Falskt alarm ?

SvD:s nät-upplaga innehöll häromdagen en jätteannons  med rubriken Klimthotet - en missuppfattning ? Bakom frågan ligger klimatskeptiska stockholmsinitiativet, som tydligen har gott om pengar.

Svårt att förstå hur man framhärda i sin skepsis när så många experter verkar överens. Men som vanligt, själv kan jag inte bedöma sakfrågan. Bara fortsätta framhärda i min uppfattning att även om sannolikheten inte är 100 % att människans utsläpp är orsaken till stigande medeltemperatur, eller att konsekvenserna behöver vara helt förödande, så räcker nuvarande farhågor för att vi skall dra i bromsen, och agera som om det vore 100 % säkert.

Nästa vecka tjänstgör jag i Norrköping. Med mig i väskan lägger jag Gösta Petterssons Falskt Alarm - klimatfrågan ur vetenskaplig aspekt (cirka 200 sidor), dvs den bok som skeptikerna vill att vi skall läsa. Så får vi se vad som kommer ut i andra ändan ..

Rena rum

Så länge jag minns har ordning och reda varit på tapeten, många uppslitande diskussioner om varför det är så viktigt har det blivit. Så jag lystrade när P1 sände första avsnittet i en programserie kallad Rena rum. Kände snabbt igen argumenten och meningsskiljaktligheterna. Mest spännande blev det när psykologen kom in på renlighetskrav som rädsla, osäkerhet och maktutövning.

Själv har jag för vana att plocka i ordning och lägga till rätta för att dämpa min oro. Det fungerar ganska bra .. men är förstås ingen bot.

Barnvakt

                               Hammarby sjöstad , torsdag kväll

Besviken

Flyttade idag en båtvagga från Nacka till Södermalm, för det behövdes ett släp som jag hyrde söder om stan. Allt gick bra, tills jag skulle åka hem från söder om stan, i rusningstid. Utan överdrift, en halvtimme kröp jag fram i Årstatunneln, paniken var inte långt borta. Sammanlagt tog det som skulle tagit en kvart med cykel ungefär en timma.
Till saken hör att den där tunneln byggdes för att minska trafikstockningen. Så enfaldigt !

Jag fattar inte. Hur kan så många människor välja att transportera sig på det här sättet, dag ut och dag in ? Är alternativen så avskräckande ?
Jag tycker som Olof, det är hundra gånger bättre när var och en känner och tar ansvar, för sig själv och andra. Men ibland måste man undra om det inte behövs någon auktoritet som säger : NU ÄR DET SÅ HÄR, PUNKT SLUT. Så gjorde man med rökningen på krogen, något som alla nu verkar nöjda med. Men så länge det var tillåtet låg dimmorna täta.
Ska man bli besviken på sig själv eller mänskligheten ?

Flytta bort från storstan ? Den diskussionen är avklarad :)

Släpp taget

Johanna Thydell tänker tankar om sitt läsande, om markeringar i sidan för att kunna gå tillbaks, för att minnas. Studsar till i kokvrån när hon som exempel tar en av mina favoriter. Om att släppa taget.
Något som jag verkligen brottas med för tillfället. Alls inte lätt.

Att inte hålla fast vid det man uppnått 
utan släppa som om det vore en lek.
Som en fiskare som kastar tillbaka i vattnet.
Den som vill behålla skall mista.
Den som kastar bort skall vinna.
Så står det bibeln. Hur ska man kunna lära sig det ? 

Jonas Gardell

TFD

Nytt förhållande

Jag har fått ett nytt förhållande till stora fartyg.
Förut trygga boningar för glada pensionärer, nu lömska monster, beredda att sluka allt i sin väg.
För en vecka sedan hade bilden ovan varit vacker och fridfull. Nu är den bara hotfull.

Hen

Hade tid hos hudläkaren på Sophiahemmet för en svart prick på underläppen. Svarta fläckar ska man ha respekt för har jag lärt mig. En del är fästingar, en del är melanom, andra är bara prickar och fläckar.
Det tar kollegan 4 sekunder att ge mig ett lugnande besked. Resten av tiden ägnar hen åt att berätta om vilka bleka skådespelare hen hört föreläsa om solens skadeverkningar, och vilka världsdelar hen föreläst och jobbat i. Det kostar 350 riksdaler.

Det finns bara en slags hen som gör så ?

Skaparen

Nordanvinden tar i, temperaturen kryper ner mot noll, belysningen från staden är det enda som värmer.
Smyger ut i trädgårslandet och sätter spaden i jorden. Det känns overkligt och bortskämt att stå där i mörkret och plocka potatis, rödbetor och morötter ur jorden.
Jag tackar skaparen, vilket delvis är jag själv :)

Kan

Författarinnan Christina Claesson, som bland mycket annat bor i träd, tänkte tankar för dagen idag.

Hon jämförde oss med råttor och grisar och undrade varför vi gör si eller så. - Därför att vi kan, blev svaret. Och vi smiter från skatten, kör för fort, piratkopierar, utövar makt, släpper atombomber och bor i träd, för att vi kan. Och vi offrar oss och räddar livet på andra, utan att tänka efter, för att vi kan.
Men så undrar hon, var kommer det mänskliga in, det humana, som skiljer oss från råttan. Dvs när vi inte bara gör, eller avstår ifrån, det vi kan. Utan gör det vi vill.
Där tog betraktelsen slut. Hon kunde också lagt till, när vi gör det vi bör.

Kanske är det där skon klämmer. 99 % gör vi för att vi kan, som råttor och grisar, och alltför sällan låter vi viljan och moralen vara med i beslutet ?

Willbur Can

Visdom ?

Har ingen dagstidning för tillfället, TV:n är avstängd och det händer att jag glömmer kolla på nätet. Var på vippen att missa nyheten om registrering av romer.
Men undrar sen om det spelar någon roll, eftersom jag redan " vet " att världen är full av rädsla och girighet.

Brukar beundra äldre människor som är nyfikna till sista andetaget.
Själv håller jag på att resa ett stängsel ?
Visdom ??

I vägen

För det mesta känner man sig rätt liten, men ibland blir det extra uppenbart.

Guppade fram i lugnan ro den sista biten in mot stan, några andra båtar såg jag inte till, den här näst sista helgen i september. Så plötsligt hör jag ett bröölande bakifrån, så starkt att jag hann tänka tanken "det måste vara en drake ". Men det var en Finlandsfärja.
Den kom snabbt rakt emot mig, och gjorde inte minsta tecken till att väja eller sakta in. Girade babord i den svaga vinden, det kändes som jag inte kom ur fläcken. Då kom det ett nytt brölande.
En känsla av total underkastelse, att sitta där ner vid vattnet och titta upp mot kolossen som skoningslöst plöjde rakt fram. Bakom de svarta rutorna på kommandobryggan satt förstås människor av kött och blod, som löser Suduko på kvällarna och oroar sig för sina barn. Som kanske gärna velat både väja och sakta in, om inte båten var så stor, arbetsgivaren så sträng, och världen så omänsklig.

Efter elva

Söndag.
Passerade skolgården i Nacka, nu utan skrikande barn.
Såg då att stängslet runt fotbollsplanen var dekorerat med fantastiska tygkreationer, en för varje klass. Men bara upp till fjärde klass, femte och sjätte-klassarnas stängsel gapade tomma. Det såg sorgligt ut.
Efter elva är det slut på leken, då börjar allvaret ?

I Brunn på Ingarö spelades det fotbollsmatcher på tre planer samtidigt. Alla hade både tjejer och killar i lagen ! På håll såg jag att killlarna gjorde målgester som vara lätta att känna igen från TV. Men höll mig på avstånd, ville för död och pina inte höra vad de sa ..

