Hur man målar in sig i ett hörn ..
Ingen stor fråga, men blir inte kvitt att Birger Schlaug släckt ner kommentarsfältet.
Vissa beslut vinner med tiden, andra inte. En opinionsbildare som i vredesmod inte längre vill höra hur andra reagerar kommer nog med tiden att ångra sig. På grund av saknad, och undran.
Om hen inte bryr sig, då är det nog dags att släcka ner helt och hållet.
Sorgligt vore det om redaktören ångrar sitt tilltag men känner sig tvingad att stå vid sitt ord.
Ni är välkomna åter att kommentera mina inlägg, om ni lovar att inte skriva något som gör mig upprörd ? Låter inget vidare, och rimmar illa med redaktörens annars frihetliga värderingar.
Återstår bara att ångra sig, och stå för det.
Stillhet
10 kommentarer:
Gissa om min förvåning när jag går in här och ser att du skriver om en fundering inte heller jag kan släppa. Schlaug är väldigt värdefull för min gröna identitet och jag har därför också "behov" av de konfliktytor som uppstår när han blir ifrågasatt och argument stöts och blöts. Monologer utan motargument ger ett andefattigt samhälle. Är undrande inför om han verkligen vill ha den rollen. Och symboliken i handlingen är inte att förringa. Jag kan förstås inte gå in och värdera åt honom, men känns inte som om hans argument väger särskilt tunga vare sig ur ett personligt eller ett samhällsperspektiv (tvärtom för det sistnämnda). Funderar både på om det var ett sätt att tysta obekväma röster som, precis som du, om han kommer ångra sitt beslut och i så fall göra något åt det. Har en känsla av att han såväl är en tjurskalligt bestämd person som en som gillar att överraska med det oväntade (öppna igen) och se det som storsint att backa. Den som lever får se hur det blir. :) Torftigt blev det i alla fall för han är en oehört viktig dialogpart i samhället.
Tja, så kan man se på det, Eric. Egentligen handlar det om två skäl: A) Jag och min medadministratör känner att det tar för mycket tid att såväl flera gånger om dagen hålla koll på att det vare sig finns rent rasistiska inlägg som att ta bort inlägg som är personligt kränkning av andra medkommentatorer B) Kommentarer som inte har ett dyft med blogginlägget att göra och som skickas av anställda vid olika "tankesmedjor" - "troll" finns inte bara i Putins tjänst.
Min medadministratör har periodvis lagt ner mycket - mycket - mer tid än mig på att hålla rent, under perioder då det kommit in mycket läst allt så fort det kommit in, men orkar inte längre göra det. Och själv hinner jag inte, eller vill helt enkelt inte prioritera det eftersom det är så mycket annat som jag under hösten måste ägna mig åt. Vilket möjligen kan vara argument som någon kan förstå. Eller inte.
Då kan man, som du gör, först granska kommentarer och sedan släppa igenom. Personligen gillar jag inte den varianten. Det blir på något sätt förcencur, kanske ologiskt av mig, men den åsikten har jag. De tider min blogg haft förcensur har kritiken varit stor - mycket större än nu - eftersom det ibland tagit kanske tio timmar, ibland upp till ett dygn, innan kommentaren kommit in, vilket retat kommentatorerna högst avsevärt. Dessutom tror många att kritik av mig tas bort, vilket aldrig skett. Hur som helst: livet består mer än att hålla stundlig koll på ett kommentarsflöde som ibland överskridit tjugo kommentarer i timmen.
Nu är det ju så att min blogg vare sig är del av en myndighetsutövning eller ens är kommersiell, det vill säga jag upplåter inte reklamplats eller dylikt trots ideliga påstötningar, så det borde rimligen inte finnas någon som har rätt att ställa krav på vad jag skriver, hur jag skriver eller hur jag kan, vill och orkar hantera kommentarsfältet.
Vi har, som jag nämnde, aldrig plockat bort kommentarer som är oförskämda eller rent av hotfulla om de riktats mot mig, så din kursiverade mening tar jag faktiskt inte åt mig av. Synd att du inte märkt det under tider du följt min blogg.
Du tycks också mena, utan någon som helst bakgrundskoll, att kommentarsfältet stängts ner i vredesmod. Du har naturligtvis rätt att tro vad du vill, och sprida en uppfattning om att det är vredesmod som gjort att jag stängt. Det ingår ju liksom i nätets filosofi att sprida rykten och tala om vad andra anser utan att ha koll.
Vredesmod är det inte som varit anledning. Diskussion om detta har förekommit under ett års tid, så beslutet är välgenomtänkt och det utgår från en situation du inte har en aning om.
Huruvida kommentarsfältet öppnar än en gång - det har varit stängt tidigare också - vet jag inte, men det är alls inte otroligt. Och då handlar det inte om att ångra sig. Vilket du tycks mena är den enda förutsättningen. Det kan ju handla om något så infamt simpelt som att de praktiska förutsättningarna ser annorlunda ut.
