Gendarmerna i Västsahara hade koll, de visste att en fransman, en ryss och två svenskar för tillfället uppehöll sig på väg N1, med några kilometers mellanrum fick vi visa vår pass. Det kändes tryggt, men kan lika gärna tolkas som att här borde man inte vara. Eftersom jag var där, och har en familj som behöver mig, så trodde jag på det första.
Är glad och väldigt tacksam för de här dagarna med Freddan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar