Förutsättningslöst återvände jag till Dator Service, fick omgående sitta ner i en skön soffa tillsammans med en vänlig serviceman. Medan han knappade och körde igenom några reparationsprogram (?) och ändrade tiden i datorn från 2001 till dagens datum hann jag ställa ett antal dumma frågor om hur en dator fungerar och vad som kan ha hänt när den servades. Och simsalabim så gick den.
Jag tackade, han reste sig, jag blev sittandes kvar i soffan. För att njuta en liten stund till av den där sköna känslan som infinner sig när saker ordnat upp sig. Och den irrationella (?) tanken dyker upp att " det här missödet skulle jag inte velat vara utan".
2 kommentarer:
Om man aldrig går upp för backar kan man aldrig få nöjet att åka ner för dem...
No gain without pain, som det stod i den branta backen på Sri Lanka
Skicka en kommentar