Frihet

Idag gick jag nästan i spinn som löpare på kliniken, lycklig som en kalv på grönbete över att kunna röra mig fritt, utan regler och stängsel. Blir nedkylning i morgon, sista dagen på en spännande vecka. Så att jag klarar att ställa in mig i ledet igen ...

                                     Arbetssamhället

Smörjmedel

En annorlunda vecka på jobbet.
I vanliga fall har vi våra givna platser i produktionen. Kraven är hårda och tempot är högt, så det behövs inte mycket för att maskinen skall gnissla. Då kan det vara bra med lite olja.
Den här veckan provar vi en löparfunktion, som är lös och ledig att hoppa in där det bäst behövs.
Bland det mest stimulerande jag gjort på länge. Med enkla medel kan den frikopplade  hjälpa till att skapa harmoni i flödet.

Igår förmiddag blev jag uppringd från den invärtesmedicinska dagavdelningen, som hade en patient med såsande fistel kring ändtarmsöppningen. Om en vecka skulle han resa med familjen till Amerika.
Tog honom till kirurgmottagningen för bättre undersökning, några timmar senare låg han sövd på operationsbordet, på kvällen gick han hem. Färdigutredd och behandlad.
Det normala hade varit en remiss till kirurgen, bedömning av remissen (läkare), inbokning till kirurgmottagningen (sjuksköterska), kallelse per brev (sekreterare) , vårdplanering för operation (läkare), kallelse för operation någon eller några månader senare (planeringsenhet).
Den total handläggningstiden reducerades från månader till timmar. Det kallas LEAN. Ett begrepp som av de flesta misstolkas som "spring fortare". Men det betyder bara att man tar bort allt det som inte "skapar något värde för patienten".

Att slippa stå på det löpande bandet passar en egensinnig frispelare som hand i handske. Men egentligen mår väl alla bra av att kunna styra sitt arbete. Och samtidigt känna att man gör skillnad.

Skam. Och glädje.

Man skall leva som man lär.
Den som talar om värdet av anspråkslöshet kan inte själv gapa efter mer. Det är hyckleri.
Ofta blir jag beskylld för att inte leva upp till mina ideal. Mycket snack och lite verkstad.

Den som spänner bågen högt tar en större risk att inte nå målet.
Den som lägger ribban lågt kommer lindrigare undan.

Förra veckan ringde grannen och ville sälja sin segelbåt. Billigt, mycket billigt.
Jag har redan en segelbåt. Jag behöver inte en segelbåt till.

Nu har jag två segelbåtar. Billiga, mycket billiga.
Jag är övertygad om att de kommer att ge oss fantastiska upplevelser.
Ändå skäms jag. Och gläds.
Och skäms
Och gläds
Och ..
..

OO

Kollega OO berättar att han fått handgriplig hjälp med vikten. Någon behagade nämligen dumpa 9 ton grus på hans uppfart. Arbetet är kraften gånger vägen lärde vi oss i fysiken, för att få effekten skulle man visst dela med tiden. 9000 kilo en massa metrar i raskt tempo, blir det något kvar av övervikten ?
Det är just den mycket obehagliga känslan vi överviktskirurger på, att övervikt inte skall åtgärdas med kirurgi. Utan med tunga lyft i rask takt.
Ett grustag framför porten fyra gånger om året ? Vad säger hälsoministern, kan det vara lönsamt ?

Omfördelning och Omställning (OO) - vilka problem återstår sedan ?

I huvudet på en normalviktig kirurg - Svensk Kirurgi 2011

Flaskhals

Såg en liten notis i tidningen, att Nacka kommun nu beslutat att bygga ytterligare en Skurubro. Värmdö växer så det knakar, sommargästerna har blivit permanenta, och bron har blivit en flaskhals.
Man kan ju tänka tanken att om flaskhalsen  bara blir tillräckligt trång så tvingas lite fler ensamma bilister kliva på bussen istället. Det är ingen dum tanke.
Hur som helst tycker jag lite synd om den vackra villan som ligger där den nya bron skall fram. Kan inte kännas något vidare att vara i så fint skick och ändå jämnas med marken. Husägaren har det lättare, han kan ju flytta ..
Håller tummarna för kära Björknäs Varf, som är nästa tomt.

Compassion .. nytt försök.

Är inte riktigt i balans ...
Igår seglade jag förbi infarten till Skurusundet utan att märka det, trots att jag har seglat där hundratals gånger. Det kan man skratta åt, men obalanserade reaktioner är allvarligare. Naturligtvis är det oerhört glädjande att det finns planer på att starta ett centrum i Sverige för medkänsla och medmänsklighet, med avsikt att utbilda och öka förståelsen. Fantastiskt !
Med tanke på att den här bloggen till 90 % kretsar kring just de frågorna (NG)  blir det närmast absurt att reagera som jag gjorde häromdagen. Avundsjuk på att andra är driftigare ? Pinsamt i sådana fall.

Bio i det fria

I sommarens sista skälvande minut ...
Inte förstod jag att utebio var en sådan upplevelse. Vinden fläktar i ansiktet, småbarnen leker på gräset bredvid, man kan sätta sig var man vill, eller gå omkring. De andra besökarna i "salongen" upplevs inte som störande, utan istället infinner sig en tyst gemenskap. Och en frihetskänsla. Mäktigt.

Kompis ..

Kompis - inslaget kanske blir mer begripligt om man läser kommentarsfältet ?

Kompis

Sami Said, som kallar sig lyxhemlös, tar bara med sig vad som går ner i en ryggsäck när han flyttar, det som inte ryms ger han bort. Smart grabb ?
Recensionerna av förstlingsverket " Väldigt sällan fin " har kompisen Oskar, som håller ordning på Sami, förbjudit honom att läsa. En riktig kompis ?

Guantanamo

Lise Bergh, generalsekretare i Amnesty, skriver i ETC om Guantanamofängelset. Svårt att inte bli upprörd.169 män sitter fortfarande inspärrade, trots att Obama lovade att stänga senast januari 2010.

USA ger sig själv rätten att bekämpa terrorism enligt ett regelverk som struntar i de mest grundläggande mänskliga rättigheterna: Rätten att inte gripas godtyckligt, rätten att få veta vad man anklagas för, rätten att få en korrekt rättegång och rätten att behandlas humant och inte utsätt för tortyr eller andra kränkningar.

Ibland känns det rätt att vara kategorisk. Obama förlorar all sympati om han inte lever upp till sitt löfte !

- Alla ursäkter är förbrukade, som Bergh skriver.

Världen är full av diktaturer och länder som saknar fungerande rättsväsen. Men inget land kan tävla med USA, demokratins härförare nr 1,  ifråga om hyckleri ?

Compassion

Stefan Einhorn tipsade på FB. Det kanske rör på sig, någonting börjar hända ? Med peak-oil följer peak-greed ?
Vill inte vara anti, men hur svårt kan det vara ? Är det verkligen forskning som saknas ?
Greed - No !
Compassion - Yes !
More thinking - No !
More action - Yes !

Vill inte, kan inte, vågar inte ?

Idag faller domen över  Breivik. Och filosofiprofessor Torbjörn Tännsjö skriver på DN - debatt.

Granskar man vad som skrivits om Breivik är det en synpunkt som ständigt återkommer: det hela är obegripligt ! Hur vi än anstränger oss kan vi omöjligen förstå hans gärningar. Jag har inte sett någon kommentar som utmynnar i en annan slutsats. Jag tolkar detta som uttryck för en simpel flyktmekanism. Visst förstår vi. Men vi vill inte medge att vi förstår. Vi vill inte komma så när denna gärningsman.
Vad innebär det att förstå en annan människas handlingar. Enkelt uttryckt: att se dem som begripliga och förnuftiga i ljuset av hennes trosföreställningar och önskningar. Att förstå handlingen är att se den som ett rationellt utflöde av vad den andra människan tror och önskar.
…

Nästa utmaning vi ställs inför är hur vi skall förstå vad man kan kalla Breiviks exempellösa "idealism". Jag brukar ordet i en neutral betydelse. Det står för en beredskap, för att de värden man omfatttar, offra sitt eget liv och ta andras. Hur skall vi förstå att han, till skillnad från många andra som hyser liknande uppfattningar, gick vidare i våldsam handling ?
…

Jag gissar att det bäst kan förstås som resultat av en process där tillfälligheter är viktiga.
...

Torbjörn Tännsjö har inte ansträngt sig det minsta för att förstå Anders Behring Breivik. Han gissar, och skummar lite kort på ytan av allmänna föreställningar. Men Anders Behring syns inte till så långt ögat når.
Rimligen har Torbjörn Tännsjö missat Karl Ove Knausgårds ansträngning att göra det obegripliga begripligt.

