Någon berättade om en läkare som på ett liknande sätt uppenbarat sig på arbetet med gips och som försökt intala sin patient med en enklare åkomma att avstå från sjukskrivning, varvid patienten hade utbrustit : - Om du är så korkad att du avstår från sjukskrivning får du skylla dig själv, jag ska ha min !
En tredje, mer olustig, aspekt inträffade när jag glömt att ta bort tejpen vid mötet med nästa patient, som var en överviktigt kvinna som vädjade om kirurgisk hjälp. ( Hon såg inte texten, men fick ändå en förklarande ursäkt.)
Det här kan låta skämtsamt men vidrör nog det som brukar vara den huvudsakliga anledningen till att "vi" tycker olika. Inte bara på den här bloggen, utan i all samhällsdebatt. ( Just nu, läs Grekland .. ) Eget ansvar och skyll dig själv contra solidaritet/ till var och en efter behov - från var och en efter förmåga.
Läste nu på morgonen ett välskrivet och väldigt nyanserat inlägg i DN, om samhällskritik contra självkritik.
HÄR.
13 kommentarer:
Å här är lite info som jag inte visste om. Att Grekland satsat enorma summor på sitt försvar och att de såklart köpt från Tyskland och Frankrike....
http://www.svd.se/greklands-forsvar-bland-de-allra-dyraste
Lite nyfiken på din erfarenhet av magsäcksoperationerna. Är det många som ångrar sig? Som tycker att de nya matvanorna blir som ett fängelse? Hur stor procentandel behöver operera hud efteråt? Är det större chans att slippa hudoperation om man är lång?
Tack på förhand för svar.
De allra flesta blir nöjda, få ångrar sig . Vet ej exakt hur många som behöver plastikoperation men det är inte så få, tror inte längden spelar roll.
Ju mer fysiska besvär av övervikten desto större chans att man blir nöjd, är min erfarenhet .
Tack för svar!!
Ett par sista frågor. Har läst om människor som blir deprimerade efteråt, är det vanligt? Vad är skälet?
Glömde: går det att återställa magsäcken eller är det ett livslångt beslut?
Gastric by-pass går att återställa, gastric sleeve är oåterkalleligt .
Depression förekommer, tror det handlar om förväntningar , och ev tidigare nedstämdhet.
Tack, snälla Eric för svar. Beklagar att jag stör dig med dessa frågor. Har en vårdkontakt om detta, men har följt din blogg i flera år och har väldigt högt förtroende för dig och din genuinitet. Dina svar betyder därför mycket för mig när jag ska ta ställning. Är det ok om jag frågar? Vill absolut inte vara till besvär! Är matmissbrukare och har gått ner i vikt mycket framgångsrikt oerhört många gånger under 15 år. Som jag sedan gått upp igen och nu känns det som om operation är min sista utväg. Men är rädd för vad den kan ställa till med... och om det går att leva ett "normalt" liv efteråt.... samtidigt som jag anar att en operation kan ge mig tillbaka den livskvalitet jag hade innan övervikten....
Förlåt att det dröjt, bortrest. Tack för uppskattning.
Inte lätt (och kanske oklokt) att råda individuellt över nätet. Det finns ju generella riktlinjer och krav för att man skall komma ifråga för kirurgi, som grad av övervikt, följdsjukdomar, egna ansträngningar. Vi som behandlar och opererar skaffar oss sedan egna "intryck" vilka som blir nöjda. Att du tidigare lyckats gå ner mycket i vikt uppfattar jag som en faktor som talar för ett lyckat operationsresultat.
De flesta vi opererar idag känner någon eller några som opererats, något som jag uppfattar som oerhört värdefullt. Det ger en inblick i vad ingreppet betyder i vardagen, vad som krävs. Många kan också känna igen sig i somliga men inte i andra, man skapar sig förebilder, eller motsatsen. Jag tror mer på den här formen av direktkontakt än den info man kan få från olika forum, som ofta skrämmer mer än informerar.
Lycka till !
Tack igen, Eric! Min läkare har precis sagt ja till remiss för operation. Om jag förstod henne rätt innebär det att den med säkerhet blir av. Jag känner en person som gjort op och enligt honom är allt toppen. Men som du skriver, om man läser på olika forum kan man bli uppskrämd. Jag gjorde det häromveckan och är sedan dess mkt orolig för dumping, håravfall, proteinbrist och förklenade muskler och hängande hud. Är också rädd att inte ha energi och tid att sköta mitt jobb, har fått en bild av att jag kommer vara tvungen att äta konstant o superlångsamt. Är rädd att det ska kännas som ett fängelse och att hela livet kommer kretsa kring ätande. Hinner de opererade jobba och leva också?? :) En annan sak jag tänker mycket på är hur riskerna ser ut i längden.... kan kroppen verkliga fungera som den ska efter att man gett sig in och "ställt till det" i en sådan viktig funktion för kroppen? Eller är operationen egentligen inte så stor och riskfylld som jag är orolig för? Å ena sidan tänker jag att en operation kan ge mig livet tillbaka..... å andra sidan att det är fel och onaturligt... och att det är för jäkligt av mig att göra så med en frisk kropp.... samtidigt inser jag att jag inte har något alternativ längre... så en operation måste det nog bli, behöver "bara" stöta o blöta mina farhågor för att landa i ett förhållningssätt som funkar när det är dags till hösten. Uppskattar din syn på saken väldigt mycket. Känns som om jag står inför ett fullkomligt livsavgörande beslut. Känns en smula lättare av ditt besked att det går att återställa, hade för mig att det gällde sleeve. Samtidigt är förstås inte det heller riskfritt...
Du skall ta den tid du behöver för att bestämma dig, jag brukar inte sätta upp för operation om det finns någon tvekan.
På senare år har vi varit benägna att välja sleeve framför gastric by pass -allra helst om det inte rör sig om mycket kraftig övervikt utan BMI mellan 35 o 45 - då resultaten avseende viktnedgång visat vara bättre än man trodde tidigare. I och med att maten efter en sleeve går den vanliga vägen är det många biverkningar, som t.ex dumping och risk för tarmvred, som man slipper. Det är också fullt möjligt att göra om en sleeve till en gastric by pass, det omvända är knappast möjligt.
Återigen, om du upplever din övervikt som ett mycket stort handikapp som i hög utsträckning begränsar ditt liv så kommer du sannolikt att överse med operationens baksidor. Många jag träffat, och det kanske är de som efteråt är allra nöjdast, berättar att de bara går och längtar efter att få fasta tider och ett schema att hålla sig till.
Efter dina ord och lite surfande känns det som att sleeve är att föredra.... känner en slags lättnad som jag har svårt att sätta ord på.... Mitt BMI är 37. Är viktnedgången med sleeve ungefär lika snabb som vid gastric bypass? Finns det någon fördel med gb jämfört med sleeve?
Bor i Östergötland, vet du om Norrköping har stor erfarenhet av sleeve eller borde jag välja Stockholm? Min läkare har skickat remiss för gp, är det "bara" att meddela att jag önskar sleeve istället?
Du kan skriva till : ericsecher @ hotmail. com
Skicka en kommentar