget förra helgen till Linköping satt jag bredvid en arabisk flykting. Spontant kände jag en viss olust och främlingskap. Efter en liten stund ställde han en fråga på dålig engelska, han undrade om tåget passerade Borås där han hade sin kompis. Tog fram min karta i almanackan och kunde visa att Borås låg vid sidan av spåret till Malmö. Efter en del hjälp från konduktören kom vi fram till var han skulle kliva av för att ta en buss till Borås. På den korta stunden hade hela känslan olust och främlingsskap försvunnit och önskade honom allt väl. Hade istället kunnat bejaka min främlings-skepticism och varit undvikande, men valde/tvingade mig att göra annorlunda. Det kändes bra.

"Har vi tagit fan ombord får vi också ro hen iland" skulle kunna vara det korta svaret.



Anonym sa...

Ett annat svar, kan inte vara att vända hen
ryggen och gå åt ett annat håll, som ett busfrö.

Roland

ERIC SECHER sa...

Roland,
Skulle "inte" vara med ?

Anonym sa...

Eric,
Om jag inte vore för gammal så
skulle "inte" vara med.
Men som alla filosofer till slut tvingas göra när
kortleken är sliten och hörnen ramlar av, så får jag
överlämna hela leken som ett testamente till de barn som kan höra.

Roland