Med på båten

Som okunnig, intuitiv och känslobaserad amatör riskerar man att av och till gå vilse i debatten. Men det kan också vara så att man faktiskt är inne på ett intressant spår men inte förmår att reda ut begreppen.
I  den s.k decemberöverenskommelsen kändes marken inte mer än jämnt säker.
Blev därför glad att läsa statsvetare Leif Lewins understreckare i SvD igår, som redogör för parlamentarismens historia i Sverige, med fokus på oppositionens roll. Är den, som Lewin spaltar upp det, att vara ansvarsutkrävande eller att vara programförverkligande ? Dvs, att ställa den sittande regeringen till svars eller försöka få gehör för så mycket som möjligt av sina egna idéer. I Sverige har vi  dels ett omfattande utredningsväsende, dels en vana att bearbeta ärenden i utskott innan de läggs fram för riksdagen, båda dessa traditioner leder till att oppositionens roll framförallt blir programförverkligande, enligt Lewin.
Och det är väl precis den känsla man går och bär på. Det är ett givande och tagande (bakom kulisserna), för oss åskådare uppfattas det som att alla rör sig in mot mitten, de ideologiska skiljelinjerna blir inte synliga. Och kanske framförallt, de stora och avgörande frågorna ( ekonomiskt system, jämlikhet, miljö ..) behandlas som futtiga löneförhandlingar, och inte som de stora frågor de är.

Låt vänstern köra vänsterpolitik så länge de sitter i regering, låt Alliansen köra högerpolitik, och låt väljarna bestämma vilket man föredrar. Så tycker en amatör.

- Men det kanske inte är svart eller vitt, vänster eller höger ?
- Nej, jag brukar också hävda det.
- Men inte nu ?
- Nej .. jag tycker faktiskt att det där med vänster och höger fortfarande
  har bäring.  Det handlar ytterst om avvägningen mellan individen och
  kollektivet. Om man ställer upp på " till var och en efter behov och från
  var och efter förmåga ", eller om man vill betona att alla i första hand
  har ansvar för sig själva. Den avvägningen brottas inte bara politiker
  med, den stångas vi alla med, varenda dag.
- Det första synsättet kan väl betyda att somliga åker snålskjuts. Och
  det andra att alla blir egoister. Vad är det för fel på mitt - emellan ?
- Nej, egentligen inte. Om världen kunde betraktas som en liten familj,
  så skulle jag hålla med dig, man ger och tar i samförstånd. Men i en
  värld som löper amok, där vi så innerligt behöver sansa oss, så tror
  jag skiljelinjerna behöver tydliggöras.
- Nu hör man vilken sida du håller på.
- Jo, jag förstår det. Men jag respekterar allmänna val. Om flertalet vill
  fortsätta med tänk - i - första - hand - på - dig - själv så får jag väl
  vackert sitta med i båten när vi kapsejsar. Sitta i någon egen livbåt
  vill jag inte.
- Det låter dystert.
- Ja, jag vet.

Leif Lewin
Med i matchen