GULD

Nu har ´alla´ på jobbet provsmakat min Kalles GULD. Och ´alla´ tycker att det är väldigt stor skillnad jämfört med originalet. Forskaren i mig skulle vilja testa, ´dubbelt-blint´, om det är kaviaren eller tuben som gör skillnaden. Människan är ju, som bekant, väldigt lättpåverkad.

Återkommer.

Café 91

Sedan Café Munken stängde irrar jag runt på jakt efter nytt morgonfik. Imorse blev det Café 91 på Folkungagatan, där ägaren lägger ut ett exemplar av DN på disken. Jag var först på plats och såg fram emot en lässtund. Bakom mig kom B, som sträckte sig fram och la beslag på förstadelen. Strax efter kom C, som sträckte sig efter kulturdelen. Kvar blev stockholmsdelen. Då gällde det att snabbt bestämma sig,`vilken varg jag skulle mata´, den förlåtande eller den hämndlystna ?

Tog min kaffekopp och satte mig ute på gatan och njöt av morgonljuset, utan tidning. Den varg jag helst av allt vill mata hade fått sitt.

En gammal 
indianhövding sitter 
och pratar med sin sonson. 
Han sörjer en tragedi som inträffat i familjen.

Jag känner att jag har två vargar 
som kämpar mot varandra i mitt  hjärta. 
En av dom är våldsam, hatisk och hämndlysten. 
Den andra är kärleksfull, förlåtande och medkännande.

-  Vilken varg kommer att vinna, farfar ? 
-  Den jag matar.

en gång till

there is never something like ´the end´

How to live on earth

Min kompis två trappor ner i huset skickade ett tal av indianhövdingen Floyd ´Red Crow´ Westerman ( Dansa med vargar).
Han kanske har rätt, hövdingen, det är det andliga som räknas.
Det vore trösterikt.
Har slagit mig på senare tid att nära och kära som inte längre är med oss rent fysiskt ändå är så levande. Man minns, vet hur de skulle reagerat, det går bra att ställa frågor, vi fortsätter faktiskt att leva tillsammans.

In a sense America is dying, from within.

Because they have forgot the instruction how to live on earth.

Everyhthing is coming to a point where prophecy and mans inability to live on earth in a spiritual way will come to a crossroad of big problems.

As  hopiepeople believe, it is our belief, that if you are not spiritual connected to the earth and understand the spiritual reality how to live on earth it´s likely you will not make it.

Everything is spiritual, everything has a spirit. Everyhing is brought here by The Creator, the one Creator. Some people call him God, some people call him Buddha, some people call him Allah, some people call him something else. We call him Konkachila, grandfather.

We are here on earth only a few winters, then we go to the spirit world.

The spirit world is more real than most of us believe.

The spirit world is everything.

You should learn how to plant something, that´s the first connection.

You should treat all thing as spiritual, realize that we are all one family.

There is never something like the end. Like life, there is no end of life.

Red Crow

Världsklass

Kan det bli mer förkastligt, mer provocerande, mer smaklöst ?

Jag skulle hellre uppleva fattigdom i världsklass.

Skattechock

Frihet, jämlikhet och broderskap. Det är (som sagt) inte lätt att få med alla tre.

Den som står till vänster vill betona jämlikhet och broderskap, den som står till höger framhåller frihet. Med vänster menas att kollektivet går före individen, höger förknippas med  individens rätt.
Det klingar falskt om vänstern framhåller individens frihet.
Att alla vinner på individens frihet, som högern menar, låter lika illa.


Lennart Fernström, ansvarig för tidningen Syre, är en av få som försöker bryta med de där stereotyperna. Det framgår varje gång han tar till orda, så även i veckans ledare.

Det ideologiska motståndet mot att skapa frihet genom att flytta resurser till de som har det sämst är dock stort. Liberaler ser det som kommunism att dela pengar villkorslöst till dem som har minst. Socialisterna å sin sida ser idén att sänka skatter (på arbete) och minska staten som nyliberalism. Därför sitter vi kvar i ett system där allt fler faller igenom och folks frihet kraftigt begränsas.

Syre

Klockan fem

Läste i den senaste självhjälps-boken att man skall gå upp klockan fem.
Så nu gör jag det.

