Ute och cyklar

Har inte lyckats hitta någon förklaring till varifrån uttrycket " att vara ute och cykla " kommer.
För en cykelentusiast känns det förstås både missvisande och kränkande, borde finnas bättre sätt att illustrera misstag. Som t.ex att "vara ute och bila".
Möjligen passar uttrycket in på cyklisten vid Slussen, i morse klockan 04.50.

Tänk att förflytta sig nästan 20 mil på dryga timmen (Norrköping), utan att det allra minsta varit ute och cyklat, utan bara tagit tåget. Känns bra.

                                           Motala ström

Kräsen

Det är en förtrollande kväll, rädisorna växer så det knakar, på skärmen rullar Jan Troell om Torgny Segerstedt. Jag borde vara mer än nöjd.

Mors dag på Hökens gata

Kapitalismens återvändsgränd

Efter att ha sett UR - filmen " Kapitalismens återvändsgränd " (tipsad från lite oväntat håll ..) finns det anledning att lägga ytterligare ett datum på minnet ; den 15 augusti 1971. Dvs den dag guldmyntfoten upphörde (Nixon). Det blir starten på ett världsomspännande pyramidspel ( ponzibedrägeri ) vars fulla konsekvenser vi ännu inte sett, enligt filmmakarna. De spekulerar i att det stora bedrägeriet kanske är att västliga regeringar nu manipulerar för att hålla guldpriset nere, eftersom ett ökat värde på guld skulle hota spekulationsekonomin, och de som tjänar på den.

Ekonomi är inte min bästa gren, men att låtsas skapa något ur ingenting håller inte i längden, det begriper jag. Valutor kan man trycka så många man vill, guld måste framställas och kommer alltid att finnas i en begränsad mängd. Att klippa bandet mellan något som finns i begränsad mängd och våra valutor var ett ödesdigert beslut, fattat av president Watergate för att skydda amerikanska intressen, den 15 augusti 1971.

De tillfrågade ekonomerna ser den förestående kollapsen som en möjlighet att skapa en efterlängtad och rättvis omfördelning av världens resurser, och en hållbar ekonomi.

Dags att köpa en tacka ? Eller åtminstonse några uns ..

Kapitalismens återvändsgränd - Ur

Barncancerfonden

Har svårt att slita ögonen från de här annonserna som sitter på stan.
Blicken fastnar oundvikligen på den där tomma stolen.
Skrämmer mer än de inger hopp ?

Att välja (bort)

Dagens DN är nästan ett temanummer. Om att välja.

1.
Niklas Orrenius, tidigare uppskattad medarbetare på Sydsvenskan (och en av få som verkligen velat förstå främlingsfientlighet ) rapporterar från Rosengård, snart fem år efter oroligheterna kring julen 2008. Tack vare föräldrarinsatser i det akuta skedet och kloka uppföljande åtgärder, som t.ex stadsdelsvärdar, har man skapat ett bättre Rosengård. En av värdarna, Mohammed Jallow, får avsluta med en uppmaning till journalistkåren, som handlar om att välja ; - Skriv inte bara när det brinner !

2.
Den gångna DN -veckan har det varit tema konsumtionssamhället. Medarbetaren Jessica Ritzen har köpstoppat i 8 månader, hon sparar upp till 10.000 i månaden och har inga planer på att återgå till gamla vanor. Idag berättar Fredrik Wass om en nystartad röresle kallad Crop 100. Crop betyder beskära på engelska, och tanken är att man på ett år gör sig av med 100 ägodelar, dvs ungefär en var tredje dag. Själv har han precis börjat, och talar redan om en känsla av befrielse. - När man rensar på utsidan, då rensar det på insidan.

3.
Tidskriften Current Biology rapporterar om nya rön inom intelligensforskningen. Neurologen Duje Tadi  upptäckte av en slump att personer med högt IQ har svårt att urskilja stora bildröreslser. Sambandet i en liten försöksgrupp var så slående att man inte ville tro på resultaten, men med utvidgade tester och större försöksgrupper kunde resultaten bekräftas. Forskarna drar slutsatsen att den intelligente är duktig på att sålla bort oväsentlig information, och därför dålig på att urskilja förändringar i det stora bruset.  Testet kan göras här.

