Translate

Om mig

Mitt foto
Gift med Ewa, pappa till Sofie och Åsa, kirurg på Ersta sjukhus i Stockholm

lördag, augusti 06, 2016

Livets väv



För mig handlar omställning om ett enda nyckelord. Värdegrund. Mer än något annat är omställningen en konflikt om värdegrundar och världsbilder. De styr vår syn på samhället och oss själva. Vår tids fixering vid konsumtion och ekonomisk tillväxt är ett resultat av en värdegrund som skapar dessa ideal. 

Omställningen står och faller med att vi tillägnar oss normer och värderingar i samklang med ekosystemen.

Detta är själva kärnan. Så länge vårt samhälle inte är grundat i en ödmjuk natursyn spelar det ingen roll hur vackra deklarationer om hållbarhet och grön omställning som fyller politikernas beslutspärmar. Vi kommer aldrig att nå dem eftersom ekologiskt destruktiva normer fortsätter styra våra handlingar.

Känns det självklart ?
Min erfarenhet är att detta budskap sällan går hem. Mest för att många inte ser saken på detta sätt. Vi har fått lära oss att hållbarhet handlar om ekonomisk tillväxt och teknik. I detta budskap finns inget utrymme för ett fördjupat samtal om värderingar och världsbilder. Vi är så fostrade att se miljöfrågan som ingenjörsmässig att varje  försök att närma sig värderingar, världsbilder och värdegrunder väcker invändningar och förundran.

För att tränga under de tankebanor som styr vårt samhälle behövs en livaktig idédebatt. Ett idémässigt tvärdrag som låter oss vädra ut industrialismens förlegade tankegods.

Jag tror att det är just frånvaron av ett samtal om värdegrunder som förklarar vår övertro på att kvotera och reglera fram förändring genom komplicerade mekanismer. I ett samhälle besjälat av att utveckla hållbara livsbetingelser kommer nämligen det mesta att falla på plats spontant. Det är detta som är så viktigt att förstå.

Tänk om samhällets normsystem vore en kraft att driva på omställningen. Om synsättet om människan som härskare över naturen gav vika för en ödmjuk natursyn. Ett synsätt där naturen ses som en förutsättning för vår egen existens snarare än som en fiende och råvarukälla för den ekonomiska tillväxten.

Kanske tycker ni att jag förenklar. Jag tror inte det. Så stark är normernas kraft över våra handlingar att en förändrad värdegrund kan försätta berg. Självfallet kan även ett samhälle med en ödmjuk syn på naturen tvingas till eftergifter; däremot krymper utrymmet för ohållbara beteenden radikalt. 

Så länge vi ensidigt förlitar oss på teknik och abstrakta styrmedel uppstår inget verkligt förändringstryck. I själva verket drivs vi vidare mot en alltmer vidlyftig resursförbrukning. För varken teknik, styrmedel eller ekonomiska konjunktursvängningar ändrar i grunden vårt sätt att tänka. Så länge vi inte inte överger tillväxtsamhällets trossystem kommer vi aldrig att lämna ruta ett.

Allt landar i vår syn på naturen.
Idag frodas en slags perverterad naturomsorg som vill dölja hur vi våldför oss på naturen. Som de miljökonsekvensbeskrivningar som upprättas i samband med vägbyggen och annan exploatering. Dessa blir ofta spel för gallerierna, ett sätt att rättfärdiga omfattande och oåterkalleliga naturingrepp.
Lösningen är inte att ekonomiskt prissätta vad som nu populärt kallas ekosystemtjänster (friskt vatten, ren luft, naturens fotosyntes med mera) - ett språkbruk med ohejdad  instrumentell klang - utan att den läkande, inspirerande och för människans välbefinnande kraft som naturen förmedlar faktiskt erkänns som ett vitalt samhällsintresse, fullt i klass med sysselsättning och tillväxt.

Det handlar om ett förhållningssätt, en livshållning.
När vi accepterar naturens existensberättigande i sig lär vi oss att mer varsamt närma oss den omgivande miljön. Det lägger band på vår egen lust att exploatera och dominera. När  vi ser naturen som värd för vår civilisation uppstår en ödmjukhet som undanröjer livsrummet för våra övergrepp mot ekosystemen.

(Björn Forsberg - Omställningens tid. )


Människan har inte skapat livets väv,
hon är blott en tråd i den
Det hon gör mot väven
gör hon mot sig själv.

6 kommentarer:

Anonym sa...

Nu har den här läkaren, blivit till sig tänkte jag.
Men så såg jag att texten var uppenbarad av Björn Forsberg.
Den som uppenbarar en text av honom är nog rätt till sig ändå, tänkte jag.

De som gör så gott de kan, kan bli en kraft att räkna med
när Fotosyntes Kretslopp Samverkan Och Förnuftet vågar ta ledningen i
De Små Helheterna som är det överlägsna förnuftets lösning på hela skiten.

Dä ä bara å busa på !

Dynape

Anonym sa...

se/indianfilosofi.htm Allt levande och dött har en ande som respekteras och hedras av indianerna. De har ... Varje människa är ansvarig för sin hälsa. Alla tankar och handlingar skapar vågor/energier i den egna mekanismen och i ... Människan vävde inte livets väv, hon är blott en tråd i den. Vad hon än gör med väven gör hon med sig själv.

Indianerna förstod sig aldrig på den obligatoriska tävling som vi deltar i.
Total Dominans i världen är den ena spelarens strävan. Vari Sverige strävar.
Schackspelet som är ett Globalt Asymmetriskt Dödsspel kommer att visas inom kort.

Med risk för att människan kommer att framställas som en tragisk art eller som en IDIOT, eller som en som det är synd om.

August




ERIC SECHER sa...


August,
Vad hon än gör mot väven
gör hon mot sig själv
så ska det vara, låter bättre

Anonym sa...

Karma fungerar i den mindre gruppen.
I grobialskala fungerar den sämre.
Ett humant samhälle behöver en mänsklig återkopplingsfunktion.
För övrigt:

Eric,
Vad hon än gör mot väven
det gör hon mot sig själv

Roland

Anonym sa...

Med sig själv, är bättre.
Båda är bra. Ha Ha.

ERIC SECHER sa...


"det" ska med, rätt