Så här är det allt som oftast. De adekvata frågorna ställs, men man bemödar sig inte att besvara dom ? Vill inte ? Kan inte ? Vågar inte ?

På moderaternas partistämma ställde Fredrik Reinfeldt en synnerligen adekvat fråga: - Flest prylar när vi dör, är det livets mening ? En fråga som öppnar upp för alla andra viktiga frågor, om vad vi vill, kan och bör. Men mer blev det inte. Vill inte, vågar inte ?

Återseende

En givande dag i Linköping, som är årets värld för den årliga kirurgveckan.
Lärandet fick sig lite till livs, men den stora behållningen var att återse Orvar Johnson. Han hade kommit långväga för att berätta om sina 38 års tjänstgöring på Black Lion Hospital i Addis Ababa.
Han var lika klar och osentimental som vanligt, själv var jag mest gripen.
Slumpen är fantastisk. I lunchrummet hösten 2010 överhör jag någon som läst en artikel i SvD, om en svensk kirurg i Addis … något som jag idag är väldigt glad för.
Basic Surgery

Tacksam

Återkommer lätt till tacksamhet, jag har verkligen anledning.
Tacksam över allt jag fått till skänks, det är ingen ände på allt jag kan räkna upp.
Men ingenting går upp mot känslan att kunna ställa upp för dom man älskar. Att ge tillbaks. Nya cyklar, nya båtar, högre lön och framgång i jobbet väger lätt.
Tacksam, kanske man kan säga, över att det känns så.

Hemarbete

Delar en uppfattning med Fredrik R. Att det är tillfredsställande med hushållsarbete.
Bakom dammsugaren eller framför strykbrädan infinner sig lugnet, dagens intryck och konflikter kan ostört bearbetas. Att somliga  bara har sig själva och några få till att tampas med, och andra  hela svenska folket, det gör ingen skillnad. Hemarbete lugnar. Man har kontroll, blir rikligt belönad och slipper konkurrens (?)

- Under förutsättning att man får vara ostörd ! (K)
- Det ser man till ! (M)
- Kan du säga ! (K)
- Ja ! (M)

Joy of giving

An inspiring video
Någon hake ?

Öar

Förr var brev på datorn nytt och enastående. Idag är vanliga brev en sensation. Allra helst när de är handskrivna och omsorgsfulla.
För några veckor sedan argumenterade en kollega  i Läkartidningen för nollbud i nästa avtalsrörelse, eftersom vi redan har så bra betalt. Jag skickade några uppmuntrande tillrop, på datorn. Det framkom att skribenten, Anders Källgård, var halvtid distriktsläkare och halvtid författare, med Öar som specialintresse.
Häromdagen kom så ett dedicerat exemplar av boken "om öar runt om i världen", tillsammans med ett handskrivet brev, väl inslaget i ett julklappsrött kuvert. Satt länge och förundrades innan jag öppnade det.
Blev snabbt varse att ett kapitel handlar om Upolu, och söderhavshövdingen Tuiavii från boken Papalagia. Den bok jag utsett till "den enda jag tar med mig".
Har ännu inte vågat läsa, orolig att författaren skall omintetgöra min älsklingsvisionär...

Det finns förstås öar i sjö och hav. Men också öar av människor, fler än man tror, mitt ibland oss, som går sina egna vägar ? Det vore hoppingivande.

Läkartidningen
www.insula.se
Mycket vill ha mer 1-4
Papalagia

Visioner

Trots den sekulariserade och strikt rationella attityden verkar det en djup människokärlek inom det moderna projektet. Och då syftar jag förstås på alla strävanden att förbättra de jordiska livsvillkoren. Inte bara materiellt, utan också andligt, dvs inte andligt i i en religiös - teologisk mening utan psykologiskt och allmänmänskligt. Den förbättrade utbildningen och utvecklingen av tänkandet kring individens fri - och rättigheter leder ju till att successivt allt fler blir bemyndigade att leva ett fritt men ändå ansvarsfullt liv i en helt annan utsträckning än under kyrko-kristet dominerade tider.
Så ur den synvinkeln är det moderna projektet ett gigantiskt emancipatoriskt samhällsexperiment. Och som sådant ett ett odiskutabelt framsteg i människans kollektiva utveckling.

Men den andra sidan av saken är att det moderna projektets fokusering på det materiella drivs så långt att den förankring i en andlig dimension kapas som är nödvändig för en civilisations långsiktiga fortlevnad.
Det är som att källorna till liv och nyskapande sinar. Och det är där vi befinner oss nu. Allt fler förstår  att den dominerande inriktningen, dvs ekonomisk tillväxt baserad på vetenskaplig och teknologisk utveckling, kommer att ta en ände med förskräckelse. Men källflödena till den visionära och nyskapande kreativitet som skulle kunna ge en ny inriktning åt livet på jorden verkar torrlagda. och följaktligen är vi fortfarande inne i den historiska utvecklingsfas då kriser och problem utvecklas och förvärras för att den kollektiva spänningsnivån så småningom skall nå den höjd som krävs för ett visionärt genombrott av tillräcklig kvalitet.

Bättre och bättre ..

Bondens marknad har öppnat och hösten närmar sig med stormsteg.
September har blivit något av en favoritmånad, sommarhysterin har lagt sig och i lugn och ro kan man åter smida planer om ett bättre liv, ett bättre jag.

Musikern Petter Berndalen fick verkligen ändan ur vagnen förra hösten efter att ha läst en artikel om vår matkultur i tidningen Filter. Sedan dess har han inte handlat i affär en enda gång !
Läs mer i Tidningen Årsta/Enskede - sidan 8 .


Jag skall också bli bättre på matlagning. Och på en massa andra saker också ..

Snälla !

                                             
Folkungagatan

Tillförsikt

Den gamla damen i mitt hus tar varje chans att sitta ute, ofta i sällskap med andra ivrigt pratande damer. Och dagens tidning läser hon med andakt och inlevelse, det ser man.

Än så länge  flänger och far jag på min cykel, och tidningarna skummar jag som hastigast.
Långa eftertänksamma dagar, med rullatorn inom räckhåll, är nog inget att vara rädd för.

Help

Only in helping others can we continue to help ourselves.
Steve DeMasco

Små skillnader

Har skrivit om det här tidigare, för snart sex år sedan. Men upphör inte att fascineras över hur känsliga vi kan vara för små skillnader. Ansikten och dagrar t.ex. Men nu gällde det återigen vevarmarnas längd.
Provade en fin cykel, den rullade lätt och vägde inte mycket. Ändå kändes tramptagen stumma på något vis. - Mycket riktigt, vevarmarna var 175 mm långa, inte 170 eller 172,5 som jag är van vid.

Kanske är vi (alla) mer känsliga än vi tror inom en mängd områden, utan att veta om det. Eller handlar det om att vi kuvar vår känslighet ? Eftersom allting skall gå så fort och vara så effektivt, eftersom det värsta som kan hända är att hamna utanför gemenskapen.
Allra bäst är vi kanske på att uppfatta när något känns rätt eller fel. - De flesta känner olust av att köpa nytt när man redan har. Men Gud förbjude !
Fångarnas dilemma ..

Be patient

Från min cykelkompis i Etiopien kommer hoppingivande bilder.

Sent igår kväll ringde grannen och undrade om jag ville köpa hans segelbåt.
Möjligen var det ett erbjudande som kom i precis rätt ögonblick.
Jag smakade på frestelsen och smög ner  i mörkret och la mig i hans väldoftande ruff. Och vaknade imorse av ljudet från sjöfågel ..

Ovanligt varmt

Kommer in i lägenheten.
Märker direkt att den är väldig varm.
Erinrar mig snabbt att Åsa tyckte detsamma häromdagen.
Min lägenhet som ligger i söder blir lätt varm på sommaren, tänker jag.
Går fram och konstaterar att elementet, som väntat, är svalt. Öppnar balkongdörren.
Och funderar inte mer över den varma lägenheten.
Förrän jag kommer in i kokvrån och ser den glödheta spisplattan.

Det här är något jag vill förbättra. Att släppa upp intryck och iakttagelser till ytan, att vara mer närvarande.
Och i sanning är det väl förnuftet som skall få ta lite större plats. Inte ens riktigt varma sommardagar brukar jag reagera på temperaturen i lägenhet. Alltså är det något som inte stämmer.