I morse hade jag ingen anledning att ångra det.

släpp taget

en lugn jour,

framför mig ligger färska tidningar och bra böcker, går ut i köket och fyller på kallt kaffe i kåsan, tar fram några tavlor som står under skrivbordet, kollar facebook, ringer hem, ringer pappa, skriver sms till USA, många tankar, kommer inte till ro, tar en klunk kaffe,

besluten skulle komma till mig,
var det inte så ?

Betraktelse

Och världen har ännu inte sjunkit ner i glömska,
ännu lyfter vi en glittrande fisk ur vattnet
och håller den sprittande kroppen i handen,
och försöker minnas.
Men vi minns ingenting,
vi saknar det för alltid försvunna,
vi berörs,
men vi vet inte varför,
vi har stenat våra förnimmelser


Lugnt och stilla vaknar vi
och går ut i en värld som rämnar,
och vi reagerar inte
Vi uppträder helt korrekt,
som om allt var som det skulle,
som det skulle kunna ha varit
om vi hade väjt i tid.


Vi utrotar lugnt det vi skulle förvalta,
och det finns inget vi kan skylla på,
den tiden är förbi.
Vi förvandlar vår värld
till en avbild av det vi fruktade,
vi blir det som en gång skrämde oss,
det är märkligt.


Vi kan inte längre fly,
vårt öde ligger redan bakom oss,
djupt förborgat i vårt ursprung.
Och vi vägrar att vänta,
eller lyssna,
vår nonchalans är ofattbar.
Vi glömmer,
vi glömmer det vi mest borde minnas.


Ännu driver vi avgrunden framför oss,
och dansar våra dömda roller,
som om pjäsen inte handlade om oss.
Ändå vet vi att vår tid är utmätt.


Och solen skall falla genom trädens löv,
och vattnet skall stillna,
och vinden dö.
Vi skall sitta i skuggan av en växande skuld,
och se barnen formulera vår skam,.
och det skall bli skymning


Vi är en del av jorden,
och den är en del av oss,
allt hör ihop.
Jorden tillhör inte människan,
allting är sammanlänkat,
som blodsbanden inom en familj.
Människan vävde inte livets väv,
hon är blott en tråd i den,
vadheltst hon gör mot väven
gör hon mot sig själv.




Betraktelse (1994)
Kortfilm, skriven, uppläst och regisserad av  Gunnel Lindblom, 
Keve Hjelm, som tyst illustrerar texten, spelar den ensamme bonden.
Som odlar sin potatis.

Sanning

Det har länge hållits för en "sanning" av kapitalägare, ekonomer och politiker, att den ekonomiska ojämlikheten är en nödvändig drivkraft för den ekonomiska tillväxten för att öka levnadsstandarden för det stora flertalet. I likhet med andra stora "sanningar" finns det inga evidenta belägg för att detta påstående är riktigt. Det är en politisk och ekonomisk åsikt, som vem som helst får ha, men det är inget faktum. I skenet av de senaste årens samhällsvetenskap framstår "sanningen" som en offentlig lögn.

Håll i mig

Pension

Någon utredare har föreslagit att pensionsåldern skall höjas till 69 år.
Det låter som ett dåligt förslag.

Munken

Det kändes snopet när jag, som så många gånger förr, stannade till efter cykelturen vid Café Munken (Renstiernas gata) och läste på dörren att de slagit igen. Efter 25 års bakande.
Många mysiga morgnar hann det bli, ibland i pappas sällskap. Hade gärna tackat  Jan och hans fru och sagt adjö ordentligt.

PS
Jan var lite misstänksam mot söderborna, och tyckte inte jag skulle ha min fina cykel ute på gatan ..

Solidaritet

Det har i litteraturen och i artiklar, i Social Europe, World Economic Forum och på andra ställen under de senaste åren framkommit en rad tänkvärda idéer om vad som behöver implementeras på kort och på lång sikt för att transformationen (från exkluderande ekonomisk tillväxt till inkluderande ekonomisk och social tillväxt) ska bli verklighet. Exempelvis;
Basinkomst, minimilöner, harmonisering av kapital-inkomst och bolagasskatter, ett golv för välfärdssystemets andel av BNP, ett tak för ojämlikheten, effektivt förhindrande av skatteflykt, förflyttning av makten till Europaparlamentet, införande och mätning av social tillväxt. 

