Märkligt vad mycket man kan uppleva på kort tid. Hemma är fem dagar ingenting, på resa kan två dygn kännas som en evighet.
I torsdags eftermiddag satte jag mig på ett plan till Agadir i Marocko, mellanlandning i Casablanca, tre timmars försening med uppror och uppståndelse på flygplatsen, kliver fredag förmiddag på en buss mot Boujdour i Väst Sahara, en fjorton timmar lång resa i sällskap med underbara Safouane som skall hälsa på sin flickvän i Dakhla, hittar ett hotell lördag 01.30, sover till åtta, idag fin cykling i med - (söderut) och motvind (norr ut), träffar en massa underbara människor, i ett land som inte finns. Hade förhoppning om att få en skymt av världsomcyklaren Fredrika Ek, men det blir jag nog blåst på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar