Tålamod är ett nyckelord i Afrika. Kommen från en annan kultur är man benägen att kalla det för något annat.
Patienterna som skall komma till kirurgmottagningen på Korlebu samlas i hundratals klockan sju pa morgonen. Där sitter de tålmodigt i den jättelika väntsalen, timma efter timma, några kan få vänta till långt fram på eftermiddagen.
Imorse skulle vi köpa bussbiljetter till Kumasi. En enkel bussbiljett, en enkel resa, två personer, inga konstigheter. Men biljettförsäljerskan var inte nöjd förran vi satt oss ner i väntsalen, för att i lugn och ro invänta att biljetterna blev färdiga. De andra som satt där hade precis samma uppgivna, undergivna, uppsyn som patienterna på Korlebu.
Den sista hälsningen jag fick från en av kollegorna pa Korelbu var
Go slowly, my friend.
Gärna långsamt. Men inte undergivet.
2 kommentarer:
de flesta stockholmare även barn får också sitta tålmodigt på våra akutmottagningar, 10 timmar är inte ovanligt men det kanske du inte känner till märkligt nog.
Det är sant. Afrikanerna gör intryck av att tycka det är OK.
Skicka en kommentar