En vanlig definition av intelligens är att snabbt kunna ta in och tolka information. Duje Tadin menar att hans resultat visar att definitionen måste göras om. Enligt honom är intelligens istället hur effektivt hjärnan kan hitta den viktiga informationen och fokusera på den, och strunta i det som är oviktigt.
- Att sålla bort oväsentligheter är en viktig del av intelligensen. I den värld vi lever är det för mycket information hela tiden, och det blir ju bara värre och värre. Men kan du fokusera på det som är mest relevant kommer du att klara dig bra, säger han.

Här kan jag inte bli annat än skeptisk. Inte till resultaten, men till tolkningen. Man utgår ifrån vedertagna intelligenstest och finner ett enklare sätt att mäta det. Men vad är det man mäter ? Hur definieras intelligens ? 

I andra sammanhang talas det om emotionell intelligens (EQ), som lär utmärka t.ex framgångsrika ledare. Det avser inte bara social kompetens, utan kanske framför allt självkännedom och självinsikt.
Vad blir resultatet i Tadins försök om man instället matchar mot människor med högt EQ ?
Tadjin talar om att " klara sig bra ". Dvs att den enskilde individen har större chans att bli framgångsrik i en överinformerad värld om hon är bra på att sålla bort det som är oväsentligt för henne, som individ.   Men för oss som grupp, för människorna på en begränsad planet, är det kanske tvärtom. Att vi blir mer framgångsrika, att det "går bättre för oss", om vi inte värjer för komplexiteten. Intelligent är då den (individ) som klarar det.
En annorlunda tolkning av hans resultat är att de bekräftar misstanken att vår (tids) definition av den intelligenta människan  är en av förklaringarna till att vi har så oändligt svårt att ta ansvar för helheten.

Utan istället låter oss styras av specialister och experter.
Den här texten  är redan för lång, men jag kan inte låta bli ; ett av könen är bättre än det andra på att ta ansvar för helheten. Det är inte det manliga ..

Glass enligt Tao

Vet nog inget bättre än när tillfälligheterna, och minsta bemödandet, åstadkommer små underverk.
Under hela segeldagen hörde vi på håll hur Glassbilen, med sin karakteristiska fanfar, cirklade runt på Värmdölandet. Väl i hamn, sittandes i solen hade det smakat gott med en glass. Vad händer, jo Glassbilen rullar fram på den lilla stigen framför stugan !
Den lakritspucken smakade något alldeles extra.

Missvisning

Det gäller att veta varifrån vinden blåser. Sen väljer man att segla med eller emot ..
Vi valde i år att inte sätta på vindvisaren på masttoppen, klart man vet varifrån det blåser. Men just idag var vindarna oberäkneliga, och vi saknade visaren. Sofie tog fram den, och höll upp den i luften, och vi skrattade gott, det var fullständigt missvisande.
Det går väl an när man förstår att källorna är opålitliga, men hur ofta blir man inte lurad ?
Det här är väl bara ett i högen av alla exempel.

Why ?

Har fått frågor som utgår ifrån att jag försvarar bråkstakarna i Husby.
Nej, verkligen inte.
Försvarar hellre viljan och nyfikenheten att förstå varför.
Vilket inte är så lätt som det låter.
Alla har sina favoritförklaringar.

We are because we belong (Desmond Tutu)

Slumpen är ingen tillfällighet, som Jan Cederquist skrivit så vackert om.

Efter att ha satt punkt för inlägget om individens oberoende, kopplar jag av med en hyrfilm. Har ingen susning vad den handlar om. Det visar sig vara en total dementi av tron på - individens oberoende.

Den framgångsrike regissören Tom Shadyac råkar ut för en allvarlig olycka som gör honom djupt deprimerad. Han repar sig, och börjar ifrågasätta sitt tidigare leverne, med pengar, gigantiska villor och privatflyg. Och ger sig ut för att träffa vetenskapsmän, författare, tänkare som vågar ifrågasätta vår nuvarande tro på - individens oberoende. Han får en riklig fångst. Tillsammans med bland andra Desmond Tutu, Thom Harmann, Howard Zinn, Lynn McTaggart, Coleman Bark, Noam Chomsky.
En underbar dokumentär, om vår inneboende vilja och förmåga att samarbeta och bry oss om varandra, som jag varmt vill rekommendera. Fastnade speciellt för den, glömt vem, som lyfte fram att Darwin sorgligt nog bara blivit ihågkommen för sitt arbete om den starkes överlevnad (1859), och inte lika mycket för det som handlade om medkänsla och samarbete (1871). Den generösa människan.