Sen kom resten av den lilla flottan lyckligen hem till stan.

Det slår mig att glädjen att måla icke föreställande bilder och hålla i roder båda började någon gång i elvaårsåldern. Medan uppfattningarna om manligt och kvinnligt kom lite senare ..

Vilsen (3)

Vaknade flera gånger igår natt av att det kliade vansinnigt mellan andra o tredje tån. I morse var det glömt, men i kväll blev jag påmind igen. Hög tid för undersökning.
Ja visst, där satt den och smaskade i sig, en vilsen fästing som gjort mig sällskap från Roslagen.
När svavlet från tändstickan fått den att ångra sitt angrepp började hen krypa omkring på bordet. Svårt att vara nådig i en sådan situation ..
Med brallorna av hittade jag ytterligare en kompis lite längre upp på benet.

Patient and doctor´s delay - illa, illa. Nu är det bara att hålla tummarna för att just den här rackaren inte bar på Borrelia, eller något annat otrevligt.

Vilsen (2)

Lyssnar på Anders Borg, och en timmas sifferexercis i lördagsintervjun med Saarinen.
Sen radioteater om de som drabbats av arbetslinjen.

Att jag tar så mycket mer intryck av det senare än det förra säger väl mer om mig än om sakernas tillstånd.

Arbetslinjen
Utförsäkrad

Vilsen

Ett kväll, en natt, och en förmiddag i sagolik ( gudomlig)  skärgårdsmiljö, tillsammans med polarna från jobbet.
Tillbaks i stan är det fullt ös kring Medborgarplatsen .. ett demonstrationståg för kulturen, ett upprop för välfärden, tusen och åter tusen ansikten ..

Jag känner mig hemma både här och där.
Eller bara kluven ?

Arga doktorn

Läser i Dagens Medicin om Arga Doktorn Björn Bragée som ställer kollegorna mot väggen på bästa sändningstid.

- Vad har förvånat dig mest ?
- Att vården är så avvisande mot patienter som upplevs som krångliga.
  Och ojämlikheterna över landet.
- Hur kommer tittarna att reagera ?
- Folk kommer att gråta. Så bra är det - när vården gör rätt till slut.

Kan inte motstå att plocka upp det första avsnittet på SVT-play.
Ja, det är bra ! Och jag grät.
Så annorlunda mot konventionella granskningsprogram. Bragée visar hur man kan kombinera hjärta och hjärna, ilska och respekt, spontanitet och envishet. Vilket föredöme, för TV-makare, läkare, politiker, och medmänniskor.

Avsnitt 1, av 6

Diskriminering - ja tack !

Hösten är här, dags att kliva ut i kylan ...

Stannar ofta till vid skolgårdar och fotbollsplaner för att insupa lite av barnens energi. Och tänker för det mesta någonting i stil med "det mesta är sig likt", trots datorer och mobiltelefoner. Nya möjligheter, men samma behov av gemenskap och bekräftelse ?
På väg ut till landet igår stannade jag till vid en skola i Nacka, där mellanstadiebarnen spelade fotboll. Blev glad när jag såg att åtskilliga tjejer hade anslutit. Och inte som statister, utan med samma glöd som killarna. Och så kom kommentaren, från en av grabbarna, som fortfarande ringer i huvudet :
- Men se till och sparka iväg bollen för helvete, kvinna !

Lite senare på kvällen lyssnar jag på Tendens. En ung kurdisk kvinna intervjuas om sitt engagemang i Husby-kravallerna. Hon berättar, bl. a, om hur killar och tjejer ville använda 100.000 kronor för att göra förorten bättre. Grabbarna ville anordna ett fyra dagars läger för femtio personer. Men inte vilka som helst, utan fyrtio tuffa killar och tio snygga tjejer. Hon hade ingen större tilltro till mäns förmåga att göra världen bättre. Hon skulle kunna ha sagt :
- Se till och ta ert ansvar för helvete, grabbjävlar !

