Translate

Om mig

Mitt foto
Gift med Ewa, pappa till Sofie och Åsa, kirurg på St Görans sjukhus i Stockholm

tisdag, mars 08, 2011

Skymningssång


Lasse Berg har skrivit uppföljaren till "Gryning över Kalahari", kallad "Skymningssång i Kalahari". Den förra handlar om människans ursprung, den senare vill förstå vad som hände sen.
Det är gripande, lärorikt och tänkvärt. Några saker etsar sig fast. Som det märkliga i att människan blir bofast på skilda platser av jordklotet ungefär samtidigt, dvs för ungefär tio tusen år sedan. Och att detta ofelbart ledde till något som var främmande för våra föregångare, som var samlare och jägare, nämligen hierarkier, manlig dominans - och våld. Det finns inga belägg för ond bråd död så länge våra samlade ägodelar "inte vägde mer än sex kilo", som Berg skriver.
Som en röd tråd genom boken går tanken, eller snarare konstaterandet, att människans mest utmärkande egenskap är behovet av social samvaro, av gemenskap. Att vi i grunden är lata, att vi inte vill ägna för mycket tid åt arbete, för att istället få tid att umgås, för att få tid att reda ut eventuella missförstånd, för att minska risken för konflikter.
Berg är optimist. Han har bott stora delar av sitt liv i länder drabbade av fattigdom och konflikter. Men konstaterar att miljontals människor har rest sig ur eländet, främst i Asien, och att vi aldrig haft så få väpande konflikter som idag.
Hans bärande tanke, förhoppning, det blir nästan ett evangelium, är att vi löper linan ut, i vårt behov av gemenskap.
Sista raderna i boken lyder:
Homo Sapiens står inför problem av planetär omfattning. Det kan lösas om vi förmår tillverka ett "vi" som består av hela mänskligheten. Det är inte ett större steg än de vi tidigare tagit. (!)
Världen skall tas på allvar. Men man behöver nog inte vara så himla rädd.
Rädsla är nog ordet. Samtalar vidare med  SD-sympatisören Robsten. Att envetet bita sig fast vid, och vilja isolera, "det svenska" kanske bara är uttryck för  just rädsla.
En bra påminnelse om att det svenska kanske inte är så svenskt kan man läsa om i Anders Johnsons "Garpar, gipskatter och och svartskallar".

4 kommentarer:

Roland sa...

Hej Eric
Det tar sig, men ännu fattas en världsbild som krossar världen och gör framtiden möjlig!

Anonym sa...

har du själv några förslag?

ERIC SECHER sa...

Bra fråga ! :-)
1. Alla förslag måste bygga på en förståelse för vilken slags varelse människan faktiskt är. Där tycker jag, bland andra, Lasse Berg lägger grunden.
2. Alla förslag måste balansera mellan vad som är önskvärt och vad som är möjligt. Vi kan inte, vilket egentligen vore önskvärt, återgå som samlare och jägare. Vi kan inte göra ogjort att vi begick misstaget att bli bofasta och bygga murar runt våra egendomar.
3. Vi måste våga ifrågasätta det nuvarande systemet. Som utarmar, istället för att vårda och berika.

Lovar återkomma när jag läst färdigt "Myten om maskinen" av humanekologen Alf Hornborg. Kommen till sidan 75 har jag förstått att han menar att vi måste separera lokalt tillfredsställande av basbehov och behovet av global samordning. "Ytterst är det det nuvarande penningsystemets logik som måste brytas".

Roland sa...

Bra svar!

Motståndet kommer att vara stenhårt och sofistikerat.
Att tjäna pengar på pengar och att driva upp produktion och konsumtionen till omöjliga höjder vill västvärldens politiska partier fortsätta med. Varför V inte ställer sig bakom förslagen att beskatta produktion i stället för arbete har jag svårt att förstå?

Sedan jag läst några av Eder namngivna böcker så återkommer jag vid lämpligt tillfälle.