Men den mest grundläggande sociala och kulturella förändringen och transformationen handlar om något annat och är den övergripande förutsättningen för andra sociala förändringar: återupprättandet av den gränsöverskridande solidariska tanketraditionen. I avsaknad av ett "högre" rättesnöre måste solidariteten grundas på individens vilja att vara fri, utan att samtidigt undertrycka andra individers möjligheter att vara fria. Den solidariska människan är beredd att ta avstånd från allt som beskär eller fjättrar andra människors möjlighet att inrätta sitt liv på ett sätt som hon anser vara ett människovärdigt sätt. Solidaritetstanken innebär att var och en tar ett individuellt ansvar för medmänsklighet. Det må vara en utopisk tanke, men det är svårt, för att inte säga omöjligt, att se någon annan väg framåt.

Solidaritetstanken går tillbaks till Aristoteles och Platon och återkommer med 1800-talsfilosofer som John Stuart Mill och Karl Marx och får sedan sin moderna tolkning med 1900-talsfilosofen Hannah Arendt ; vi förverkligar vår individuella frihet i gemenskap och och ansvar för varandra. Hannah Arendt, gestaltad i filmen med samma namn (2013) utforskade i The Life of the Mind (1978) det "reflekterande tänkandet" för att kunna bekämpa "ondskans monster" och utvecklade där också teorin om det "direktdemokratiska medborgarskapet", mer aktuellt än någonsin med den sociala krisen och klimatkrisen.

Jämlikhet

När världens rikaste fortsätter att ackumulera sina förmögenheter i rekordfart måste medelklassen kämpa för att överleva. Under de senaste 25 åren har medelinkomsten för för 0,1 % av befolkningen ökat 20 gånger mer än den genomsnittlige medborgarens inkomst.

Ojämlikhet i alla dess sociala, kulturella, ekonomiska och politiska dimensioner är en av de största, kanske allra största, samhällsutmaningen vi står inför idag. 
Om man kombinerar och analyserar de senaste fem årens samhällsvetenskapliga forskning av Picketty (2014), Standing (2011 o 2014), Stiglitz (2012), Wilkinson &Picketty (2009), Stuckler &Basu (2014), Solow (2014), Ostry-Berg & Tsangarides (2014), Cingano (2014), Esterly (2014), Acemoglu&Robinson (2015), Dabla-Norris, Kockar, Rika, Suphaphiphat & Tgbsounta (2015), IMF (2014) och OECD (2014) m. fl upptäcker man mönster som bäst kan beskrivas som "cirkulära orsakssamband med negativa ackumulativa effekter".

Sambandet bygger inte på ideologiska trossatser, utan på vetenskapliga analyser och empiriska data under upp till 200 år och omfattar upp till 188 länder inom OECD-och IMF-området. Man skulle kunna kalla upptäckten för "ojämlikhetens onda cirklar".
De kan sammanfattas på följande sätt:

Den exkluderande ekonomiska tillväxten förstärker den ekonomiska ojämlikheten. Den ökade ojämlikheten minskar i sig den ekonomiska tillväxten (den mindre cirkel). Den exkluderande ekonomiska tillväxten hämmar också en inkluderande demokratisk utveckling som resulterar i utebliven ekonomisk tillväxt (den mindre cirkeln). Den exkluderande  ekonomiska tillväxten är den grundläggande orsaken till den sociala krisen med ökad arbetslöshet, social exkludering, marginalisering, ohälsa, fattigdom osv, som i sin tur ökar behovet av ett balanserande och korrigerande välfärdssystem (den stora cirkeln). Välfärdssystemets balanseringsbehov ställer ytterligare krav på ökad ekonomisk tillväxt för att kunna bära sina växande kostnader, som ytterligare förstärker den ekonomiska och demokratiska ojämlikheten, som i sig försämrar den ekonomiska tillväxten ytterligare, som förvärrar den sociala krisen i en iterativ process med negativa ackumulerande effekter, utom för de individer som tillhör etablissemanget - det finansiella, ekonomiska, politiska, mediala och akademiska.