Jag förstår att du menar att jag nog bör släcka ner bloggen, om jag inte öppnar kommentarsfältet. Men stängs den ner beror det inte på kommentarsfältets vara eller inte, utan för att allt har sin tid och mer än 8,5 års dagligt bloggande med 3511 blogginlägg kanske leder till att lusten börjar avta för just denna form av skrivande och ganska meningslösa försök att skapa opinion. Världen är ju knappast bättre än den var den dag jag började. Inte den svenska politiken heller. Möjligen har Elin Wägner tagits till nåder både här och var. Och då har det varit värt det i alla fall.
Om du läser detta Birger hade det varit av folkbildande intresse att få se hur ett kommentarfält kunde se ut.
Arbetar med dessa frågor med mina elever nästan dagligen.
Att visa vad kända och fredsälskande kändisar får ta emot ger elever en väldigt stor förståelse.
De tror ofta att de är anonyma "där ute".
Med all förståelse att du lägger ner...
Birger,
Tack för din kommentar.
Inte lika tränad som du, vet inte var jag ska börja ..
1.
Har all förståelse i världen för att arbetsbördan blir orimlig, allra helst när man som du har haft en hög ambition att bemöta det du finner av intresse.
2.
Kan också förstå att motivationen och glädjen avtar efter att ha levererat dagligen under så lång tid.
3.
Har i högst grad noterat att du inte varit rädd för kritik, och att du många gånger uppmanat andra att både utdela och ta kritik på ett anständigt sätt, det har verkligen handlat om en mycket hög tolerans. Just därför blir det så märkligt när du plötsligt tar bort möjligheten att kommentera. Det hade känts rimligare om du deklarerat det som framkommer i din kommentar här, och sedan låtit folk hållas utan ytterligare medverkan från dig. I slutändan behöver du ju inte ta ansvar för något annat än det du själv skrivit. Kanske ska man inte glömma att vi är många som gläds åt kommentarerna, och ibland även möjligheten att själva kasta oss in i leken.
4.
Vredesmod. Nej, jag visste inte, men det måste var tillåtet att tolka. Om du, som i så hög grad representerar sans och nyans, på två rader motiverar släckningen med "ökad förekomst av rasistiska och stupida inlägg som inlägg utan koppling till bloggtexten" så uppfattar jag det, förlåt, som en handling i vredesmod. Nu vet jag mer.
5.
Nej, jag tycker inte du skall släcka bloggen, även om vi inte kan kommentera. Så i konsekvensens namn ; jag ångrar och tar tillbaks det jag skrev.
Men jag tycker du skall öppna kommentarsfältet. Så får vi hållas, och hålla koll på varandra, och du tittar till oss någon gång när andan faller på.
6.
Min blogg kan inte jämföras med din (läsarna är få, enstaka kommentarer och jag är okänd) men blev för några år sedan förnedrad på ett sätt som gjorde att jag valde att först läsa kommentarerna. Sedan dess har jag inte censurerat en enda gång (!) Men det är ju bara jag som vet ..
Fördelen med det förfarandet är jag lätt ser när någon, vilket händer ibland, kommenterar äldre inlägg.
Olof,
Ja, det vore nyttigt.
Birger,
PS
Tack för Elin Wägner !
:-)
Jag läser på juridikbloggen:
"Den som driver en elektronisk anslagstavla (t.ex. en tidning med kommentarer eller en blogg), enligt den s.k. BBS-lagen måste kontrollera kommentarer som inkommer. Denne är dock bara ansvarig för uppenbara fall av uppvigling, barnporr, upphovsrättsbrott, hets mot folkgrupp och olaga våldsskildring, som hen inte tagit bort inom (ca.) en vecka. Förtal, förolämpning och olaga hot är innehavaren av ”anslagstavlan” INTE automatiskt ansvarig för.
– den blogginnehavare som förhandsmodererar kommentarer, är även ansvarig för förtal i kommentarerna, enligt två hovrättsdomar (vars bedömning delas av justitieråd och professorer); anledningen till detta är att den som förhandsmodererar kommentarer själv bestämmer vad som ska spridas till allmänheten, precis som en insändarredaktion"
Detta enligt juridikbloggen således. Sen kan man ju ha ett etiskt förhållningssätt som innebär att man inte accepterar "förtal, förolämpningar och olaga hot" som drabbar andra kommentatorer.
Bra att veta.
Som Eric Secher tillämpar sin sensur
det tycker jag är synnerligen klokt.
När jag gått hårt åt honom så har han
tagit illa vid sig, och jag har flera gånger ångrat
mina hårda ord. Men han har aldrig plockat bort mig.
BS var arg på mig en gång för att jag påpekade att jag
var frånkopplad, men inte som jag trodde.
Missförstånd kan vi ha överseende med och lämna bakom oss.
Samtal är inte alltid möjligt, jag skriver ibland på FB
oftast är jag noga med kolla hur många gånger mina medlöpare
har blivit koloniserade.
Och när jag igenkänner mina vänner och presumtiva vänner och
inleder samtal med dem, så blir resultatet ofta överraskande bra.
Skicka en kommentar