Sankt Bernhard

Det är tid för upplysning, och eftertanke. Inte bara det här om global uppvärmning, utan också på ett personligt plan.

Igår hade vi besök av våra gamla grannar S och M. Som så ofta, delade vi upp oss efter middagen. Tjejerna från Venus fördjupade sig i vardagsbekymmer och grabbarna från Mars ventilerade sina pågående projekt. S är rätt ointresserad av sport och bedrifter, men en baddare på ledarskap och psykologiska gruppmekanismer. När han fick höra om mina afrikaplaner klack det till.
- Har du hört talas om FIRO ? Fundemental interpersonal relations orientation.
Gick bort till datorn och gogglade ett varv. Men det var överflödigt. Det här kunde S på sina fem fingrar.
Psykologen Will Schutz studerade under Koreakriget varför olika grupper, med liknande utbildningsnivå och med samma uppgift framför sig, presterade så olika. Bl. a fann han att gruppens liv genomgick tre faser. En tillhörande fas, där man vill känna sig betydelsefull, en rollsökningsfas, där man vill känna sig kompetent, och en samhörighetsfas, där man vill känna sig omtyckt. Medlemmarna, som skall igenom dessa faser, kan grovt sett vara antingen eftertänksamma typer, kritiska uggletyper, rakt-på-sak-tigertyper, eller ha-det-bra-sanktbernhardstyper. Alla med olika självbilder.
Man kan intuitivt förstå att 1+1+1 kan bli både 2, 3 och 4, beroende på gruppens sammansättning.

Vad kan inte hända under fyra månader i gassande sol ? Långsamt blir jag varse, att mitt projekt inte i första hand är en fysisk utmaning, utan snarare en mental. Vilket nyligen bekräftades per telefon av danske Kim, som lämnade alla andra bakom sig i 2005 års upplaga av Tour d afrique. Folk bar sig väldigt märkligt åt efter ett tag !

Jag vill gärna vara som en Sankt Bernhard. Men som enda doktor (??) kanske det är en annan roll som väntar?
Betydelsefull, kompetent, och omtyckt ?