Nolltolerans

Konkurrens har blivit en hörnpelare i våra liv, lika viktigt som luft och föda. Utan konkurrens stannar världen, livet upphör. Ingen är beredd att röra sig ur fläcken utan tävlan och jämförelse. Lön till alla medborgare utan motkrav (medborgarlön) är en farlig tanke, en slags dödsdom över vår civilisation.
De flesta menar att så har det alltid varit, sen urminnes tider, därav vår (s.k) framgång som art. Andra menar att samarbete och inbördes hjälp har varit vår lycka, något som även Darwin var inne på.

Förhoppningen med konkurrens på skolans område (friskolor och fritt skolval) är att vi skall få bättre skolor. Inte för att det är roligt att lära, utan med det uttalade syftet att Sverige ska klara sig bättre i konkurrensen med den övriga världen. Den övriga världen får sedan konkurrera mot andra världar, får man anta.
Om konkurrensen inte har avsedd effekt, utan friskolorna istället presterar sämre, får man, som moderaterna nu föreslår, införa s.k nolltolerans mot dåliga skolor. Utan att ifrågasätta friskolor och fritt skolval, får man anta. Det skulle vara att häda.

Igår gjorde Andreas och jag sällskap till Blomsterlandet och hjälptes åt att få hem en påse sättpotatis, en rabarber-planta, tre vinbärsbuskar, en hallonbuske och en rosenbuske (Sympathie). Vi grävde och vattnade tillsammans, den potatis som blev över delade vi på för att kanske sätta ner i en hink på balkongen.
Halva trädgårdslandet har vi gett till en granne, och det är faktiskt lika roligt att se hans potatis komma upp ur marken.
Osv.

Snälla, kan vi inte slippa det här ångestskapande konkurrenstänkandet, och istället unna varandra och glädjas åt det vi har.
Det kan uppfattas som en farlig utopi, jag tror det vore en välsignelse.

Nolltolerans - mot konkurrens ?