Den globala, nationella och lokala sociala krisen kan inte lösas på ett hållbart sätt om inte den ekonomiska och demokratiska jämlikheten ökar, med början för de grupper som befinner sig längst ner i prekariatets hierarki. Andra lösningar blir bara tillfälliga lösningar på permanenta problem. 
Vad som är viktigt att förstå här är att man måste sluta betrakta den ekonomiska tillväxten som någonting neutralt. Den kan antingen vara exkluderande, och gynnar då de redan rika, ökar den ekonomiska ojämlikheten, försvagar demokratin och förvärrar den sociala krisen. Men den också vara inkluderande, minska den ekomiska ojämlikheten, förstärka demokratin och lösa den sociala krisen.
I det ena fallet får man en ond cirkel  med negativa ackumulerande effekter och i det andra fallet får man en god cirkel med positiva ackumulerande effekter. Hittills har ingen ekonomi och ingen politik lyckats transformera den onda cirkeln till den goda cirkeln - från den exkluderande ekonomiska tillväxten till den inkluderande sociala tillväxten.

Kolera

Blev så himla glad idag, av att se det renoverade staketet runt Kolerakyrkogården, nedanför Gullmarsplan.
Verkligen inget märkvärdigt, bara lite nya plank.
Och ändå blev jag så glad.

Över att vi tar om hand och vårdar ?
Över att de 250 snedslipade plankorna var så vackra ?
Över att skatten inte går till spillo ?

Varför ?

Jonas Mosskin, som skrev så tänkvärt om lantisar i DN för en tid sedan, återkom idag med en kritisk artikel om självhjälp, självförbättring och framgångshets. Uppåt, framåt - och rakt in i kaklet.

..
Varför skall vi bli smartare, snabbare och bättre, hela tiden ? Kan det inte finnas en poäng med det långsamma och good enough ? Idag finns det en rörelse för kvalitet, långsamhet och egenproduktion som vädrar morgonluft i vårt ekonomiska tidevarv. Man kan fråga sig om vi inte kommit till en punkt i människans utveckling där vi bör lägga större vikt vid varför, istället för hur och vad. 
...
Den supereffektiva människan blir till slut tom på tankar och känslor. Man blir bara sina handlingar. En nyttig idiot utan omdöme.


Instämmer.
Och undrar förstås, när arbetsgivaren ber mig att jobba mer och ifrågasätta mindre, om detta är något som jag bör ha sinnesro att acceptera, eller modet att trotsa.

Låt aldrig min sinnesro bli så total att den släcker min indignation över det som är fel.

Lantisar
Självhjälp
Sinnesro

Sinnesro

Igår kom vi att prata om sinnesro-bönen, skriven av prästen och teologen Reinhold Niebuhr1926.
Idag hade den åter fallit i glömska, så jag plockade upp första bästa återgivning på nätet.
Där stod det :

Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden

Låt min sinnesro bli så total
att den släcker min indignation över det som är fel, vrångt och orätt,
att tårarna slutar rinna över mina kinder
att vreden slocknar i mitt bröst

De första tre raderna, som ofta citeras, var bekanta. Den efterföljande versen kände jag däremot inte igen. Läste den några gånger och nickade efter en stund instämmande. Började klistra in från nätet till bloggen, läste en gång till, och la till en försiktig kommentar att indignation kanske kan hjälpa modet på traven. 
Gick sen tillbaks till nätet, men hamnade nu på en ny hemsida där bönen, enligt uppgift, återgavs i sin helhet.

Där stod det:

Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan, 
och förstånd att inse skillnaden.

Låt dock aldrig min sinnesro bli så total 
att den släcker min indignation över det som är fel, vrångt och orätt,
att tårarna slutar rinna nerför mina kinder 
och vreden slocknar i mitt bröst. 

Låt mig aldrig misströsta om möjligheten att nå en förändring
bara för att det som är fel är lag och normalt, 
att det som är vrångt och orätt har historia. 

Och låt mig aldrig tvivla på förståndet bara för att jag är i minoritet. 
Varje ny tanke startar alltid hos en ensam.

En nyttig tankeställare för en godtrogen betraktare, som undertecknad.

Jag tycker att bönen i sin helhet är värd att lägga på minnet.
Har nämligen intrycket att den första versen företrädesvis citeras av den som vill förklara/ursäkta sin passivitet.

Global

Jane Godall

Globalisering betyder att varor kan skickas fritt över globen.
Att människor flyr och ger sig iväg, fritt över globen, är inte vad vi menar med globalisering.

Vi som befinner oss längst upp på gräddhyllan kan däremot förflytta oss som varor över globen, vi har förmånen att träffa människor från alla världens hörn.