Många menar att jämställdhetsarbetet är i hamn. Knappast. Inte när elvaåriga killar 2013 avslöjar attityder som möjligen var på sin plats 1913.

Å andra sidan, from my heart, är det ens något att sträva efter ? Är det inte lika bra att vi grabbar drar oss tillbaka, och låter tjejerna ta över ? Jord-Klotet skulle gilla det. Y-kromoser och Testosteroner var säkert bra när vi skulle försvara oss mot rovdjur, nu passar de bättre när inget står på spel. Typ krocket.

Kökssax enligt Tao

Sedan några veckor har kökssaxen varit försvunnen, jag varit helt övertygad om att den försvann i samband med en sillmiddag i trädgården. Men icke. Jag hade stoppat ner den i kärran, den som otåligt står och väntar på att rycka ut på stan med kaffe och soppa ..

En påminnelse om att man lätt minns fel, blandar ihop och drar förhastade slutsatser.

Och att " minsta bemödande " kan löna sig.

Ett litet hål

Det har nog redan framgått, men jag får höga utslag på lyckobarometern av att lösa små praktiska problem som dyker upp oförhappandes.
Idag påbörjades hemseglingen av min lilla flotta (taxerad till 30.000 Skr). Vattnet låg spegelblankt, så det var motor som gällde. Blev inte helt förvånad när den stannade efter några hundra meter, hen har varit lite ojämn i humöret på senare år, men det brukar gå att blidka med varsamma chokningar. Men inte idag, hur jag än drog i startsnöret. Hade ändå en känsla (var den nu kom ifrån ..) att det skulle ordna sig.
Tog av den tjocka jackan och den svettiga fliströjan, och hissade förseglet, vilket inte var någon särskilt rationell handling, det var ju stiltje. En avledande manöver för att blidka högre makter ?
Återvände till motorn, med nya krafter, och framförallt nya ögon. Nu ser jag en stråle som kommer upp ur bensinslangen, strax framför slang-klämmaren. Då börjar lyckobarometern att röra på sig. Inser att jag hittat felet, men under några minuter (när slang-klämmaren lossas och slangen skärs av) får jag leva i en ovisshet som inte är helt olik den jag kände som barn kvällen före julafton. Låter det knäppt ?

Motorn spann som en katt hela vägen hem. Stackare, hen som fått ta emot så mycket glåpord för sitt opålitliga humör, när den torra slangen i själva verket varit den skyldiga hela tiden ?

Sårbarhet

Nu har jag kommit på hur det ligger till ! :)

1.
Alla människor, i alla tider, är både onda och goda.
Ondskan eller godheten har varken ökat eller minskat.

2.
Olika omständigheter lockar fram onda eller goda sidor, hos alla människor.
Det förhållandet har inte ändrats över tid.

3.
Men. Konsekvenserna av det onda och det goda blir så mycket mer drastiska idag. Några få rykten kan utlösa en finanskris, några få mänskliga knapptryckningar kan utlösa en kärnkraftsolycka,  några få riktigt giriga kan tippa hela klimatet över ända  ?

4.
Alltså. Människan ändrar man inte på. Men konsekvenserna av vår skröplighet blir mindre om vi i första hand verkar och handlar lokalt, inte globalt.


Texten är redigerad den 17/9.

En skiva

Musikmaskinen strejkar, skivan som ligger i går inte att mata ut, hur jag än bankar och slår. Gör nya attacker, men nu ger jag upp. Får finna mig i att inte spela något annat än Paul Simon och Graceland.

Men. Skulle det vara någon katastrof om jag bara hade en (bra) skiva att lyssna till ? Eller bara en bra bok att läsa ? Eller om man bara får ett liv ?