I andra sammanhang är jag rätt nöjd med min godtrohet …
BILD: Erta ala, Danakil, Etiopien

Varning för invandring (21)

Jag har alltid varit långsam i vändningarna, möjligen är det här nytt rekord.
Det är snart ett år sedan jag avsåg att återkomma angående uppfattningen att muslimerna vill lägga under sig västerlandet, en av de bärande idéerna hos bl.a Sverigedemokraterna. Har aldrig tvivlat på att det är en felaktig föreställning, men har ändå inte klarat debatten.

Mattias Gardell, som är professor i jämförande religionsvetenskap i Uppsala, gav förra året ut boken Islamofobi, nu med ett nyskrivet kapitel om terrordåden i Norge.
Det är vetenskapsmannens iskalla avrättning av en vanföreställning. En form av vanföreställning som i olika skepnader  tycks förfölja den moderna människan.
Det är övertygande, och befriande.

Kap 1  Det homogena landet
Kap 2  Islamofobins idéhistoria
Kap 3  Nutida islamafobi
Kap 4  Våld, krig och terror
Kap 5  Demokrati och Sharia
Kap 6  Yttrandefrihet
Kap 7  Slöjor, slöjor, slöjor
Kap 8  Den nya antisemitismen, islamofascism och Eurabia
Kap 9  Vi gillar inte muslimer
Avslutning
Epilog


Det mullrar runt om i Europa. Ljudet är bekant. Det goda rustar till försvar mot dem som personifierar hotet mot den goda ordningen. Det är inte första gången. Häxor, kättare, kalvinister, katoliker, tattare, romer, judar har i olika tider representerat ondskan mitt ibland oss. Under den långa baksmällan efter fascismen och nationalsocialismens era växte övertygelsen fram att vi aldrig mer skulle dricka oss berusade ur den källan. Nu är vi där igen.
Det är väsentligt att hålla i minnet att det endast är retrospektivt som häxprocesserna framstår som vansinne. Under den de pågick betraktades häxor som ett verkligt hot och sanningen om deras ondskefulla vara upprätthölls av dåtidens kunskapsregimer och dess (häx)terrorismexperter.

I praktiken bryter "muslimer" som föreställd gemenskap ständigt samman på basis av etnecitet, språk, skilda traditioner, klasstillhörigheter, politiska hemvister, grad av möjlig religositet, personliga motsättningar, individuella olikheter, skilda intressen och (för den som bryr sig ) olika uppfattningar om vad islam är och hur en god muslim skall vara. 

Föreställningen att antisemitism bland muslimer och araber grundas i Koranen bortser från hur och vilken grad muslimer läser och skapar mening ur Koranen till förmån för tesen om muslimers texttrogna natur, vilket medför att icke-muslimer kan få reda på "hur muslimer är" genom att citera lösryckta verser ur Koranen som tycks illustrera det som för tillfället skulle bevisas (muslimer är våldsamma, kvinnoförtryckande, antisemiter eller vad det nu kan vara). Tekniken är välbekant från den antisemitiska idétraditionen, där citat från Tanach och Talmud användes för att bevisa hur onda och perverterade "judar är". Antisemitiska publikationer är ofta fullspäckade med lösryckta och/eller förvanskade citat som sägs "bevisa" att judar betraktar sig som världens Herrefolk med rätt att döda alla andra. (ett tiotal exempel ges).


Religionsvetaren Gardell berör inte bakomliggande psykologiska mekanismer. Men det måste väl handla om vårt djupt liggande behov av mobbning och utfrysning ?

Oändliga möjligheter

Ett världsligt problem ..
Har irriterat mig på att skärbrädan är svår att få fram bakom kranen, och att det gärna samlas smutsvatten där, som är riktigt knöligt att torka bort.
Medan jag gjorde rent häromdagen stod brädan vid sidan om på diskbänken. - Ja, där kan den också stå, fick jag erkänna. - Och här också .. och här .. och här ..

Nu är det nya installationer varje dag.
Och ack så rent.

Ljuset faller

I somras promenerade jag med en kompis i Italien. Det var sen eftermiddag och ljuset föll så vackert på sluttningarna, så där som det bara gör sena eftermiddagar. Jag frågade kompisen om man säkert  kan säga att det var eftermiddagsljus, blir det inte precis samma ljus på förmiddagen, fast på sluttningen mitt emot ? Sitter i själva verket den där speciella eftermiddagskänslan i hela kroppen, och speglar sig i landskapet ?
Trots våra gedigna naturvetenskapliga insikter kunde vi inte riktigt reda ut det. Vi ville heller inte fördjupa oss för mycket, det skulle förstört stämningen.
BILDEN är hämtad från Googles, vet inte om det är för - eller eftermiddag ..
Mer om synvinklar. OO.