Detta slår mig när jag läser på Facebook att Alison Curtis, from Australia, som jag cyklade med i Etiopien 2011, närvarat vid Conservation Congress på Hawaii, där Jane -Lady Schimpanse-Godall uppträder.

Vi som kan förflytta oss som varor över globen förstår nog inte riktigt vad det betyder när gränserna stängs, för människor.

Alison Curtis

Vision

Varje gång vi avvisar våldet och istället omfamnar medkänslan uttrycker vi vår vision hur vi vill att världen som helhet skall se ut. En värld där vi inte längre är härskare utan lever sida vid sida med alla dem som, liksom vi, fått jorden till sitt hem.

Parentes

Flower-Power-bussen (broderskap) och bonobon (jämlikhet) har visst hamnat i skuggan av lejonet (frihet).
Men det är bara en liten parentes i människans historia ?

Lördagen 30 nov 2013

Det är inte förnuftet som driver dem mot Nordpolen, det är lusten och lyckan. Och det är den som driver Bea Uusma att ägna femton år av sitt liv och bli läkare för att förstå. "Jag försökte resonera med mig själv, men jag var som en vampyr som för första gången fått smaka  människoblod. Det blev min expedition."

Denna expedition fungerar som ett brännglas för hur förnuft och känsla är tvinnade kring varandra i ett och samma medvetande.

När de ska börja vandra måste de hiva kilovis med packning. De har släpat åtskilligt med sig i ballongen som inte var viktigt för att nå polen men väl för den sinnliga njutningen på vägen.
När de tvingas bestämma vad de ska lämna bakom sig och vad de ska släpa över vidderna behåller de: kravatter, bordsduk, portvin, champagne.

Mina egna prioriteringar är nog ungefär lika oförnuftiga.

Svårt

1. Jag vågar inte för att det verkar svårt.

2. Det verkar svårt för att jag inte vågar.

Patience

Märkte när jag cyklade hem från Västervik i maj att min fina strålkastare inte fungerade. Åkte runt bland cykelaffärerna här i stan men ingen kunde hjälpa mig, så jag  kontaktade handlaren i Västervik där jag köpt den. Hen sa att jag skulle skicka ner lampa och batteri, det gjorde jag, sen hördes vi av efter några veckor och jag fick veta att batteritet var slut, hen skulle beställa nytt och skicka upp. Sen har månaderna gått, jag har ringt några gånger och undrat "varför inget händer", varje gång har jag blivit på gott humör trots att jag borde blivit irriterad, det låter konstigt. I förra veckan blev hen lite skamsen men glad att jag ringde och påminde, vi pratade lite Västervik, nu ligger batteriet i verkstaden och kommer att skickas i god tid innan mörkret återvänder.


Jag är inte alltid samma jag. Utan väldigt olika beroende på hur andra är. På gott och ont.

Jag blir påverkad i positiv riktning och mår bättre i miljöer som inte präglas av mäta-räkna-produktion-och effektivitet. Men omvänt, vilka möjligheter har jag att påverka min omgivning (här i storstaden) i en annan riktning ? Så att de också kan tycka att ingen skada är skedd om varan dröjer några månader.
Inga alls är nog svaret.

Lampedusa

Det var med bävan jag satte mig längst bak i biosalongen för att se "Bortom Lampdusa". Det blev inte som jag trodde, på gott och ont.
Filmen är fantastisk, väl värd sin Guldbjörn i Berlin.
Men jag hade velat bli ännu mer berörd av det som händer, och inte händer.

Intervju med regissören

Munken

Ofta kan det vara en god idé att uppskatta det som andra inte sätter värde på. Man slipper köa, man slipper trängas, och man kan komma billigare undan. Tänkte på det härom morgonen när jag gjorde mina behov på konditori Munken. Jag är förälskad i det lilla harmoniska handfatet och det gamla dörrlåset. De flesta skulle nog tycka att det bara är sunkigt.

Man kan förstås undra om vi blivit sämre på att ha egna uppfattningar, att vi gärna trängs runt samma bord. Att bostadsmäklarna i Stockholm numera envisas med att "styla" lägenheterna så att den ena blir den andra lik skulle kunna tala för att så är fallet.

Anna Sofia

Slumpen ville att jag skulle stöta ihop med Anna Sofia vid Skanstull. Igen
Byggd 1913, 1995 togs hon om hand av nuvarande ägaren, 2008 gick hon åter att segla.

Så mycket mer än en båt ..