Filmen vänder sig till (alla) oss som tror att det jag gör inte spelar roll, för någon annan än mig själv.
Det är inte sant.

             Det finns bara ett sätt att äta en elefant. En bit i taget (Tutu)

Stå upp

Att stå för sina åsikter, utan att snegla (för mycket) åt vad andra tycker, det betraktas som en dygd.
Att  göra bra ifrån sig, att göra sitt allra bästa, utan att snegla (för mycket) åt ersättningen, det betraktas också som en dygd, om än mer avlägsen.
Att inte snegla, att inte ha ett ständigt behov av bekräftelse - gäller det bara individer ? Nina Björk menar, i en klockren radiokrönika från i söndags, att det borde gälla även politiska partier. Att de står för sina ideologier, och faktiskt är beredda att förlora röster om innehållet för tillfället inte lockar väljarna.
Nina Björk - 37.25 minuter in - Birger Schlaug tipsade

Förresten, är det individerna som gör samhället, eller är det samhället som präglar individerna ? En fråga som plötsligt får ny aktualitet (den ligger hela tiden och pyr ..) när statsministern uttalar sig om oroligheterna i Husby. I den första kommentaren jag lyssnar till verkar politikerna och samhället inte ha något ansvar alls, i en annan räknar han upp en mängd politiska insatser som skall lösa problemet. Kallt, entonigt, maskinmässigt, som om det gällde pengar eller budget, och inte mänsklig frustration. Jag kanske är överkänslig, men den mannen skrämmer mig.
Men han skall hedras för sin konsekventa övertygelse, att individens oberoende går före allt ( hur oändligt beroende av varandra vi än blir ..).

My mother is working here !

Svajigt (2)

Nog spratt jag till på färjan, över Skanskas reklam för boende i Hammarby sjöstad. Ner till vänster i bild guppar en ensam segelbåt på svaj. Min Soling, från förra våren !
Falsk marknadsföring kan man säga. Eller har Skanska sällat sig till oss civilt olydiga ?
Svajigt - 2012

Ytlighet

I morgon är jag tisdagsansvarig. Inte så att jag ansvarar för hela tisdagen, men väl för underhållningen på vårt sektionsmöte.
Så nu plöjer jag artiklar, utan att riktigt fastna för någon. Det blir väl som vanligt, jag skummar på ytan, om lite av varje.
Dags att gå på djupet ?

What´s the problem ?

Å ena sidan skall man vara ärlig, å andra sidan inte ständigt leta fel…

Alla är på gott humör, vi har trevligt, och vi ser på stora vackra bilder av Jens Assur på Liljevalchs.
Utställningen vill visa det Afrika som inte är AIDS, svält och väpnade konflikter, ett Afrika som toppar alla tillväxtlistor, ett Afrika som hoppas, tror och kan. Väl hemma infinner sig en annan känsla.
Känslan att afrikanerna skall pådyvlas vår materialism och ensamhet. Inte en enda bild (?) av all den glädje och gemenskap som kontinenten kryllar av, utan städer fotograferade på håll, marknader sedda från ovan (vilken omsättning har de per dag ?), allvarsamma människor som tittar bort från varandra, eller ner på klockan, eller bara ensamma. Avståndskänslan är så stark att jag till sist undrar om Assur, som den konsumtionskritiker han är, egentligen har en annan avsikt än den han talar om ?
Alla bilder är lika stora, lika skarpa, lika vackra, komplexiteten och konflikterna blir osynliga. Kina är Afrikas nya kolonialmakt, Assur visar en bild av en kinesisk arbetsledare som kisar bakom ett mätinstrument, vem kan ana en ockupationsmakt bakom den linsen ?

Wisdom of Asia - 18 May

                         Through courage we don´t reduce our fear,
                         we go beyond it.

Så

Att så ett frö. Vad kan låta mer hoppingivande ?
Efter två år med bara potatis var det premiär för frösådd. Vi tyckte det kändes konstigt med de små, små fröna i handflatan, kunde det verkligen bli vad som stod på påsen av det här lilla ?
Vi får väl se. Från andra världar vet jag att ett litet ord kan göra himmelsk skillnad, så varför inte ?