Min älskling

Vissa människor trivs man med direkt. Det gäller även fik.
I hörnet av Skånegatan - Södermannagatan ligger nordafrikanska Habibi.
Varmt och välkomnande, vackra tyger i taket, billiga smårätter och hög musik, som konstigt nog kändes helt rätt.
Habiba betyder min älskling på arabiska.

OS sammanfattning

Alla förväntade svenska medaljer uteblev, istället fick "vi" en hel hoper andra. Kan det bli bättre ?

Känsla eller förnuft ?

Ett kärt ämne ..

Har sedan en längre tid haft ett mycket störande ljud från min gamla stålhingst. Gatumekanikerna på Kocksgatan har precis bytt kedja, kransar, drev och vevparti, själv har jag monterat på en ny sadel. Men den gnisslar och gnäller likafullt.

På väg upp för Tranebergsbron idag lyssnar jag noga, tar in ljudet med allt vad min hörsel och hjärna förmår,  repeterar det jag vet, nämligen att ljudet är oberoende av om jag står eller sitter, att det kommer när jag trampar, men bara på höger sida. Då kommer ingivelsen, eller hur det nu skall benämnas; om jag stannar på brokrönet så kommer felet att uppenbara sig.
Parkerar cykeln och tittar  på den, "förutsättningslöst". Då ser jag den lilla, nästan osynliga  sprickan i ramen. Tar fram oljeflaskan och ger den en droppe. Vilken känsla, ljudet är helt borta !
Oljedroppen bör väl kompletteras med en svetsning ..

Jo tack bra !

Ballongfärd

Stillbilden avslöjar inte om ballongen är på väg upp eller ner.
Om ballongen representerar klotförståndet, då blir man nyfiken på den rörliga bilden...

Själv vet jag just nu inte om jag är på väg att somna eller piggna till.

Mening

Det slår mig rätt ofta, att
ena stunden förenklar vi det som egentligen är komplext,
för att i nästa ögonblick krångla till det självklara.

Känslan förenklar, förnuftet krånglar till.
Förnuftet flyger till månen, sitter vid förhandlingsbord, och håller impulser i schack.
Det är bara känslan som skapar mening.

Hägertensås

Är smått förälskad i den här anlagda kullerstensåsen i Hägersten. Lågmält, men ändå resolut, hindrar den mötande bilar att hamna på fel sida. Om någon ändå skulle tvingas att väja åt sidan så går det utmärkt.

Skulle önska att alla förmaningar var lika flexibla, hänsynsfulla, och vackra.

Volvo Amazon

På väg till västkusten såg jag det här ekipaget  vid Göta kanal. Nostalgin infann sig snabbt, av bilen och husvagnen som jag så väl kände igen från min barndom.
Själva hade vi en blå Volvo Amazon med vitt tak som var familjens självklara stolthet. Varför behöll vi inte den ? Jag har inget minne av att den gick sönder ..
Fanns det något annat än SMV husvagnar på 60-talet ?

Inspiration

                                     -  Är detta goda råd även till makthavare ?
                                     -  Nej, det tror jag inte.
                                     -  ?
                                     -  Men makthavare kan bli överflödiga ..
                                     -  Om vi låter oss inspireras ?
                                     -  Typ.
                                   

6 augusti

Dagligen matas vi med information om människor som råkar illa ut, men det är när den egna familjen drabbas som den verkliga förståelsen infinner sig. Det är först då jag till fullo inser vad som är viktigt, hur mycket jag har att vara tacksam över, och hur oändligt meningsfullt det känns att finnas till för andra.
Tanken slår mig samtidigt hur många tappra människor det finns, som inte ger upp.
Klockan 8.15 den 6 augusti 1945 släppte USA den första atombomben över Hiroshima. Några ögonblick senare hade 140.000 människor mist livet, eller avrättats, som Birger Schlaug väljer att kalla det. Japan var besegrat, men inte japanerna.

Vi letar fel, och pratar mycket om girighet och galenskap. Men världen är också full av generositet och klokskap, som aldrig kan utplånas.
BILD. Hiroshima idag.

Happiness

If you are not ready to exchange your own happiness
for the suffering of others,
you will never know happiness, in any life.

Shantideva