Translate

Om mig

Mitt foto
Gift med Ewa, pappa till Sofie och Åsa, kirurg på St Görans sjukhus i Stockholm

måndag, januari 26, 2015

Avundsjuk ?




För det mesta brukar jag nicka instämmande åt ledarna i ETC. Men inte idag.
Här är ledaren.
Och här en reaktion, som ETC - redaktionen förstås kommer att ogilla :



Läser med stort intresse Andreas Gustavssons upprörda ledare över SVT- dokumentären om familjer på äventyr. Och undrar om det är något fel på mig, som inte alls blev lika upprörd.


Världen är orättvis, djupt orättvis, det vet vi. Talet om alla människors lika värde, att alla skall ha samma chans, är inte mer än en from förhoppning , som inte precis är på väg att infrias. Men vad det är som blir så stötande med just det här programmet, det förstår jag inte. Skulle de här människorna mer än andra vara likgiltiga för att alla inte har samma möjlighet ? Har de på något sätt profiterat eller satt andra i kläm med sina upptåg ? Eller är det SVT som inte tar sitt ansvar ?

Familjen som seglat i 7 år såg inte så glada ut, man blev inte precis lockad. Men familjen som efter flera besök bestämde sig för att flytta till Nya Zeeland inspirerade. Anspråkslösa, omtänksamma, harmoniska, och trötta på att springa i ekorrhjulet - vem är inte det ? Dottern som väljer att flytta till sin pappa i Brasilien nämns inte i ledaren, hur kan man kritisera henne ? Och familjen Hammarberg som lever i Indonesien för att delta i ett biståndsprojekt, hur passar de in i föreställningen om den urartade ”individförädlingen” ?

Oändligt mycket mer upprörande än de här familjerna, med mer mod i sig än de flesta av oss, är väl den passivitet och hyckleri som utmärker oss andra. Vi ondgör oss dagligen över bakslag och försämringar som i  ett globalt rättviseperspektiv borde vara helt ointressanta, vi beklagar andra människors olycka, för att nästa sekund avnjuta något underhållande. Det dåliga samvetet övertäffas hela tiden av den överlägsna och präktiga inställningen att vi kan kräva och konsumera på ett sätt som bara kan komma en minoritet till godo.

Dristar mig att spekulera i att den där företagsamma familjen som drar till Nya Zeeland har större förutsättningar än de flesta av oss att vara goda medmänniskor, skulle inte alls bli förvånad om de förutom att ordna sin försörjning också startar någon form av välgörenhet.

Jag kallar och känner mig som vänster, men är främmande för den här typen av angrepp på individers rätt att förverkliga sig.



Eric Secher




1 kommentar:

Anonym sa...

Jag har varit som Andreas Gustavsson är
och förstår nu varför, så nu lyssnar jag på dig
och förstår att vi kan komma ifrån olika håll
och ändå vara på rätt väg.

Se! Vi begränsar de asfaltkokande vägarnas utbredning
och sedan så återanvänder Vi de koloniala stålvägarnas
räls och kopparledningar så att de får bliva en grundplåt
till dessa många Kulturer som Vi och Jorden saknar ......!

klotförstånd ?