Fri sikt

Kvinnor och barn är ofta skymda av män, så även på cykel. Barnet i barnstolen och kvinnan på baksadeln ser ofta bara ryggen av pappan eller maken.
Men på Hammarby Allé häromdagen cyklade jag jäms med ett udda ekipage, där båda makarna hade fri sikt. För mig, som är mitt uppe i Maria Sveland, blev det vackert och symboliskt.

Även barnen flyttar fram sina positioner, har jag sett på stan. Heja, heja !

Här kan den jämställda cykeln köpas

Rädsla

Vet inte vilket ord som passar bäst på Maria Svelands redogörelse, i boken Hatet, för hur det gick till när SVT gjorde TV-dokumentären "Könskriget" 2005. Tveklöst smutskastatade man på ett utstuderat sätt en verksamhet som ytterst syftar till att hjälpa och skydda kvinnor som oförskyllt drabbas av manligt våld. Det är sorgligt hur hatet så lätt, och framförallt okritiskt, kunde vändas mot dessa kvinnor, och till slut feminism och jämlikhetsträvanden överlag. Samtidigt avslöjar reaktionen en stor manlig rädsla. Sorgligt, sorgligt.

Varsamhet

Meaningless words, reasonable word..
Som sjukvårdare, och kanske framförallt som läkare, bör man välja sin ord med omsorg. För samtidigt som mycket information inte tas upp, så fastnar vissa ord för gott.
Nyligen träffade jag en ung manlig patient vars mamma jag opererade för flera år sedan. Nästan det första han sa var att vi har "sköra vävnader" i vår släkt. Tydligen var det ett uttryck jag använt, för att förklara de komplikationer som uppstått. Två ord, sagda utan vare sig täckning, om - eller eftertanke, hade tydligen satt djupa spår.
Det gäller säkert i allt mellanmänskligt. Att vara varsam med ord som skrämmer, eller sårar.

Wisdom of Asia - 14 May

                            Greater than a thousand meaningless words
                             is a singel reasonable word
                             that brings calm to those who are listening

Sorgligt, sorgligt

Det har blivit nästan skamligt att kalla sig feminist. Annorlunda var det för tio år sedan. Har länge undrat vad det var som hände, hur hamnade uttrycket för ökad jämställdhet i skamvrån ?

Igår besökte jag Feministiskt Forum på ABF, och fick en tänkbar hint, från 2005. Det året gjorde Dokument Inifrån nämligen två mycket uppmärksammade  timslånga program kallade " Könskriget ". I skottgluggen stod kvinnojourernas riksförbund och förre jämställdhetsministern Margareta Winberg. Maria Sveland menar bestämt att det här var startskottet för senare års antifeminism.
Till saken hör att programmen fälldes och klandrades av Granskningsnämden respektive Pressombudsmannen (wikipedia), men det spelade nog mindre roll för den fortsatta utvecklingen.
Efter att nu ha sett de båda avsnitten (på u-tube) är det svårt att inte få en negativ bild av feminism. Sorgligt, sorgligt. För i sak är det väl ganska enkelt ?
- Trots många framsteg råder fortfarande en könskampsordning i samhället.
- En ordning där alla i förlängningen är förlorare. Jämför Jämlikhetsanden.
- Denna ordning bekämpas inte med krig och hat, utan med samtal och respekt.

Behov av kontroll ?

När någonting går fel brukar vi kräva bättre rutiner, fler regler och utökad rapportering. Det var t.ex den självklara reaktionen efter den tragiska händelsen med den bortglömda 2 - åringen. Alternativet, som verkligen inte låter politiskt korrekt, är att vi alla, hela tiden, kan bli bättre på att vara närvarande och uppmärksamma. Kanske var det flera personer som, i andra tankar, passerade den parkerade bilen ?

Skolan och sjukvården dignar under krav på rapportering och kontroll, så till den grad att själva kärnverksamheterna blivit lidande. I ett TV-inslag om skolan häromdagen gjordes en jämförelse med Finland. En av alla skillnaderna som framkom var just mindre kontrollbehov, av t.ex lärarna. Eller som det så vackert uttrycktes; - Vi har ingen anledning att tro att lärarna inte gör sitt bästa. (!)