Tre pannkakor

På jobbet finns en mat-automat i källaren, granne med omklädningsrummen. Man trycker på knappar, använder några olika kort och koder och får ut en plastförpackning med äggvita och kalorier.
Häromdagen fick kompisen ut 3 pannkakor för 30 kronor ur maskinen, färdiga att värmas i mikrovågsugnen.

Jag är inte det minsta ekonomiskt lagd , men kunde inte låta bli att räkna på vad motsvarande hemgräddade skulle kosta.
Så jag gick hem och lagade en halv sats, dvs 3 dl mjölk, 1 dl vetemjöl och ett ägg. Av det fick jag ut 7 pannkakor, säg 6, eftersom den första sällan blir särskilt lyckad ;

3 dl mjölk - 3 kr
1 dl mjöl - 1.50 kr
1 ägg - 3 kr
salt och smör - 0,5 kr

Totalt 8 kronor, för 6 pannkakor = 1,30 för en pannkaka.
Att jämföra med 10 kronor.

Men det är förstås inte hela sanningen. Det tar tid att inhandla och laga, och tid är pengar. Osv, osv. Egentligen kanske kollegan gjorde en bra affär, under förutsättning att han använde den intjänade tiden till att tjäna mer pengar än vad han skulle tjänat på att laga pannkakorna själv.
Och så får man inte glömma bort att han skapade arbetstillfällen, och höll hjulen snurrande.

Men det är inte heller hela sanningen. Det kan vara trevligt att handla, och det är väldigt roligt att grädda pannkakor .. blir så glad varje gång man lyckas vända i rätt tid .. och så lyssnar man på P1 samtidigt .. livskvalité är svårt att mäta ..

Halva sanningen är att egna pannkakor smakar bättre.
Den andra halvan är att "omställning" inte smakar så illa.

Omställningens tid

Tre skjortor

Assistenten har klara instruktioner, tre skjortor kan han stryka, inte mer.
Vi hjälps åt att fylla på vatten i strykjärnet. Sen känns det bara fel, helt absurt, att hemtjänsten skall stryka mina föräldrars skjortor, medan jag dricker kaffe. Så Mustafa blir befriad, den här gången.

Plikten och profiten

Atomkraft Nej Tack

Hundratals gånger har jag cyklat vägen mot Älta, utan att bry mig om husen längs med. Inte förrän flaggan med Nej till Atomkraft vajade i vinden igår, då stannade jag till.
Innanför häcken ligger Källtorps ekologiska besöksträdgård, med café och butik.
Vackert, rofyllt, och livgivande. Blev på väldigt gott humör ..

När motionsdjävulen släpper taget skall jag börja titta åt sidorna , och inte ner i asfalten.

Hemsida

Religion för ateister

Antingen är man troende eller ateist, antingen eller.
Har länge haft en känsla av att (vi) ateister "slängt ut barnet med badvattnet". Eller som Karen Armstrong uttryckt det : 
Att avfärda religionen som strunt är obildat.  Det visar stor okunskap. Jag har studerat religion i hela mitt liv. Alla religioner är geniala på sitt sätt, alla har oerhört djup. Och vi blir ödmjuka av djupet i andras tro. Vi kan lära av den.
Så visst blev jag glad när Sofie pekade ut en bok i pocket-shopen på Arlanda med titeln Religion för ateister.
- Den här boken passar dig pappa, den är tillräckligt flummig.

Ja, den passade som hand i handske. återkommer när jag läst färdigt

Varför religion ?

11 september

Mycket förknippas med den här dagen. Nine-eleven, Pinochet, Anna Lind. Men för oss är det framförallt Åsas födelsedag.
Som dagen till ära fick möjlighet att direktsända för Studio Ett, och 10-årsminnet av Anna Lind.
Lilla tjejen har blivit stor ..

Rårörd

Vet inte om jag saknar något matsmältningsenzym i tarmen, men de rårörda lingonen från gårdagens middag  kom ut i samma tillstånd som de intagits. Dessutom var de nästan omöjliga att spola ner.

