Släpp taget

Timern till kaffebryggaren knastrade betänkligt imorse, till slut slocknde den helt.
Kaffe kan man ju inte avvara utan vidare. Så kaffebryggaren flyttas över till andra sidan av köket, där det finns en hederlig kontakt, utan timer.
- Vad luftigt det blev på diskbänken !
- Vad bryggaren gör sig bra på stenskivan !
Poängen är glasklar, och klockrent taositisk. Tro på tillfälligheterna.

Här följer några rader på samma tema, från den taoistiska källan.

En gammal man levde tillsammans med sin son i en övergiven fästning högst uppe på en kulle. Deras enda värdefulla ägodel var en häst. En dag sprang hästen bort. Grannarna kom för att visa sin medkänsla.
"Det var verkligen olyckligt" sa de.
" Hur vet ni det?" sa den gamle mannen .

Nästa dag återvände hästen, och den hade med sig flera vildhästar. Den gamle mannen och hans son stängde in dem bakom porten. Grannarna skyndade över.
"Det var verkligen tursamt" sa de.
"Hur vet ni det?" frågade den gamle mannen.

Nästa dag försökte sonen rida en av vildhästarna, föll av och bröt benet. Grannarna kom över så fort de hörde nyheten.
"Det var verkligen otur" sa de.
"Hur vet ni det?" undrade den gamle mannen.

Dagen efter kom armén förbi och tvingade alla byns unga män att bli soldater, för att kämpa i ett krig långt borta mot de nordliga barbarerna. Många av dem skulle aldrig komma att återvända. Men sonen kunde inte följa med, eftersom han hade brutit benet.


Det är nog så man skall tänka i Afrika.
Släpp taget.