En som, inte olikt Maceij Zaremba, rör om i sjukvårdsgrytan är den amerikanska patientsäkerhetsprofessorn Richard Cook, som sedan något år är knuten till svenska kungliga tekniska högskolan (KTH). Bl.a har han initierat en stoppa-rapporterings-kampanj.

Det finns 70.000 rapporter i systemet idag. Hur många behövs ? 100.000 ? Kom igen. Ingenting kommer att hända om det blir 100.000 rapporter. Rapportering är en charad ! Den ger bara ett falskt intryck av att man gör framsteg. Så sluta rapportera !

Det går inte att kontrollera fram säkerhet. Det är en gammal idé från förra århundradet.
Säkerhet handlar om folks förmåga att under press förstå var man befinner sig i förhållande till olycksgränsen. Varför har vi inte olyckor jämt och ständigt ? Svaret är : Vi skapar oss ett utrymme för fel, en felmarginal som vi inte kan passera. Vad är utrymmet gjort av ? Det är gjort av våra professionella bedömningar, våra överenskommelser med varandra.

Det finns hopp ? Från utlandet ..

Sluta rapportera - Sjukhusläkartidningen

Plötsligt, i hissen på väg ut, slår det mig att jag inte sa ett ord i föregående inlägg om mamman till den omkomna tvåringen. Hennes sorg är förstås lika stor.
Det är ovidkommande och ointressant, men vill ändå "be om ursäkt". Kan bara skylla på att jag så starkt identifierade mig med pappan och hans skuldkänslor.

Intelligens

Skrev häromdagen om konsekvenser av att bli berörd, och om hur likgiltig man förblir när känslan och inlevelsen inte kopplas på.
Hörde igår om den tvååriga pojken som dog när han av misstag lämnades kvar i bilen utanför daghemmet. Det blir omedelbart fullt utslag på inlevelseskalan, samtidigt som jag håller distans till uppgifter om husras, bussbränder, och t.o.m kidnappningen i Ohio.
När jag idag läser detaljerna i tidningen kommer tårarna. Tänker förstås på vad den lilla pojken genomlidit, men den största ångesten och fasan tror jag handlar om tanken på hur pappan mår. Går det att tänka sig något mer fasansfullt än att ha övergivit ett älskat barn ?

I förlängningen kan man undra om vi människor någonsin kommer att vara mogna en värld större en den egna flocken. Inte förrän evolutionen har sett till att vi begåvas med lika delar emotionell och intellektuell intelligens, med lika delar uppfinningssrikedom och förmåga till solidaritet ? Eller handlar det istället om en förmåga vi egentligen har, men som några hundra år av industrialisering lyckats undertrycka ?

Människan är ett emotionsdrivet djur som fått förnuftet som en tveeggad bonus. Förnuftet sitter ytterst som en liten mössa. Den lilla mössan har fått storhetsvansinne. (Åsa Nilsonne)

Nya vanor !
DN - Eslöv


Mer Åsa Nilsonne och ett näraliggande ämne : 
Tolerans i P1
Södra teatern 20 maj kl 19.00, fri entré.

Sådan herre sådan hund

Med yttre attribut berättar man för andra vem man är. Och omvänt, andra bildar sig en uppfattning om mig utifrån mina yttre attribut. Ett sätt att kommunicera, ett sätt att skapa sig identitet och grupptillhörighet. Kläder är förstås det bästa exemplet, men även klockor, smycken, bilar och boende talar sitt tydliga språk. Jag börjar tro att även båtar hör dit.
På varvet låg alla slags båtar, nya och gamla, dyra och billiga, välskötta och vanvårdade, vanliga och udda, om vartannat. Vi var helt överens om favoriten - en liten öppen snipa, något vanvårdad, med massor av charm. Det slog mig att ägaren också var en favorit - öppen, hjälpsam och något underfundig.

Lika barn leka bäst ?

Det man inte har i huvudet ..

Med oro följer förvirring ?
Efter den lyckade seglatsen cyklade vi hem imorse. Väl hemma kunde jag konstatera att husnycklarna blivit kvar i båten. Så det blev 3 gånger 3 mil. Nyttigt för benen, men nedslående för självaktningen ?