Vem vill inte vara som ett rårört lingon ? Vacker, oumbärlig, motståndskraftig och envis.

Levande demokrati

Levande demokrati är ett vackert uttryck, men svårt att leva upp till.

Mellan valen brukar de politiska partierna inte precis skämma bort Medborgarplatsen med sin närvaro. Därför blev jag riktigt paff (är det redan 2014 ?) när Vänsterpartiet idag fanns på plats för att diskutera bostäder.

Ett av våra krav för bostadspolitiken är att stoppa hyreshöjningarna i allmännyttan under 2 år.
* Höj inte hyrorna
* Sälj inte ut bostäder
* Bygg billiga hyresrätter
* Rusta upp miljonprogrammet
Det finns inget som säger att hyrorna måste stiga varje år. Stockholms stads bostadsbolag har under lång tid gått med stora vinster. Vinsterna har flyttats till den allmänna kommunkassan och indirekt finansierat alliansens skattesänkningar.
De senaste två åren har mer än 4,5 miljarder kronor tagits ut från bolagen. Kostnaden för att inte höja hyrorna under två år är mycket liten - ungefär 150 miljoner årligen - alltså inte ens 0,5 procent av de belopp som tagits ut de två senaste åren.

Det var rätt länge sedan jag var oense med Vänsterpartiet …*

En medfaren hemlös vinglade fram och greppade mikrofonen, ledamoten i stadsfullmäktige blev förskräckt av det livs levande vittnesbördet och försökte fösa bort honom, men det misslyckades.
- Jag har varit bostadslös i 29 år och vill gärna ha en bostad .. för övrigt önskar jag alla en trevlig dag ! (Applåder.)

Levande demokrati kräver träning ?

* Bortsett från att de likt alla kända partier tror att ekonomisk tillväxt är frälsningen :)

Kökssax

Kökssaxen försvann för några veckor sedan i samband med en sillmiddag vid potatislandet.
Ett oräkneligt antal gånger har jag saknat den. Och inte kan jag (som brukligt) påstå att jag vant mig.
Slutsatsen måste bli att "kökssax" är ett äkta behov.
Och att jag inte behöver skämmas inför Omställningsjuryn om jag köper en ny.

Påminnelse ..

Onkel O skrev en tänkvärd påminnelse, efter att ha köpt ett par lappade och lagade trätofflor på loppis.

Själv blev jag ockås påmind idag, men om den motsatta ytterligheten. En kollega berättade att bemanningsföretaget XX betalar ut 135.000 kronor för en veckas jobb på akuten i Borås. !

Ojämlikhet är inget nytt.
Slit och släng är ett sentida påfund.
Med ojämlikhet och slit och släng är alla förlorare.

Jämlikhetsanden ..

Franskt flyt

Hemkommen från en underbar, och välgörande, cykling mellan Bryssel och Paris.

Det började olycksbådande med att en cykel blev kvar på Arlanda. Men sen gick min skrock i uppfyllelse, nämligen ; en rejäl miss i början borgar för en bra fortsättning.
Solen sken i fyra dagar, bilarna höll sig på avstånd (som bara franska bilar kan), och den första punkan (som Sofie förtjänstfullt lagade) kom i Paris. En resa med perfekt balans mellan planering och tillfälligheter, en massa bra beslut, och en hel del tur. När vi var som allra tröttast kom en traktor och läade i flera kilometer, när vi nästan gett upp hoppet om härbärge för natten snubblade vi över ett litet sagoslott (som bjöd på trerätters lyx till en rimlig kostnad). Och vi råkade hitta en cykelaffär som hade kartonger för hemfärden. På den vägen var det.

Väl hemma satte jag på kranen till badkaret, men glömde av den. Tillbaks i badrummet var det fullt med vatten ända upp till kanten. En droppe till .. Det kändes symboliskt för den här resan. Inte för lite, inte för mycket, men fyllt till bredden.