Translate

Om mig

Mitt foto
Gift med Ewa, pappa till Sofie och Åsa, kirurg på St Görans sjukhus i Stockholm

söndag, maj 27, 2012

Minsta bemödande




Älskar verkligen den här typen av upplevelser :

Har två nycklar till skåpbilen, den ena är sätt - nyckeln - i- dörren - varianten, den andra en fjärrkontroll till ett centrallås. Den moderna varianten fungerar inte längre, så man får vackert gå runt bilen och låsa (upp) en dörr i taget.
På verkstaden, som räddade mig från besiktningen, plockade dom isär, bytte batteri, och skakade sen på huvudet, och bad mig fundera på om det var värt 2000 kronor (!) för en ny.
Den obrukbara nyckeln har legat på matbordet i veckan, idag tog jag ett kort för att berätta hur lätt man vänjer sig vid att låsa (upp) en dörr i taget. När jag sen skall slänga den förbrukade moderniteten råkar jag trycka på mittknappen. Hoppsan, lyste det inte rött ?
Det kändes magiskt när sen jag klev in  i det mörka garaget, tryckte på fjärrkontrollen och de oranga ljusen runt bilen började blinka.
Som sagt, man vänjer sig vid att låsa en dörr i taget. Men sådana här upplevelser får jag inte nog av.
Någon längtan att förklara det inträffade känner jag inte...


1 kommentar:

Onkel Olof sa...

1+1-1....

Förstår vad du menar. har haft en bil med samma typ av nyckel. Den hade en tendens att fungera ett kort tag sedan var det dags för service igen.

Å andra sidan får man uppleva den där känslan många gånger...