Oro IV

Bävans år 2013 behåller sitt grepp om den orolige. Praktiska göromål brukar jag ta med ro, men inte i år.
I månader har jag fasat för hur den nyinköpta segelbåten skall ta sig helskinnad under Danvikstullsbron, som inte går att öppna i sommar p.g.a reparationer.
Efter en smått kaotisk påmastning i lördags var  det så dags igår morse. Jag tvekade och velade in i det sista, Sofie fick ta över ansvaret. Vi smög fram i snigelfart, vi till och med drog båten i två tampar från land. Då uppenbarade sig en ängel uppe på bron, som mycket lättare kunde avgöra om vi gick fria. Han gav klartecken, och vi gled oskadda, och lättade, ut i saltsjön.
Resten av dagen bjöd på fantastisk segling, med en underbar båt. Tack Sofie !
Nu får jag försöka återta mitt lugn. Även om det är mycket kvar på 2013.

Fri skola

Sverige är, förutom Chile, det enda land i världen som tillåter vinstdrivande skolor med skattepengar. Berättar nio miljöpartister (Brännpunkt - SvD), som vill att vi sällar oss till majoriteteten av länder.
Lätt att instämma.Vinstdrivande skolor ökar byråkratin (för att kontrollera kvalité), minskar lärartätheten och dränerar den offentliga skolan på resurser. Vad återstår, kan man undra. Den beramade valfriheten ?
Nog är det fascinerande, man får nästan nypa sig i skinnet, att vi som (nästan) enda land kört in på det här blindspåret. Eller kanske snarare, vad är det som får andra marknadsliberala länder att avstå ?
Vet inte.
Vet bara att vi är längst upp till höger ..

Längtan

Artikeln om rumänen Marius är den mest delade och rekommenderade på DN.se.
Är det toppen av ett isberg ? Hyggliga homo sapiens som till vardags tvingas bejaka sina sämsta sidor tar tillfället i akt  att bekänna färg ?

Det mänskliga rymmer alla ytterligheter, hela skalan från ont till gott. Till skillnad från andra djur så gör vi medvetna val ? Val som ofta(st) handlar om du och jag, eller bara jag, om samarbete eller konflikt, om generositet eller girighet. Det finns gott om vittnesbörd att den som ena stunden verkar  kärleksfull i nästa ögonblick är den som dödar. De tvära kasten är svåra att förstå, jag märker själv att ytterligheterna hela tiden står till buds, belöningar och bestraffningar som avgör hur man väljer.
När så många fastnar för artikeln om Marius är det rimligen ett uttryck för att våra generösa sidor inte får det utrymme det längtar efter.

Vår i Tanto

                                          Gatukonst kring Årstabron

Nya vanor !

Infann sig en känsla av osäkerhet efter inlägget om de rumänska tiggarna,  Nya vanor ?.  Hörde för mitt inre främmande röster som försökte tala mig till rätta. - Kom ner på jorden, var inte så naiv !

Idag är det verkligheten som styr, båtarna skall sjösättas och naiva förhoppningar bör lämnas hemma. Två pressade apelsiner, tjocka skivor rågbröd och starkt kaffe gör sitt. Men bäst av allt, en underbar tiggar-rapport. DN berättar att många reagerat starkt på reportaget om rumänske Marius, som under två år samlat burkar och levt i tält, och erbjudit honom allt från privata språkkurser, avancerad camping-utrustning, inneboende och t.o.m fast anställning. Marius skall ha nappat på ett erbjudande norröver, flytten går i mitten av maj. Fantastiskt !
Utanför fönstret går solen i moln, men inombords känner jag mig väldigt stärkt, och inte alls naiv.

Om förnuftet fick råda, då skulle en miljard fattiga knappast vara möjligt.
Det handlar om att bli berörd, då kan vad som helst hända, ont som gott.

Oro III

Någonstans i vårt jag finns en vila i det tidlösa
Någon annanstans finns en oro i tiden
Den lycklige har mer av det förra
Den olyckliga mer av det senare

Har svårt att släppa de där raderna av Ragnar Sandberg. Tredje gången här på bloggen ?

Att byta jobb, skilja sig, eller  knapra anti-depressiva, ökar det chansen " att vila i det tidlösa " ?
Skulle inte tro det.
Det krävs mer ..
Något annat ..