Enskede gård

Ewa går kurs och får hjälp att renovera vår gamla fåtölj från 1800-talet, som min farfars mor "ammat alla barnen åtta barnen i". Blev nyfiken och tittade förbi, verkstaden låg i en vacker länga tillhörande Enskede gård.
På gårdsplanen stod en man vid sidan av sin bil med en batteriladdare och några kablar i handen, han såg väldigt bekymrad ut och frågade om jag kunde något om bilar, hans (bil) startade nämligen inte efter vintern, kanske borde han tagit in batteriet över vintern, ja kanske det höll jag med, möjligen var den här laddaren inte heller något att lita på, men det vore nog bättre, föreslog jag, (som inte kan något om bilar men som ändå fick en känsla av att här hade jag att göra med någon som faktiskt kunde ännu mindre), om han hade startkablar och någon vänlig granne med bil, det visade sig finnas både kablar och god granne, så nu fick jag löpa linan ut och spela experten som visste hur kablarna skulle kopplas mellan polerna och i vilken ordning, de bägge bilägarna såg vettförskrämda ut, kanske trodde de att vi allihop skulle flyga i luften, själv behöll jag lugnet och kände mig lycklig när bilen gick igång på första försöket utan vare sig explosioner eller kortslutning, för att riktigt hålla liv i och dra ut på den behagliga känslan höll jag en längre (påhittad) utläggning om exakt hur länge han nu var tvungen att köra utan att stänga av motorn för att batteriet skulle bli laddat (jag pekade på något  under huven som skulle kunna vara generatorn), om han trots allt var tvungen att stanna så gör man lämpligen det i ett nedförslut, så att bilen kan rullas ingång genom att man lägger i tvåan och långsamt släpper .. aldrig någonsin har jag väl låtit lika grötmyndig som igår. Men det kändes bra. Och alla var nöjda.